Medarbetarundersökningar kan vara hur stora och ambitiösa som helst men leder inte till förbättringar om de inte kopplas med tydliga, konkreta och realistiska mål. Ett effektivt sätt att formulera mål är i förhållande till en standard som Investors in People (IiP), se min och Mona Nettelmans artikel i Nordisk Industri som just publicerats, här.
IiP togs fram i Storbritannien för ca 15 år sedan och används idag av 41 000 (!) företag. 41 000 företag kan inte ha fel! Stora ekonomiska vinster dokumenterades av Michaelis och McGuire (2004).
En färsk utvärdering föreligger nu från ett av Storbritanniens ledande forskningsuniversitet, Cranfield University (Bourne et al., 2008). De ger en heltäckande översikt av forskningen om IiP, som är omfattande, och rapporterar en egen studie av ett stort antal företag. Avancerade statistiska analyser visar att det troligen finns en påverkan av IiP-certifiering och arbete enligt sådana principer.
IiP-forskningen har huvudsakligen gjorts i England, men det finns inga skäl att tro att slutsatserna inte gäller också i Sverige. Bourne et al. understryker betydelsen av målsättningar, att företaget och personalen strävar efter att nå samma mål. Det är naturligtvis ett fundamentalt villkor som är lika viktigt i Sverige.
Lågkonjunkturen gör det ännu viktigare att satsa på personalen och att arbeta mot tydliga mål i förbättringsarbetet, för att uppnå en standard. För den som siktar högre, mot "elitserien", kommer nu nästa steg: Investors in People Profile, varom mera inom kort.
Referenser
Bourne, M., Franco-Santos, M., Pavlov, A., Lucianetti, L., Martinez, V., & Mura, M. (2008). The impact of investors in people on people management practices and firm performance. Cranfield, Bedfordshire: Centre for Business Performance, Cranfield School of Management. Här.
Michaelis, C., & McGuire, M. (2004). Investors in people: Impact assessment. Birmingham, UK: Databuild: Research and Solutions.
Sjöberg, L., & Nettelman, M. (2008). Lågkonjunktur: Investera i personalen. Nordisk Industri(6), 58. Här.
torsdag 8 januari 2009
Resultatorientering lönar sig - särskilt nu
Risker med militära interventioner
Händelserna i Gaza är ännu ett exempel på militär intervention. Beslutsfattandet som ligger bakom är fördolt för oss. Israel vill ha slut på raketangreppen, det är ju klart, men hur har de utvärderat riskerna? Många som kommenterar konflikten är övertygade om att Israel bara förvärrar situationen och att ingreppet inte kommer att lösa någonting. Vertzberger har skrivit en intressant bok där han noga går igenom ett antal historiska exempel på militära interventioner. Jag har skrivit en essä med anledning av boken, se här.
Mänskligt beslutsfattande är sällan rationellt. De politiska ledare som startar krig är ofta, kanske alltid, överkonfidenta, dvs de underskattar riskerna och de överskattar den egna militära förmågan. Johnsons (2004) bok på det temat har många övertygande exempel.
Referenser
Johnson, D. D. P. (2004). Overconfidence and war. The havoc and glory of positive illusions. Cambridge, MA: Harvard University Press.
Sjöberg, L. (1999). Risks of military intervention. Contemporary Psychology: APA Review of Books, 44(5), 366-368. Här.
Vertzberger, Y. Y. I. (1998). Risk taking and decisionmaking. Foreign military intervention decisions. Stanford, CA: Stanford University Press.
Inlägg
