Bristen på kontroll skapar tro på illusioner

En serie skickligt utformade experiment av Whitman och Galinsky tyder på att upplevelsen av att inte ha kontroll leder till att man ser mönster där det inte finns några. I rena slumphändelser anar man konspirationer. Upplevelsen av mönster och mening där ingen egentligen finns ger en tillbaka något av den förlorade kontrollen. Whitman och Galinsky studerar simulerade investeringsbeslut, en skala som mäter behovet av struktur (Neuberg & Newsom, 1993), mm. De citerar en intressant äldre artikel av Sales (1973) som använde sig av aggregerade data på bl a vidskeplighet (intresse för astrologi)och fann att den ökade kraftigt i perioder av osäkerhet i USA (1930-talet, 1967-70).

Tiden efter 2001/2003 är ännu en tid fylld av extrem osäkerhet och starka hot. Tron på nyandlighet tycks vara starkare än någonsin.

Referenser

Neuberg, S. L., & Newsom, J. T. (1993). Personal need for structure: Individual differences in the desire for simpler structure. Journal of Personality and Social Psychology, 65(1), 113-131.
Sales, S. M. (1973). Threat as a factor in authoritarianism: An analysis of archival data. Journal of Personality and Social Psychology, 28(1), 44-57.
Whitson, J. A., & Galinsky, A. D. (2008). Lacking control increases illusory pattern perception. Science, 322(3 October), 115-117.

Uppskattning av betydelsen hos förklarande faktorer

I undersökningar av bl a attityder är det ofta angeläget att uppskatta hur viktiga olika förklarande faktorer är. Man kan förstås fråga rent ut om saken, men människor har sällan riktigt klart för sig hur de tänker och vad som påverkar dem. Svaren blir konventionella eller opportunistiska (Nisbett & Wilson, 1977). Ett bättre alternativ är att anpassa en statistisk modell och använda regressionsvikterna som mått på betydelsen av de förklarande faktorerna. Men det är problematiskt om dessa faktorer är korrelerade vilket de nästan alltid är. Johnson (se referenser nedan) har utvecklat en enkelt metodik för att uppskatta betydelsen som inte har den nackdelen. Den är mycket enkel att använda i SPSS, i artikeln av Lundby och Johnson (2006) finns t o m en syntax som direkt kan skrivas in i en sps-fil. Det funkar utmärkt, men det krävs att man definierar "labels" för de oberoende variablerna.

Johnson och LeBreton (2004) ger en översikt av dessa metodproblem.

Referenser

Johnson, J. W. (2000). A heuristic method for estimating the relative weight of predictor variables in multiple regression. Multivariate Behavioral Research, 35(1), 1-19.
Johnson, J. W. (2004). Factors Affecting Relative Weights: The Influence of Sampling and Measurement Error. Organizational Research Methods, 7(3), 283-299.
Johnson, J. W., & LeBreton, J. M. (2004). History and Use of Relative Importance Indices in Organizational Research. Organizational Research Methods, 7(3), 238-257.
Lundby, K. M., & Johnson, J. W. (2006). Relative weights of predictors: What is important when many factors are operating. In A. Kraut (Ed.), Getting action from organizational surveys: New concepts, technologies and applications (pp. 326-351). San Francisco, CA: Josey-Bass.
Nisbett, R. E., & Wilson, T. D. (1977). Telling more than we can know: Verbal reports on mental processes. Psychological Review, 84(3), 231-259.