Emotionell intelligens - mätning

Emotionell intelligens (EI) är sedan 15 år något av ett modebegrepp. Det talas mycket om EI, men många forskare är skeptiska. Finns det verkligen något sådant, och är det verkligen så viktigt som påstås av konsulter och populära författare som Goleman? Sanningen ligger någonstans mittemellan. EI finns och kan mätas, och är viktigt, men inte allena saliggörande. EI är en viktig del av social kompetens, inte minst för chefer. Vem har inte haft en chef som tycks helt ha saknat insikt i hur andra människor tänker och känner?

Kvinnor har i genomsnitt högre EI än män. Äldre har högre EI än yngre. Personer som förnekar betydelsen av sitt eget och andras känsloliv ("känslopjunk") har själva lägre EI än andra. "Ge mig en ekvation så ska jag tro på dig", som en teknikforskare en gång sa föraktfullt till mig.

Test som mäter EI är av två slag: förmåga och självrapport. Test på förmåga innehåller uppgifter där man t ex ska identifiera den känsla som uttrycks i ett ansikte. Det finns riktiga och felaktiga svar, precis som på ett vanligt intelligenstest. Främsta exemplet är amerikanska MSCEIT-testet. Andra test mäter EI med hjälp av självrapporter, exempel har konstruerats av Bar-On och Schutte et al. Sambandet mellan sådana test och test på EI-förmåga brukar vara svaga, men samtidigt kan man konstatera att självrapporttesten har flera starka och intressanta samband med anpassning och arbetsprestation, vilket MSCEIT inte har i samma utsträckning.

Jag har översatt Schutte-testet och gjort en förkortad version som mäter EI nästan lika bra som hela testet. Jag har också utvecklat EI-test som beygger på förmåga, och bättre självrapporttest i mitt test Big Five Plus. För några år sedan använde jag EI-test vid urval av studerande till Handelshögskolan och efter det har metodiken utvecklats vidare för näringslivet. Forskningen om EI, som nu är omfattande, har visat att EI-test har ett betydande prognosvärde i arbetslivet, och att de ger viktiga tillskott utöver vad andra test, t ex personlighetstest, bidrar med. EI samvarierar också med värderingar. Manipulativa personer, och personer som främst strävar efter makt och egna ekonomiska vinster, har låg EI.

Referenser

Sjöberg, L., & Engelberg, E. (2003). Emotionell intelligens - teori och empiri i ett psykologiskt perspektiv. (Emotional intelligence - theory and empirical research in a psychological perspective) (SSE/EFI Working Paper Series in Business Administration No. 2003:6). Stockholm: Stockholm School of Economics.
http://swoba.hhs.se/hastba/abs/hastba2003_006.htm

Sjöberg, L. (2001). Emotional intelligence: A psychometric analysis. European Psychologist, 6, 79-95.
http://www.dynam-it.com/lennart/pdf/Psychometric%20analysis%20of%20emotional%20intelligence.pdf

Sjöberg, L., & Engelberg, E. (2004). Measuring and validating emotional intelligence as performance or self-report (SSE/EFI Working Paper Series in Business Administration No. 2004:3). Stockholm: Stockholm School of Economics.
http://swoba.hhs.se/hastba/abs/hastba2004_003.htm

Engelberg, E., & Sjöberg, L. (2005). Emotional intelligence and interpersonal skills. In R. D. Roberts & R. Schulze (Eds.), International handbook of emotional intelligence (pp. 289-308). Cambridge MA: Hogrefe.
http://www.dynam-it.com/lennart/pdf/EI_e_Ch14_Engelberg_Sjoeberg.pdf

Engelberg, E., & Sjöberg, L. (2007). Money obsession, social adjustment, and economic risk perception. Journal of Socio-Economics, 36(5), 689-697.
http://www.dynam-it.com/lennart/pdf/j%20soc%20ec%202007.pdf