Passionerade intressen

Psykologin har länge ignorerat en del begrepp som alla, utom psykologer, anser vara viktiga. Ett sådant begrepp är intresse. Vi styrs av våra intressen – men man får leta i psykologiböckerna efter en analys av det begreppet. Silivia (2006) har emellertid nyligen publicerat en utmärkt översikt av området. Vallerand (2008) går ett steg längre. Han studerar passioner, mycket starka intressen. Sådana tycks ha varit vanliga i av honom undersökta grupper. Den som har ett passionerat intresse kan därmed ha gjort ett livsavgörande val. Vallerand skiljer mellan harmonisk passion och besatthet. Dessa kan båda vara lika starka, det är kvaliteten som skiljer. Harmonisk passion är resultatet av autonom "internalisering" av en aktivitet (”jag gör detta på grund av mitt fria val”) medan besatthet är följden av att intresset uppkommit under inflytande av extern kontroll, t ex löften om belöningar eller hot om straff. Den harmoniska passionen leder till positiva emotioner och med dem följer god social anpassning. Besattheten är rigid, man kan inte låta bli aktiviteten, går samman med skamkänslor och sociala konflikter, och kan leda till sociala problem och ensamhet. Den kan också leda till risktagande och skador. Båda typerna av passion leder till att man ägnar mycket tid åt en aktivitet och därmed följer också bättre prestationer. Harmonisk passion har många positiva sidor fram besatthet, men leder inte nödvändigtvis till bättre prestation. Utvecklingen av passioner tycks ha att göra med uppväxtförhållanden. Harmonisk passion går samman med att föräldrarna uppmuntrat till autonomi. Hos vuxna utvecklas harmonisk passion hos personer med autonoma mål, medan de som arbetar får att få externa belöningar av olika slag utvecklar besatthet om de blir passionerade.

Passionerat engagerade medarbetare vill nog alla företag ha, men inte att de ska vara besatta och offra allt för sin karriär. Vallerands analys är originell och stimulerande och kan leda till bättre hantering av frågorna om arbetsmotivation och balans mellan arbete och övrigt liv. I utbildningen handlar det om att ge eleverna valfrihet. Inget i Vallerands analys tar emellertid upp frågan varför vissa typer av innehåll i verksamheter är lockande eller frånstötande; det är samma problem som Silvia har i sin analys av intressen. Dem klassiska indelningen av intressetyper (Spranger) är fortfarande värd att fundera över.

Referenser
Silvia, P. J. (2006). Exploring the psychology of interest. New York: Oxford University Press.

Spranger, E. (1925). Lebensformen : geisteswissenschaftliche Psychologie und Ethik der Persönlichkeit. Halle: Niemeyer.

Spranger, E., & Pigors, P. J. W. (1928). Types of men. Oxford, England: Niemeyer.

Vallerand, R. J. (2008). On the psychology of passion: In search of what makes people's lives most worth living. Canadian Psychology/Psychologie canadienne, 49, 1-13.

Se också
Sjöberg, L. (2006). What Makes Something Interesting? (Review of the book, Exploring the Psychology of Interest by Paul J. Silvia). PsycCRITIQUES, 51 (46, Article 4), No Pagination Specified.
http://www.dynam-it.com/lennart/pdf/What%20Makes%20Something%20Interestin1.pdf