Förvrängda resonemang

DN ger i dagens ledare en intressant analys av skälen till invasionen av Irak. De slutar med att säga att man bör bli misstänksam om det anförs ett antal skäl till ett beslut, inte ett stort och självklart övertygande. I fallet Irakinvasionen har det ju mycket riktigt nämnts ett flertal, minst fyra, skäl. Mycket insiktsfullt resonerat av DN!

Det man undrar är om det finns andra och dolda motiv bakom ett beslut som motiveras med kreativ generering av skäl. Det är då en fråga om argumentation, inte om genomtänkt beslutsfattande. Man resonerar som det fanns en dominansstruktur, dvs det valda alternativet är bäst på nästan alla sätt, sämst på inget. Politiker talar ofta på det sättet, och det är troligen för att de anser att det är ett bra sätt att argumentera offentligt. Medge inte att den egna linjen har nackdelar, inte ens små och tämligen obetydliga sådana. Tala som om den egna politiken är det enda sättet att uppnå alla goda värden, och inte kostar något genom en förlust i något avseende.

Henry Montgomerys forskning om beslutsfattande och dominansstrukturer framstår för mig fortfarande som ett lysande föredöme inom svensk kognitionsforskning. Under inspiration av dessa insikter drev vi ett projektet om "dubbelförnekande". "Det kommer inte att hända och skulle förresten inte vara så farligt". Se referens. Poängen var att traditionellt tänkande om attityder (Fishbein m fl) utgick från att de var resultatet av ett rationellt sammanvägande av aspekter på attitydobjektet; vi fann att det ingalunda förhöll sig så. Uppfattningarna om attitydobjektet tycktes vara dynamiskt styrda mot ett önskat mål, nämligen att hitta argument för en ståndpunkt vars verkliga orsaker man inte kunde eller ville uppge.

Referenser

Montgomery, H. (1989). From cognition to action: The search for dominance in decision making. In H. Montgomery & O. Svenson (Eds.), Process and structure in human decision making (pp. 23-50). Chichester, England: Wiley.

Sjöberg, L., & Montgomery, H. (1999). Double denial in attitude formation. Journal of Applied Social Psychology, 29, 606-621. Klicka här.