Betydelsen av humör och stämningsläge vid testning

Psykologer har av tradition betraktat personligheten som tämligen konstant (undantag finns), och så även personligheten som den mäts med alla dessa tester som blir allt vanligare och allt viktigare i arbetslivet. Men påverkas inte resultaten av det emotionella tillstånd som den testade befinner sig i? Den frågan har intresserat testkonstruktörer ganska litet, märkligt nog.

Bilden ovan visar ett exempel från testning i mycket skarpt läge. Den gäller sökande till Handelshögskolan i Stockholm som genomgick ett omfattande testprogram som avsåg att mäta personlighet i en mängd olika avseenden. Man kan lugnt utgår från att det för många av dem var en mycket viktig testsituation. Jag tog in inte bara vanliga testdata utan också bedömningar av stämningsläge (humör), se denna länk för en förklaring av vår metodik, som f ö har kommit till mycket stor användning. Bilden visar, som ett exempel bland många möjliga, på sambandet mellan stämningsläge vid testningens början och resultat: i detta fall hedonisk ton (glad - ledsen) och utåtvändhet. Som synes finns ett tydligt samband för både män och kvinnor, starkast för män. Ju mera nedstämd man var, desto mindre utåtvänd "personlighet". Både humör och utåtvändhet har korrigerats för skönmålning så den faktorn kan inte förklara sambandet.

Om man ska tolka ett testresultat är det viktigt att veta hur den testade kände sig. Det kan vara ett tillfälligt tillstånd som gör att hans eller hennes resultat på testet blir starkt missvisande. Detta gäller i synnerhet personlighetstest, och "skarpa lägen", dvs när mycket står på spel - och det är ju troligen fallet i de allra flesta fall. Tyvärr har ytterst få testkonstruktörer tänkt på den här viktiga felkällan...