"Svårt att säga"

Den 1 september 2008 skrev jag på denna blogg om s k Fermifrågor. Det är frågor som kräver specifik kunskap för att besvaras, men där man med en smula kreativitet och allmänbildning kan ge en hyfsad ungefärlig uppskattning. På Internet finns en hel del information om sådana frågor.

Exempel:

Hur många Ketchupflaskor säljs per dag i svenska ICA-butiker?

Hur många människor i hela världen håller just nu på att läsa en roman av Stieg Larsson?

Hur många olika för- och efternamn finns företrädda bland människor bosatta i Sverige? I Chile?

Ibland används Fermifrågor vid anställningsintervjuer, men ingen tycks veta hur ofta eller om svaren på sådana frågor ger ett bra underlag för beslut. Det verkar dock rimligt att anta att hur någon resonerar i en Fermifråga ger en viss uppfattning om bl a kreativitet och vilja att koppla loss från krav på felfrihet, ett visst mod alltså.

Det är intressant att fundera över hur experter ofta hanterar Fermifrågor de får av journalister. Tag t ex gårdagens flygstopp på grund av vulkanutbrott på Island. (Vem hade räknat med att något sådant skulle kunna hända?)Fråga till geologiexpert: "När kommer flygtrafiken igång?" Svar: "Svårt att säga. Det beror på hur vulkanutbrottet utvecklas och på vindriktningen". Det hade jag också kunnat säga! Vi har inte experter för att de ska tillämpa samma common sense som vi andra, och samma allmänbildning. Men journalisterna pressar sällan fram en mera genomtänkt och intressant analys. Fråga en nationalekonom hur stor arbetslösheten kommer att vara om två år. "Svårt att säga". Han eller hon kunde förstås ha försökt ge ett informerat Fermisvar, men det hade blivit komplicerat och kanske hade det känts obehagligt att tvingas till spekulationer. Enklast och säkrast är att säga: "Svårt att säga".

Jag har inte kunnat hitta någon psykologisk forskning om Fermifrågor. Det vore intressant att veta om svaren avspeglar personlighet (t ex kreativitet och perfektionism), intelligens och allmänbildning. Finns konsistens så att svarskvalitet på en fråga samvarierar med svarskvalitet på andra frågor av Fermityp? Kvalitet skulle kunna utvärderas med hjälp av intervjuares bedömningar och i relation till rätt svar när det kan bestämmas, t ex plus minus 20 %. Användningen vid rekrytering vore också intressant att studera, liksom prognosvärde. Jag tror det finns intressanta och lagom stora uppsatsprojekt här, och chansen borde vara lockande att göra en pionjärinsats i forskningen. Jag kan gärna handleda sådana arbeten.