Forskning om personlighetstestet Big Five Plus

Nu finns en reviderad, utökad och kraftigt förbättrad version av rapporten om Big Five Plus, klicka här. Rapporten innehåller dels en kritisk diskussion av traditionell Big Five-testning (HPI, NEO-PI-R), dels redogörelser för 3 års forskning och 11 empiriska studier med det nya testet som har många fördelar:

- Effekter av skönmålning elimineras till 90-95 %. Det är mycket svårt att "lura" detta test vilket man mycket lätt kan göra med vanliga självrapporttest som HPI, MBTI och NEO-PI-R.

- Med hjälp av nya, fokuserade skalor utöver Big Five uppnås dramatiskt starkare samband med arbetsrelevanta attityder och motivation

- Testet mäter även upplevelse av arbetssituationen och kan därför användas också för medarbetarundersökningar

- Testet mäter emotionell intelligens och social förmåga

- Testet kan användas i sin helhet eller i någon av 4 moduler (screeningtest, medarbetarundersökning, social förmåga och emotionell intelligens, traditionella Big Five-dimensioner - alla normerade och med inbyggd korrektion för skönmålning). Det fullständiga testet kombineras med telefonsupport.

- Testet producerar ett utförligt berättande (narrativt) utlåtande, baserat på tydligt redovisade principer, förutom den kvantitativa profilen över testvärden i skilda dimensioner

- Testet utvärderar jagstyrkan som är en övergripande personlighetsdimension viktig i alla sammanhang i arbetslivet, klicka här för tidigare forskningsrapport om testning av jagstyrka.


Normgruppen omfattar 615-823 personer i olika delar av testet. ÖVer 2000 personer har nu tagit testet. Forskningsprogrammet är redan omfattande och fortsätter närmast med nya studier av emotionell intelligens och social förmåga. Testet är inlämnat till STP för kvalitetsgranskning. All dokumentation inklusive manual är gratis och kan laddas ner från Internet.

Utbildning om testet arrangeras, nästa tillfälle 12-13 mars 2009.

Klicka här för mera information om testet och här för en kortfattad demoversion.

Effekter av bloggning

En studie av de sociala och personliga konsekvenserna av bloggning (MySpace)tyder på att dessa effekter är på det hela taget positiva. Bloggare tycks känna större socialt stöd och en rad andra positiva upplevelser. Det är förmodligen här som det finns en delförklaring till att bloggningen ökat så starkt och snabbt. Å andra sidan finns det väl negativa aspekter också? En del bloggare hänger ut sig personligt - lite naivt och aningslöst tycker jag det verkar som - och har de tillräckligt stor publik antar jag att de kan få en del oönskade kontakter. Sedan finns det ju bloggar och bloggar. Många tycks ju närmast skriva dagbok i bloggform med diverse kommentarer om världen och livet och människorna. Andra har en mera fokuserad inriktning, kanske politisk. Forskning om bloggning som tar hänsyn till denna variation vore av intresse.


Referens

James R. Baker, Susan M. Moore. (in press). Blogging as a Social Tool: A Psychosocial Examination of the Effects of Blogging. CyberPsychology & Behavior.

Kvalitativ eller kvantitativ forskning

Inom akademisk psykologi brukar man föredra kvantitativa metoder, dvs man mäter viktiga variabler och analyserar resultaten med kvantitiva statistiska metoder. Mot detta ställs ofta kvalitativ metod som arbetar med färre observationer men mera information om var och en. Sammanställningen av resultat och slutsatser är mera subjektiv. De två lägren har ganska lite till övers för varandra. Men motsättningen är konstlad. Båda har sina starka och svaga sidor och kan och måste stödja varandra. Nedan ger jag en refererens till området riskforskning och mera generella diskussioner. Mina artiklar kan som vanligt laddas ner från min hemsida. Den som vill forska i psykologi gör klokt i att unvika att hamna i dogmatiskt avvisande av vissa metoder.



Referenser

Madill, A., & Gough, B. (2008). Qualitative research and its place in psychological science. Psychological Methods, 13, 254-271.

Sjöberg, L. (1981). On the homogeneity of psychological processes. Quality and Quantity, 15, 17-30. Klicka här.
Sjöberg, L. (1983). Defining stimulus and response: An examination of current procedures. Quality and Quantity, 17, 369-386. Klicka här.
Sjöberg, L. (1987). Conceptual and empirical status of mental constructs in the analysis of action. Quality and Quantity, 16, 125-137. Klicka här.
Sjöberg, L. (2000). The methodology of risk perception research. Quality and Quantity, 34, 407-418. Klicka här.

Psykologisk distans

Liberman och Trope har en intressant, stort uppslagen, artikel i senaste numret av Science. De skriver om sin "Construal level theory" (CLT), se även referensen från 2003 nedan. Enligt denna teori finns en grundläggande likhet mellan olika sorters upplevd distans: geografisk, temporal, social och kognitiv. Det senare syftar på att distansen är större till osäkra händelser. I samtliga fall säger CLT att vi tänker på en högre asbtraktionsnivå om distansen ökar. Det klassiska exemplet är att andra människors beteende "förklaras" med deras personlighet, vårt eget med konkreta omständigheter. Liberman och Trope ger många empiriska exempel som stödjer deras teori.

De kunde också ha tagit upp annan forskning som passar in. I riskforskningen vet vi att risker bedöms som mindre för den egna personen än för andra (Sjöberg, 2003). Vi vet av annan forskning att engagemanget är mindre i avlägsna händelser (Ekman och Bratfisch, 1965). Det som är avlägset - i tid, rum, socialt och kognitivt - är mindre viktigt, mindre värt, mera farligt. Att resa i det egna landet är inte så farligt som att resa utomlands. Den grupp jag själv tillhör gillar jag bättre än andra grupper.

Är det bättre att tänka i termer av övergripande begrepp snarare än konkreta detaljer? Kanske. Antag att en företagare vill höja sin marknadsandel. Kanske ska han då fundera på vad en konkurrent bör göra för att höja sin marknadsandel. Då fastnar han inte i dagens triviala och konkreta detaljer utan kan börja ta ut svängarna i sitt tänkande. Men samtidigt tror jag att all framgång också kräver att man engagerar sig i detaljer. Man måste göra bådadera, kunna skifta perspektiv.


Referenser

Ekman, G., & Bratfisch, O. (1965). Subjective distance and emotional involvement: A psychological mechanism. Acta Psychologica, 24, 446-453.

Liberman, N., & Trope, Y. (2008). The psychology of transcending here and now. Science, 322(21 November), 1201-1205.

Sjöberg, L. (2003). The different dynamics of personal and general risk. Risk Management: An International Journal, 5(3), 19-34.


Trope, Y., & Liberman, N. (2003). Temporal construal. Psychological Review, 110(3), 403-421.

Är Obama amerikansk medborgare?

Under flera månader har en debatt förts i bloggosfären i USA om Obama verkligen uppfyller konstitutionens krav på att vara "natural born citizen". Annars kan han nämligen inte bli president. Ärendet ligger nu i Högsta Domstolen och Obama ska lämna svar senast den 1 december. Svenska media verkar inte ha varit intresserade, men frågan är explosiv.

Är det hela bara en naiv konspirationsteori? Det hävdas bl a att han är född i Kenya, vilket påstås ha intygats av hans farmor. Även om han är född på Hawaii var hans mor för ung för att han skulle vara "natural born citizen". Kravet på hennes ålder (hon var 18) uppkom genom att fadern inte var amerikansk medborgare. Det sägs att han var (är?) indonesisk medborgare. Han kan ha återtagit sitt amerikanska medborgarskap när han flyttade tillbaka till USA från Indonesien, men har man en gång frånträtt medborgarskapet kan man inte bli "natural born citizen", bara "naturalized citizen".

Se denna länk till Washington Times:

http://www.obamacrimes.com/attachments/065_Obama%20Crimes%20Ad%20-%20Wash%20Times%2020081117.pdf

Praktisk intelligens praktisk?

Sternberg och hans grupp har lagt stor möda på att utforma test som skulle mäta praktisk intelligens. Hur man löser problem i vardgen och på jobbet är något helt annat än hur bra man klarar sig på vanliga intelligenstest, har Sternberg många gånger hävdat, och det låter ju förnuftigt. Han knyter an till oprofessionell testkritik som brukar röra sig med just så allmänna formuleringar utan relation till all den forskning som faktiskt finns. Allmän intelligens är faktiskt den mest effektiva prognosfaktorn som någonsin skapats inom beteendevetenskapen, och det finns över 100 års forskning bakom det påståendet. Inte minst gäller det i arbetslivet.

Sternbergs program har granskats kritiskt, se referenser nedan. Den korta artikeln av van Rooy et al. är utmärkt och Gottfredson nagelfar Sternbergs påståenden mycket ingående. Ytterst lite blir kvar av den praktiska intelligensen efter dessa oberoende granskningar. Sternbers test på praktisk intelligens ger i stort sett ingenting utöver traditionella intelligenstest, som de korrelerar mycket högt med, i storleksordningen 0.60.

Den av Murphy redigerade boken handlar mest om emotionell intelligens, som likaledes nagelfars mycket kritiskt. Till den ska jag återkomma. Låt mig bara säga här att den är utmärkt även om den har en tendens att kasta ut barnet med badvattnet...


Referenser

Gottfredson, L. S. (2003). Dissecting practical intelligence theory: Its claims and evidence. Intelligence, 31, 343-397.

Van Rooy, D. L., Dilchert, S., Vieswesvaran, C., & Ones, D. S. (2006). Multiplying intelligences: Are general, emotional, and practical intelligences equal? In K. R. Murphy (Ed.), A critique of emotional intelligence. What are the problems and how can they be fixed? (pp. 235-262). New York: Erlbaum.

Bortträngning i rättsväsendet

"Det har jag förträngt" är ett vanligt påstående. Freuds idéer om bortträngning av hotfulla eller på annat sätt ångestfyllda minnen betraktas av många som självklart riktiga. De har blivit en del av "sunt förnuft". De har åberopats som stöd för att "minnen" som skapats genom psykoterapeutiska metoder återger sanna händelser som förträngts ur medvetandet. En häftig debatt har rasat i frågan om det verkligen finns en vetensakpligt solid grund för sådana påståenden som kommer från en del psykiatriker och psykologer.

I själva verket är det så att hotfulla och traumatiska händelser lättare fastnar i minnet än andra (Sjöberg, 2004). Det finns helt enkelt inget vetenskapligt stöd för Freuds teser. Visst glömmer vi, men det är inget som Freuds teorier förklarar. Och vi kan låta bli att tänka på något traumatiskt som hänt oss. Det är antagligen sunt att göra det, men det är inte bortträngning i Freuds mening.

Piper at al. (2008) har sammanfattat forskningen på området med speciell inriktning på rättsväsendet. Det är en viktig artikel vars innehåll borde förmedlas till domare och poliser, åklagare och inte minst försvarsadvokater.


Piper, A., Lillevik, L., & Kritzer, R. (2008). What's wrong with believing in repression?: A review for legal professionals. Psychology, Public Policy, and Law, 14, 223-242.

Sjöberg, L. (2004, 28 September). Myten om det bortträngda traumat. Svenska Dagbladet.

Direktörsförmåner en gång till

Med jämna mellanrum avslöjar media att cheferna för stora företag tar ut enorma löner och pensioner, det senare även efter mycket korta tjänstögringstider. Detta sker trots att styrelserma har full insyn i det hela, och att där sitter fackliga företrädare som inte tycker att direktörernas löne- och pensionsvillkor är rimliga. Men såvitt bekant förekommer bara svaga protester, om ens några alls, och inga reservationer till styrelsebeslut. Det handlar om 100-200 miljoer i pension efter en handfull års arbete, och årslöner på 10 miljoer eller mera, samt dessutom andra förmåner, optioner mm. Varför är det så här? Ingen tycks uppleva att det är rimlkigt. Det är ett slag i ansiktet på alla vanliga löntagare och pensionärer.

Chefen är mycket viktig, det är sant. Men det räcker inte som skäl. Bra personer kan göra ett bra jobb för mycket mindre ersättning.

Men tänk om vi förlorar dessa superstars till utlandet? Ytterst osannolikt. De har inte den kulturkunskap och det kontaktnät som skulle få dem att fungera i t ex Frankrike och USA, ofta inte heller tillräckliga språkkunskaper. ("Vårt koncernspråk är dålig engelska", sa nyligen chefen för ett stort svensk företag, klarsynt sagt).

Men kanske måste de ha så bra betalt för att jobba hårt och effektivt - de är en annan sorts människor. Det tycker jag är ett ganska löjligt argument, och det saknar varje tillstymmelse till stöd.

Men de har speciella egenskaper som är oerhört sällsynta! Vilka då? Intelligens? Jag tror inte de är några nya Einstein, precis. Men personlighet? Ja, en del fungerar nog bra, men det finns ingen garanti för det eftersom rekryteringen troligen mest bygger på kontakter. "Det finns ingen annan" fick jag en gång höra i samband med en chefsrekrytering, och det är ett löjligt argument. Vad man egentligen säger är: "Vi känner ingen annan".

Vid en brett upplagd rekrytering kan man hitta utmärkta personer också bland kvinnor och invandrare, och bland folk under 40. Men det är inga som ingår i kontaktnätet och är med i golfklubben. Och de behöver inte en lön på 10-tals miljoner och pension på 100-tals.

Till syvende och sidst handlar det om en liten grupp personer inom näringslivet, inklusive statliga bolag (Systembolaget t ex), som förser varandra med förmåner, och lyckas tysta opposition med argument av typen ovan. Det är tröttsamt och mycket märkligt att det kan fortsätta med fackens tysta medverkan - tvärtemot deras medlemmars önskemål.

Litade Stalin på Hitler?

Inför den tyska invasionen av Sovjetunion i juni 1941 vägrade Stalin att lyssna till alla varningar om att den var nära förestående. Han avfärdade dem som försök att lura honom till att provocera fram ett krig med Tyskland. Han hade faktiskt slutit en pakt med Tyskland och de hade sig emellena styckat Polen. Stalins del av bytet var också Baltstaterna och fria händer mot Finland som hade resulterat i Finska Vinterkriget. I det kriget gick det illa för ryssarna, något som fick Hitler att övertygas om att ett krig mo Sovjetunionen snabbt skulle leda till total seger. Många delade hans uppfattning, bland dem USA:s president och hans rådgivare. Stalins agerande våren 1941 har setts som irrationellt: "Av alla människor litade han bara på en: Hitler".

Ian Kershaw, som skrivit en lysande biografi om Hitler (se nedan) som nu kommer på svenska, har nu publicerat en fascinerande genomgång av de bslut som fattades 1940 -41 och som kom att avgöra andra världskriget utveckling och slutresultat (Kershaw, 2007). Avsnittet om Stalins beslutsfattande våren 1941 är kanske särskilt intressant.

Kershaws noggranna genmgång av Stalins beslutsfattande och policy gentemot Tyskland visar att han ingalunda "litade" på Hitler. Han hade läst Hitlers bok "Mein Kampf" och där linjerar ju Hitler tydligt upp sin långsiktiga plan att skaffa "lebensraum" åt tyska folket genom att erövra delar av Sovjetunionen. Paranoid som han var litade han faktiskt bara på ett fåtal av sina rådgivare - om ens på dem - och absolut inte på en figur som Hitler.

Men han vill vinna tid. Sovjetunionen var inte färdigt att med kraft möta en tysk invasion förän tidigast 1942, bl a beroende på att Stalin rensat ut en stor del av de efarna högre officerarna i försvarets alla grenar.Det tog tid att rekrytera och utbilda nya. På materielsidan var man också långt efter. Stalin räknade med att invasionen skulle komma 1942 och då skulle Sovjet vara redo. Önsketänkande?

Inte direkt. Stalin ansåg att det vore vansinne av Hitler att öppna en andra front innan Storbrittannien besegrats, och det såg ju ut att dra ut på tiden. En invasion över engelska kanalen skule vara ett mycket svårt och riskfyllt företag.Den analysen kunde många instämma i. Om Hitler var rationell skulle han anfalla Sovjet tidigast 1942. Men felet i Stalins analys var att Hitler inte var rationell utan en spelare och en risktagare. Dessutom ansåg han att Sovjets militärmakt var svag och inkompetent ledd, något som Stalin åtminstone delvis också insett.

Alltså: Stalin "litade" inte alls på Hitler, men trodde att han hade ett år på sig innan invasionen skulle komma. Han trodde inte att Hitler skulle ta risken med ett tvåfrontskrig (som ju hade knäckt Tyskland i första världskriget). All information som varnade honom för att han hade fel avvisade han. Stalins rigida hållning och envisa tro på sin egen analys bidrog starkt till de enorma katastrofer som snabbt drabbade Sovjetunionen när invasionen väl kommit igång den 22 juni 1941.


Referenser

Kershaw, I. (2007). Fateful choices. Ten decisions that changed the world 1940 - 1941. London: Penguin.
Kershaw, I. (1998). Hitler 1889-1936: Hubris. New York: Norton.
Kershaw, I. (2000). Hitler 1939-45: Nemesis. New York: Norton.

Godis eller bus

Vi hade vänner på middag på Allhelgona och åt middag när det ringde på dörren. Efter att ringningen upprepats ett antal gånger gick jag och öppnade. Där stod två små hemskt sminkade flickor som upprepade "Godis eller bus". Tyvärr har jag inget godis hemma, sa jag vänligt och sanningsenligt, stängde dörren och glömde det hela. Tills nästa morgon då vi fann att dörrhandtaget och ringklockan var nersmetade med tandkräm.

Halloweenfirandet har vi som så mycket annat fått från USA, förmodligen för att köpmän ser en chans att sälja diverse prylar, "när vi firar Halloween". Tidningarna backar på aningslöst med massor av reportage. När ska vi också börja fira Thanksgiving (bra för dem som vill sälja kalkoner) och 4:e juli (kul för dem som säljer fyrverkerier)? Thanksgiving tycks f ö redan vara på gång, lite försiktigt.

Media har ett ansvar för att vi tanklöst tar över en annan kulturs vanor och, inte minst, språk. Det är en bra idé att ha en egen kultur, inte ta över ytan från en annan. Utveckla och bevara det egna språket. Över 60 % av svenska folket tror att de talar flytande (perfekt?) engelska. Så är inte fallet. För att kunna helt förstå svensk tidningstext mäste man idag kunna tänka efter vilka engelska uttryck de översatt. Vad betyder t ex "tillbakalutad"? (Svenska Dagbladet tycks älska det utrrycket). Jag tror det är en översättning av "laid back" men hur många vet vad det betyder? Eller ta engelska uttryck direkt och sätt dem i kursiv. Vad betyder "street creed"? (Se Svenskans ledarsida).

Att tala och skriva mycket god engelska är få förunnat. Vi kan elementa, och det är bra, men det räcker inte långt. Den som handlett doktoranders försök att skriva uppsatser på engelska vet vad jag talar om.(Enda trösten är att det är ännu sämre i Norge).

Kan man få slippa "bus" från Halloween-häxor i fortsättningen? Borde inte föräldrarna ha lite uppsikt över detta? Och kunde inte media tona ner sin USA-fixering - de går bara i ledband av ekonomiska intressen, kanske aningslöst.

Säljares framgång och personlighet - Big Five

Furnham och Fudge (2008) publicerade nyligen en studie av säljare där deras framgång relaterades till personlighet, Big Five. Resultaten var ganska typiska. Korrelationen mellan Big Five-skalor och framgång låg omkring 0.3 (multipel korrelation). Det var alltså ett svagt samband av samma storleksordning som man brukar få med denna typ av personlighetsvariabler. Det behövs uppenbarligen en utveckling av mera kraftfulla personlighetstest, se min rapport (Sjöberg, 2008) för utförlig diskussion och exempel på hur man kan nå längre än med de traditionella testen. Sjöberg et al. (2005) ger också en del ledtrådar...

Referenser

Furnham, A., & Fudge, C. (2008). The Five Factor model of personality and sales performance. Journal of Individual Differences, 29, 11-16.

Sjöberg, L., Littorin, P., & Engelberg, E. (2005). Personality and emotional intelligence as factors in sales performance. Scandinavian Journal of Organizational Theory and Practice, 15, 21-37.

Kan laddas ner från http://swoba.hhs.se/hastba/papers/hastba2003_008.pdf


Sjöberg, L. (2008). Bortom Big Five: Konstruktion och validering av ett personlighetstest (SSE/EFI Working Paper Series in Business Administration No. 2008:7). Stockholm: Stockholm School of Economics.

Kan laddas ner från http://swoba.hhs.se/hastba/abs/hastba2008_007.htm

Moderna statistiska metoder i psykologisk forskning

Psykologer brukar i sin forskning arbeta med s k parametriska metoder av typ variansanalys. Problemet är att dessa metoder förutsätter att vissa starka antaganden är uppfyllda, huvudsakligen normalfördelningar. En gång för ganska länge sedan var det en spridd uppfattning att avvikelser från förutsättningarna inte var viktiga, att metoderna var robusta. Det finns anledning att vara tveksam om detta verkligen är sant. Moderna metoder kringgår de här problemen. En bra introduktion finns i referensen nedan.

Referens

Erceg-Hurn, D. M., & Mirosevich, V. M. (2008). Modern robust statistical methods: An easy way to maximize the accuracy and power of your research. American Psychologist, 63, 591-601.

Hur man bör skaka hand om man vill ha jobbet

En jobbintervju inleds förstås med att man skakar hand. Påverkas det totala intryck man ger av handskakningens "kvalitet"? Vad är innebörden i kvaliteten av handskakningen? Frågan kan låta lite väl ytlig, kanske, men Stweart et al. visar i artikeln nedan att det kan ha betydelse hur man skakar hand. Ett fast grepp (men inte alltför fast!) tycks kunna leda till att man bedöms mera positivt, som mera utåtvänd (vilket i de flesta sammanhang är positivt). Ett löst och slappt grepp ger ett intryck av osäkerhet och blyghet, sällan något positivt. Handskakningen är en del av kroppsspråket, och kanske den enklaste delen att träna in inför jobbintervjun.

Halal-TV visade häromdagen att en del muslimska kvinnor inte vill skaka hand med män, av religiösa skäl. Carl Hamilton blev upprörd av deras vägran, se hans debattinlägg på http://newsmill.se/artikel/2008/11/04/darfor-ar-halal-tvs-programledare-intoleranta

Jag säger inte att det är fel att inte hälsa på det konventionella sättet i vår kultur, men om man vägrar skaka hand tar man en risk i en jobbintervju. Kanske måste man göra det, men man bör vara medveten om konsekvenserna. Det här är en problematik som går långt utöver vad forskningen om kroppsspråk behandlar, men det finns en anknytning...



Referens
Stewart, G. L., Dustin, S. L., Barrick, M. R., & Darnold, T. C. (2008). Exploring the handshake in employment interviews. Journal of Applied Psychology, 93(5), 1139-1146.

Teorier om kärlek

Psykologer har länge spekulerat om kärlek, men det har oftast varit inom klinisk psykologi. Det finns emellertid några intressanta undantag där akademiska forskare gett sig in i frågeställningarna kring kärleken. Och om psykologi ska handla om viktiga mänskliga förhållanden och skeenden måste det ju ske, för eller senare...

Läs min essä om kärlekens psykologi här http://www.dynam-it.com/lennart/pdf/cupid.pdf

Lön, psykologi och ekonomi

Det finns en paradox som gäller lön och lönens betydelse. Det är uppenbart för alla att lön betyder mycket och omfattande forskning har visat att ekonomisk kompensation, kopplad till arbetsresultat, ökar produktiviteten se Gerhart och Lynes (2003). (Däremot finns ingen sådan effekt av nivån på den fasta lönen per tid, t ex månadslönen). Men frågar man människor sätter de oftast lönen ganska långt ner på skalan. Ett intressant jobb är vad man vill ha, och chansen att utvecklas i jobbet. Bra arbetskamrater och bra chefer. Meningsfulla uppgifter och variation. Ansvar. En hög lön kan t o m minska kreativiteten, inriktningen mot den ekonomiska belöningen förstör intresset för allt annat. Deci och Ryan har länge arbetat med en intressant teori som kan svara för sådana värderingar och kopplingen mellan lön och kreativitet: Self Determination Theory (SDT). Gagnés artikel i ett specialnummer av Canadian Journal of Psychology om SDT pekar på intressanta möjligheter till fortsatt forskning. Hela frågan om den ekonomiska belöningens psykologi är verkligen mogen för mera forskning!

Referenser

Deci, E. L., Connell, J., & Ryan, R. M. (1989). Self-determination in a
work organization. Journal of Applied Psychology, 74, 580–590.
Deci, E. L., Gagne´, M., Ryan, R. M., Leone, D. L., Usunov, J., &
Kornazheva, B. P. (2001). Need satisfaction, motivation and well-being
in the work organizations of a former eastern bloc country: A crosscultural
study of self-determination. Personality and Social Psychology Bulletin, 27, 930–942.
Deci, E. L., Koestner, R., & Ryan, R. M. (1999). A meta-analytic review
of experiments examining the effects of extrinsic rewards on intrinsic
motivation. Psychological Bulletin, 125, 627–668.
Deci, E. L., & Ryan, R. M. (1985). Intrinsic motivation and selfdetermination
in human behavior. New York: Plenum Press.
Deci, E. L., & Ryan, R. M. (2000). The ‘what’ and ‘why’ of goal pursuits:
Human needs and the self-determination of behavior. Psychological Inquiry, 11, 227–268.
Gerhart, B., & Rynes, S. L. (2003). Compensation. Theory, evidence, and strategic implications. Thousand Oaks, CA: Sage.
Gagné, M., & Forest, J. (2008). The study of compensation systems through the lens of self-determination theory: Reconciling 35 years of debate. Canadian Psychology/Psychologie canadienne, 49, 225-232.

What's in a name?

Det förnamn som man fick av sina föräldrar upplever man som en viktig del av sig själv, på gott och ont. Det tycks finnas omedvetna effekter både på självupplevelsen och det egna beteendet, och på hur omgivningen uppfattar ens person. Självklart är det med negativa reaktioner på ovanliga och eller utländska namn. Det är att beklaga, men så tycks det vara. Två aktuella psykologiska studier tyder emellertd också på att initialerna har betydelse, låt vara att den troligen är ganska svag. I en undersökning fann man att studenter med förnamn som började med A lyckades bättre i akademiska studier i USA. A är ju högsta betyget där liksom det var en gång i Sverige. Förklaring: man gillar sitt namn och eftersträvar sådant som liknar namnet. Har man ett namn som börjar med C dras man till misslyckande! Man undrar förstås om det finns alterntiva förklaringar... I en annan studie, från Belgien, som just publicerats, fann man att företag anställde flera personer med namn som började på samma bokstav som företagets namn, än personer med namn som började med andra bokstäver. Kan detta verkligen vara sant? Stora datamängder tyder på det. Frågan är varför. Skapar en så ytlig likhet verkligen gillande? Hur är det med Volvo? Finns det särskilt många Valter där? Och jobbar Anna och Anders på ABB?

Den här forskningen har lite av aprilskämt över sig men är värd att titta på. Hela frågan om betydelsen av namn är något för alla föräldrar att fundera över. Att inte bara tänka på vad släkten heter, eller tjusiga filmstjärnors namn. (En sökning på Eniro ger fler än 1000 träffar på namnet Kevin). En del byter ju faktiskt förnamn i vuxen ålder men det är ett stort steg...


Referenser

Anseel, F., & Duyck, W. (2008). Unconscious Applicants: A Systematic Test of the name-Letter Effect. Psychological Science, 19, 1059-1061.
Nelson, L. D., & Simmons, J. P. (2007). Moniker Maladies: When Names Sabotage Success. Psychological Science, 18, 1106-1112.

Mänskliga egenskaper och politik bakom finanskrisen

Ur IVA-Aktuellt 3 november 2008:

Lennart Sjöberg anser att USAs demokratiska politiker, med dåvarande president Bill Clinton i spetsen, har minst lika stort ansvar för att världens finansmarknader sedan i somras befunnit sig i kris som de amerikanska bankerna.

Läsa hela reportaget på denna länk

http://www.iva.se/templates/popup.aspx?id=4588

Filmens onda män och evigt goda kvinnor

Sedan ett par decennier tycks synen på manligt och kvinnligt vara på väg att förändras. Män och manlig sexualitet framställs som suspekta, kvinnor som änglalika offer. I filmens värld syns trenderna tydligt och skickliga filmmakare övertygar oss om sina värderingars och sin verklighetsuppfattnings giltighet. I filmer som Thelma och Louise (1991) tar kvinnorna till våld för att försvara sig mot männens övergrepp. I ännu brutalare varianter som Natural born killers (1994) eller den franska Baise-moi (2000) används våldet utan urskiljning mot alla inviter från männens sida.
Listan på filmer på temat manliga illdådare/änglalika kvinnliga offer kunde göras mycket lång... (Läs fortsättningen i Dagens Story, länk nedan)


Referens

Sjöberg, L. (2008). Hollywoods onda män och evigt goda kvinnor. Dagens Story, 3 November.

Länk till artikeln http://www.dagensstory.se/page/355/357/862

Obamas (inte så) diskreta charm

Det ser ut som om Obama vinner det amerikanska presidentvalet. Förlorar han så blir det med knapp marginal. I vilket fall som helst har han gjort en historisk raketkarriär. Han har skapat ett djupt känt förtroende och starka positiva känslor hos många, och motsatsen hos många andra. Det sistnämnda är viktigt. Det är bara ca 50 % av väljarna i USA som stödjer Obama, inte 90 % av opinionen som det ser ut att vara i Europa.

Men vari ligger Obamas dragningskraft och polariseringseffekt? Han är lugn och självsäker, uppträder med suveränt självförtroende. Han är en god talare när han håller sig till manuskriptet men har en tendens att säga inopportuna saker spontant Men ja, jag skulle nog köpa en begagnad bil av honom. Han verkar helt igenom hederlig. En svärmorsdröm. Det där förklarar tyvärr knappast varför många svimmar på hans kampanjmöten. Men det gjorde ju också många unga tjejer på Beatles-konserter en gång i tiden.

Han har medvetet marknadsfört sig själv som en ”frälsare”, mannen som ska rädda landet, och hela planeten med för den delen. Han vet nog mycket om vilka effekter han kan ha på en del människor, på grund av sin personlighet, sitt utseende och kroppsspråk – och på grund av den speciella politiska och historiska situationen. Han undviker att tala om vilka faktiska värderingar han har (långt ut på vänsterkanten, tämligen marxistiska, och rasistiska i efterföljd till hans pastor Wright) och de stora media hjälper till genom att förtiga dessa. En framgång i valet kommer också att bero på stora ekonomiska resurser (delvis ytterst oklart från vilka grupper) och kanske på valfusk som tycks ha förberetts med falska registreringar i stor skala. Obamas fasad av pålitlighet och hederlighet verkar mycket ihålig och hans eventuella presidentskap lär komma att visa den saken. Om valet nu inte underkänns på grund av att han inte uppfyller kraven på att vara född i USA och amerikansk medborgare. Stor tveksamhet finns om den saken och Obama lägger inte fram några bevis.