Vad kvinnor vill ha

Det är bra idé  för en man att försöka förstå "vad kvinnor vill" i en relation. Det är inget som kommer av sig självt, och för de flesta krävs att man först går igenom en lång och mödosam inlärningsprocess. Kvinnor är annorlunda än män, En bra start är att läsa denna artikel.

Wetterstrand eller kärnkraft?

Opionsläget inför höstens val tyder på att (v) och (s) knappast attraherat flera väljare än de hade 2006, medan miljöpartiet kraftigt ökat sin andel av väljarna. Det är deras ökning som har skapat en bekväm övervikt för oppositionen. Det är då naturligt att fråga vad den kan bero på. En vanlig uppfattning tycks vara att det är språkröret Maria Wetterstrands personliga förtjänst. Hon är, sägs det, en kunnig och charmig person. Men är personfaktorn verkligen så viktig? Reinfeldt ligger skyhögt över Mona Sahlin i förtroende som statsminister men det tycks inte räcka långt när det gäller vilket parti man tycker är bäst.

En gammal segsliten fråga är kärnkraften. Där skiljer sig blocken och troligen har särskilt miljöpartiet en stor trovärdighet i sitt motstånd mot kärnkraften. Vi ska utveckla och använda andra och miljövänliga energikällor, säger de, och vem vill inte det? Frågan är bara vad det kostar och om det är alls möjligt, på kort eller medellång sikt. För den hårda kärnan av kärnkraftsmotståndare spelar tekniska och ekonomiska argument troligen ganska liten roll. Kunskapen om hur stor roll kärnkraften spelar för vår tillgång till el (ca 50 %) är nog inte så utbredd som man kunde önska. För den som tror att det handlar om 5-10 % vore det ju enkelt att ersätta den med vindkraft baserad på dagens teknik, låt vara att vinkraften stöter på allt mera lokalt motstånd. Även om kunskaperna är goda är hos somliga, är övertygelsen om de stora riskerna med kärnkraften djupt förankrad. Emotionella reaktioner spelar stor roll (Sjöberg, 2008). En person som i övrigt föredrar Alliansen kan av det skälet lägga sin röst på just miljöpartiet, som kanske inte framstår som lika fullt ut socialistiskt som (s) och (v). Och man kan ju ”kompensera” i valen till kommun och landsting.

Ett fel i Alliansens strategi tror jag har varit att man utgått från att det är OK att satsa på kärnkraften eftersom opinionen i stort blivit betydligt mera positiv till den under de senaste åren. Men det gäller bara väljarna som helhet, inte speciella, mindre, grupper, som kan vara tillräckligt stora för att tippa balansen från det ena blocket till det andra. Vanliga opinionsundersökningar går inte in på detaljer i attityderna och vad som påverkar dem, se referensen nedan, och de undersöker sällan mindre grupper som kan få kritisk betydelse i ett kommande val.

Referens
Sjöberg, L. (2008). Attityden till kärnkraften (SSE/EFI Working Paper Series in Business Administration No. 2008:6). Stockholm: Stockholm School of Economics. Klicka här.

Betydelsen av humör och stämningsläge vid testning

Psykologer har av tradition betraktat personligheten som tämligen konstant (undantag finns), och så även personligheten som den mäts med alla dessa tester som blir allt vanligare och allt viktigare i arbetslivet. Men påverkas inte resultaten av det emotionella tillstånd som den testade befinner sig i? Den frågan har intresserat testkonstruktörer ganska litet, märkligt nog.

Bilden ovan visar ett exempel från testning i mycket skarpt läge. Den gäller sökande till Handelshögskolan i Stockholm som genomgick ett omfattande testprogram som avsåg att mäta personlighet i en mängd olika avseenden. Man kan lugnt utgår från att det för många av dem var en mycket viktig testsituation. Jag tog in inte bara vanliga testdata utan också bedömningar av stämningsläge (humör), se denna länk för en förklaring av vår metodik, som f ö har kommit till mycket stor användning. Bilden visar, som ett exempel bland många möjliga, på sambandet mellan stämningsläge vid testningens början och resultat: i detta fall hedonisk ton (glad - ledsen) och utåtvändhet. Som synes finns ett tydligt samband för både män och kvinnor, starkast för män. Ju mera nedstämd man var, desto mindre utåtvänd "personlighet". Både humör och utåtvändhet har korrigerats för skönmålning så den faktorn kan inte förklara sambandet.

Om man ska tolka ett testresultat är det viktigt att veta hur den testade kände sig. Det kan vara ett tillfälligt tillstånd som gör att hans eller hennes resultat på testet blir starkt missvisande. Detta gäller i synnerhet personlighetstest, och "skarpa lägen", dvs när mycket står på spel - och det är ju troligen fallet i de allra flesta fall. Tyvärr har ytterst få testkonstruktörer tänkt på den här viktiga felkällan...

Stämningsläge och koncentration

Ett långvarigt dåligt humör har naturligtvis negativa konsekvenser. I en aktuell studie (se nedan) undersöktes hur förmågan att hålla uppmärksamheten koncentrerad påverkades av stämningsläget. Negativt humör var förenat med bristande förmåga att hålla kvar tankarna på en meningsfull uppgift, och också med svårigheter att återvända till den efter det att man funderat på diverse andra ting. Motsatsen gällde för positiva stämningslägen.

Arbetsprestationer förutsätter att man kan koncenrera sig på jobbet och det är svårt om arbetet inte styrs utifrån. Personer med grundläggande positiv affekt sköter sina jobb bättre och det är därför en effektiv urvalsgrund (som används i mitt test Big Five Plus, se nedan).

Forskning

Koncentrationsförmåga på jobbet eller i studier är en intressant dimension som inte undersökts särskilt mycket. Den kan relateras till positiv grundaffekt. Stämningsläget kan studeras med vårt formulär som kommit till anvädning i många undersökningar, se nedan.



Referens

Sjöberg, L. (2008). Bortom Big Five: Konstruktion och validering av ett personlighetstest (SSE/EFI Working Paper Series in Business Administration No. 2008:7). Stockholm: Stockholm School of Economics.

Sjöberg, L., Svensson, E., & Persson, L.-O. (1979). The measurement of mood. Scandinavian Journal of Psychology, 20(1), 1-18.

Smallwood, J., Fitzgerald, A., Miles, L. K., & Phillips, L. H. (2009). Shifting moods, wandering minds: Negative moods lead the mind to wander. Emotion, 9(2), 271-276.

Min verksamhet

Jag sammanfattade för en tid sedan min verksamhet i ett par artiklar i psykologtidningen, här. Min verksamhet i Göteborg 1970-88 sammanfattas här och här.

Tiden i Göteborg kan ses som arbete med ett program för att studera emotioner och handlande. Men redan tidigt började jag också intressera mig för riskfrågor, som sedan blev ett huvudtema vid Handelshögskolan 1988-2006. Men eftersom jag inte har kunnat låta bli att intressera mig för "allting" har det också blivit en hel del annat...

Just nu arbetar jag med att sammanställa en samling essäer som publicerats under tiden från 1980-talets början och till nutid. Mera om dem senare.

Ibland undrar jag om min erfarenhet lärt mig något. Det beror på hur man ser det och vad "lärt" ska betyda. Lite optimistisk är jag ändå. Men det är ganska slående att de insikter som ett yrkesliv eventuellt gett inte efterfrågas av någon. Varje ny generation måste absolut upprepa företrädarnas misstag, verkar det som.


Referenser


Sjöberg, L. (1985). Göteborgsforskningen om emotioner och handlande. Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet.

Sjöberg, L. (1985). Studier av mänskligt handlande. Nordisk Psykologi, 37, 213-277. Här.

Sjöberg, L. (2002). Fyra decennier av svensk psykologi. Psykologtidningen, 48(18), 4-7.

Sjöberg, L. (2002). Psykologin opåverkad av tidens trender. Psykologtidningen, 48(19), 8-11.

Sjöberg, L. (2006). Allmän psykologi i göteborg 1970-88. En forskningsavdelnings historia. In C. Fahlke, E. Hjelmquist, I. Lundberg, I. Nilsson, O. Persson & T. Tjus (Eds.), Ett ämne blir till. Psykologi i göteborg - en kort historia med ett långt förflutet, 1956-2006 (pp. 57-74). Göteborg: Göteborgs universitet.

Hur påverkas barnen av skilsmässa?

Lansford publicerar en stor översikt av forskning om effekten av skilsmässor på barnens anpassning, på kort och lång sikt. Problemställningen är givetvis komplex och många faktorer är viktiga. Så är t ex effekterna i genomsnitt negativa, särskilt för yngre barn. Men variationen och stor och för många behöver det inte bli allvarliga negativa effekter. Hur negativa effekter ska kunna undvikas är ett tema som kräver speciell eftertanke, och säkert något som alla föräldrar i denna situation har tänkt mycket på.

Lansford skriver: "Policies that reduce interparental conflict and provide economic security to children have the potential to benefit children's adjustment."

Referens

Lansford, J. E. (2009). Divorce and children's adjustment. Perspectives on Psychological Science, 4(2), 140-152.

Skriva av sig orättvisor

Den som blir orättvist behandlad reagerar ofta med ilska eller andra negativa emotioner. Att direkt konfrontera den som behandlat en orättvist kan ofta vara en bra idé om man kan behärska sina emotioner och inte skapa ännu flera problem. Men det är ju svårt att vara säker på att man klarar. Risken är stor att det blir en negativ spiral. Pennebaker (1997) har arbetat med "expressive writing", dvs man skriver ner hur man känner sig, vad som hänt etc. Bara för sig själv. Inte i ett e-mail till den som behandlat en orättvist!Barclay och Skarlicki (2009) finner i en aktuell studie positiva effekter av att "skriva av sig". Något att pröva vid nästa orättvisa.

Forskning

Barclay och Skarlickis format borde kunna tillämpas i andra sammanhang, inte bara på jobbet: i skolan, hemmet och kamratkretsen. När man blivit avvisad. Kan bli intressant och spännande forskning av detta, gärna relaterad till elektronisk kommunikation. Blir det värre av att agera ut i e-post eller ansikte mot ansikte?

Härifrån är det ett ganska kort steg till författandet i lite större skara och dess relation till "orättvisor". Och till läsningens psykologi och effekter.

Modern emotionsteori handlar om hur våra emotioner beror på hur vi tolkar situationen (Berkowitz & Harmon-Jones, 2004; Scherer, 2001).

Referenser


Berkowitz, L., & Harmon-Jones, E. (2004). Toward an Understanding of the Determinants of Anger. Emotion, 4, 107-130.

Barclay, L. J., & Skarlicki, D. P. (2009). Healing the wounds of organizational injustice: Examining the benefits of expressive writing. Journal of Applied Psychology, 94, 511-523.

Pennebaker, J. W. (1997). Opening up: The healing power of expressing emotions. New York: Guilford Press.

Scherer, K. R., Scherer, K. R. (ed.), Schorr, A. (ed.), & Johnstone, T. (ed.) (2001). Appraisal considered as a process of multilevel sequential checking. In Appraisal processes in emotion: Theory, methods, research. (pp. 92-120): Oxford University Press: New York.

Viljestyrka

Begreppet vilja var länge tabubelagt inom psykologin, från slutet av 1800-talet och framåt. Skälen var antagligen att den filosofiska diskussionen om den fria viljan ansågs ovetenskaplig eller irrelevant för psykologin, samt att man mycket länge såg beteendet som styrt på ett enkelt sätt av omgivningen (”stimuli”), personligheten eller det omedvetna. Det fanns inte plats för en analys av det medvetna styrandet av det egna handlandet. När jag i slutet av 70-talet påbörjade studier av missbruksproblem var det just för att studera hur vi lyckas eller misslyckas med en sådan uppgift. Ganska snart fann jag att problemen var likartade inom olika områden. Det var emotionella tillstånd som var problemet, vare sig de var negativa eller positiva. Viljesammanbrott föregicks av irrationella och ytliga rationaliseringar, man handlade mot bättre vetande och mot sina värderingar. Emotioner är viktigare än värderingar, mycket viktigare.

Det finns tekniker för att hålla emot frestande impulser, de kunde läras ut med viss framgång. Forskningsprogrammet sammanfattas i Sjöberg (2003). De olika empiriska tillämpningarna finns förtecknade nedan och kan laddas ner.

Det kan tyckas att den här forskning enbart handlar om missbruk och försök att upphöra med missbruk. Men den ska ses som en modell för det större problemet hur människor lyckas eller misslyckas med att nå långsiktiga mål (Sjöberg, 1998; Sjöberg, 2003a). Inte minst när det gälle ekonomiskt beteende är detta en central fråga.

En speciell tillämpning rörde en fortfarande diskuterad modell av Ainslie (1975). Han antog att värden förändras över tid, enligt en enkel matematisk modell, och att detta förklarar viljesammanbrott. Denna modell beskriver inte verkligheten (Sjöberg, 1983) och har inget att göra med hur vi lyckas eller misslyckas med att nå våra långsiktiga mål. Den har sitt ursprung i Skinneriansk djurpsykologi och kanske framstår den som ”vetenskaplig” av det skälet; en matematisk dröm.

Referenser

Ainslie, G. (1975). Specious reward: A behavioral theory of impulsiveness and impulse control. Psychological Bulletin, 82, 463-496.

Sjöberg, L., & Johnson, T. (1978). Trying to give up smoking: A study of volitional breakdowns. Addictive Behaviors, 3, 149-164. Här.

Sjöberg, L., & Samsonowitz, V. (1978). Volitional problems in trying to quit smoking. Scandinavian Journal of Psychology, 19, 205-212. Här.

Sjöberg, L., & Persson, L.-O. (1979). A study of attempts by obese patients to regulate eating. Addictive Behaviors, 4, 349-359. Här.

Sjöberg, L., Samsonowitz, V., Lund, M., Fhanér, G., & Johnson, T. (1979). Obesitas och anorexia nervosa från viljepsykologisk och motivationspsykologisk synpunkt. Nordisk Psykologi, 31, 357-423.

Sjöberg, L. (1980). Volitional problems in carrying through a difficult decision. Acta Psychologica, 45, 123-132. Här.

Sjöberg, L., & Olsson, G. (1981). Volitional problems in carrying through a difficult decision: The case of drug addiction. Drug and Alcohol Addiction, 7, 177-191. Här.

Samsonowitz, V., & Sjöberg, L. (1981). Volitional problems of socially adjusted alcoholics. Addictive Behaviors, 6, 385-398. Här.

Sjöberg, L. (1983). Value change and relapse following a decision to quit or reduce smoking. Scandinavian Journal of Psychology, 24, 137-148. Här.

Sjöberg, L., Samsonowitz, V., & Olsson, G. (1983). Volitional problems of skid row alcoholics. Journal of Psychiatric Treatment and Evaluation, 5, 175-184. Här.

Sjöberg, L., & Samsonowitz, V. (1985). Coping strategies and relapse in alcohol abuse. Drug and Alcohol Abuse, 15, 283-301.Här.

Sjöberg, L. (1998). Will and success - individual and national. In L. Sjöberg, R. Bagozzi & D. Ingvar (Eds.), Will and economic behavior (pp. 85-119). Stockholm: EFI. Här.

Sjöberg, L. (2003a). Emotions and justice. Paper presented at the Mini-symposium at the occasion of Jon Elster's honorary doctorate, Trondheim. Här.

Sjöberg, L. (2003b). Neglecting the risks: The irrationality of health behavior and the quest for la dolce vita. European Psychologist, 8, 266-278. Här.

Källmén, H., Sjöberg, L., & Wennberg, P. (2003). The effect of coping skill training on alcohol consumption in heavy social drinking. Substance Use and Misuse, 38, 895-903.

Stolthet

Det finns inte mycket psykologisk forskning om stolthet. Stark stolthet tror nog de flesta är socialt destruktivt. Williams och DeSteno (2009) rapporterar en intressant studie av experimentell skapad stolthet (med hjälp av beröm) - i en senare situation visade de stolta personerna dominans, och var dessutom mera omtyckta än övriga. Man kan undra om det här kan generaliseras till mera naturliga situationer. Stolthet som inte har en grund i faktisk förmåga eller faktiska prestationer är knappast social positiv, men det återstår att göra mycket forskning på frågorna om stolthet.

Referens

Williams, L. A., & DeSteno, D. (2009). Pride: Adaptive social emotion or seventh sin? Psychological Science, preprint.