En studie av de sociala och personliga konsekvenserna av bloggning (MySpace)tyder på att dessa effekter är på det hela taget positiva. Bloggare tycks känna större socialt stöd och en rad andra positiva upplevelser. Det är förmodligen här som det finns en delförklaring till att bloggningen ökat så starkt och snabbt. Å andra sidan finns det väl negativa aspekter också? En del bloggare hänger ut sig personligt - lite naivt och aningslöst tycker jag det verkar som - och har de tillräckligt stor publik antar jag att de kan få en del oönskade kontakter. Sedan finns det ju bloggar och bloggar. Många tycks ju närmast skriva dagbok i bloggform med diverse kommentarer om världen och livet och människorna. Andra har en mera fokuserad inriktning, kanske politisk. Forskning om bloggning som tar hänsyn till denna variation vore av intresse.
Referens
James R. Baker, Susan M. Moore. (in press). Blogging as a Social Tool: A Psychosocial Examination of the Effects of Blogging. CyberPsychology & Behavior.
fredag 28 november 2008
Effekter av bloggning
Kvalitativ eller kvantitativ forskning
Inom akademisk psykologi brukar man föredra kvantitativa metoder, dvs man mäter viktiga variabler och analyserar resultaten med kvantitiva statistiska metoder. Mot detta ställs ofta kvalitativ metod som arbetar med färre observationer men mera information om var och en. Sammanställningen av resultat och slutsatser är mera subjektiv. De två lägren har ganska lite till övers för varandra. Men motsättningen är konstlad. Båda har sina starka och svaga sidor och kan och måste stödja varandra. Nedan ger jag en refererens till området riskforskning och mera generella diskussioner. Mina artiklar kan som vanligt laddas ner från min hemsida. Den som vill forska i psykologi gör klokt i att unvika att hamna i dogmatiskt avvisande av vissa metoder.
Referenser
Madill, A., & Gough, B. (2008). Qualitative research and its place in psychological science. Psychological Methods, 13, 254-271.
Sjöberg, L. (1981). On the homogeneity of psychological processes. Quality and Quantity, 15, 17-30. Klicka här.
Sjöberg, L. (1983). Defining stimulus and response: An examination of current procedures. Quality and Quantity, 17, 369-386. Klicka här.
Sjöberg, L. (1987). Conceptual and empirical status of mental constructs in the analysis of action. Quality and Quantity, 16, 125-137. Klicka här.
Sjöberg, L. (2000). The methodology of risk perception research. Quality and Quantity, 34, 407-418. Klicka här.