Någon som inte är helt ärlig? Spelar det någon roll?

I dagens SvD, Näringsliv, har Linda Flood skrivit en intressant krönika som sammanfattar det senaste om att jobbsökande inte alltid är helt sanningsenliga som sina meriter. Det finns ju mycket som talar för att många bluffar, och detta speciellt när kampen om jobben är stenhård som den är nu. Men hur är det med psykologiska tester? Svaras det ärligt på dem? Märk att det är lättare att bluffa på ett test än i sin CV.

Till min förvåning såg jag i ett aktuellt nummer av tidningen Du och Jobbet att en företrädare för en ledande testförsäljare i Sverige säger att folk svarar uppriktigt och ärligt på test - detta skulle forskningen ha visat. Om de bluffar lite så är det tydligen också bra eftersom det visar "att de vet vad som krävs". Nonsens! Ett berg av forskning och praktisk erfarenhet visar att det är ett enormt problem att hantera att somliga inte svarar ärligt. Jag har utarbetat en metod för att korrigera för skönmålning på test. Denna metod gynnar de ärliga - ofta är det kvinnor som rankas långt efter manliga bluffmakare.

Bilden ovan visar resultatet av ett experiment där jag uppmanade en del personer att bluffa. Det blev en stor skillnad mot en grupp som svarade under vanliga instruktioner. Men se i figurens högra del att skillnaden försvann efter korrektion! Denna och andra studier har visat att jag kan eliminera 90-95% av effekten av skönmålning.

Effekterna av att korrigera kan vara mycket stora i vissa fall. Vill vi anställa bluffmakare? Jag skulle inte tro det.