Begreppet vilja var länge tabubelagt inom psykologin, från slutet av 1800-talet och framåt. Skälen var antagligen att den filosofiska diskussionen om den fria viljan ansågs ovetenskaplig eller irrelevant för psykologin, samt att man mycket länge såg beteendet som styrt på ett enkelt sätt av omgivningen (”stimuli”), personligheten eller det omedvetna. Det fanns inte plats för en analys av det medvetna styrandet av det egna handlandet. När jag i slutet av 70-talet påbörjade studier av missbruksproblem var det just för att studera hur vi lyckas eller misslyckas med en sådan uppgift. Ganska snart fann jag att problemen var likartade inom olika områden. Det var emotionella tillstånd som var problemet, vare sig de var negativa eller positiva. Viljesammanbrott föregicks av irrationella och ytliga rationaliseringar, man handlade mot bättre vetande och mot sina värderingar. Emotioner är viktigare än värderingar, mycket viktigare.
Det finns tekniker för att hålla emot frestande impulser, de kunde läras ut med viss framgång. Forskningsprogrammet sammanfattas i Sjöberg (2003). De olika empiriska tillämpningarna finns förtecknade nedan och kan laddas ner.
Det kan tyckas att den här forskning enbart handlar om missbruk och försök att upphöra med missbruk. Men den ska ses som en modell för det större problemet hur människor lyckas eller misslyckas med att nå långsiktiga mål (Sjöberg, 1998; Sjöberg, 2003a). Inte minst när det gälle ekonomiskt beteende är detta en central fråga.
En speciell tillämpning rörde en fortfarande diskuterad modell av Ainslie (1975). Han antog att värden förändras över tid, enligt en enkel matematisk modell, och att detta förklarar viljesammanbrott. Denna modell beskriver inte verkligheten (Sjöberg, 1983) och har inget att göra med hur vi lyckas eller misslyckas med att nå våra långsiktiga mål. Den har sitt ursprung i Skinneriansk djurpsykologi och kanske framstår den som ”vetenskaplig” av det skälet; en matematisk dröm.
Referenser
Ainslie, G. (1975). Specious reward: A behavioral theory of impulsiveness and impulse control. Psychological Bulletin, 82, 463-496.
Sjöberg, L., & Johnson, T. (1978). Trying to give up smoking: A study of volitional breakdowns. Addictive Behaviors, 3, 149-164. Här.
Sjöberg, L., & Samsonowitz, V. (1978). Volitional problems in trying to quit smoking. Scandinavian Journal of Psychology, 19, 205-212. Här.
Sjöberg, L., & Persson, L.-O. (1979). A study of attempts by obese patients to regulate eating. Addictive Behaviors, 4, 349-359. Här.
Sjöberg, L., Samsonowitz, V., Lund, M., Fhanér, G., & Johnson, T. (1979). Obesitas och anorexia nervosa från viljepsykologisk och motivationspsykologisk synpunkt. Nordisk Psykologi, 31, 357-423.
Sjöberg, L. (1980). Volitional problems in carrying through a difficult decision. Acta Psychologica, 45, 123-132. Här.
Sjöberg, L., & Olsson, G. (1981). Volitional problems in carrying through a difficult decision: The case of drug addiction. Drug and Alcohol Addiction, 7, 177-191. Här.
Samsonowitz, V., & Sjöberg, L. (1981). Volitional problems of socially adjusted alcoholics. Addictive Behaviors, 6, 385-398. Här.
Sjöberg, L. (1983). Value change and relapse following a decision to quit or reduce smoking. Scandinavian Journal of Psychology, 24, 137-148. Här.
Sjöberg, L., Samsonowitz, V., & Olsson, G. (1983). Volitional problems of skid row alcoholics. Journal of Psychiatric Treatment and Evaluation, 5, 175-184. Här.
Sjöberg, L., & Samsonowitz, V. (1985). Coping strategies and relapse in alcohol abuse. Drug and Alcohol Abuse, 15, 283-301.Här.
Sjöberg, L. (1998). Will and success - individual and national. In L. Sjöberg, R. Bagozzi & D. Ingvar (Eds.), Will and economic behavior (pp. 85-119). Stockholm: EFI. Här.
Sjöberg, L. (2003a). Emotions and justice. Paper presented at the Mini-symposium at the occasion of Jon Elster's honorary doctorate, Trondheim. Här.
Sjöberg, L. (2003b). Neglecting the risks: The irrationality of health behavior and the quest for la dolce vita. European Psychologist, 8, 266-278. Här.
Källmén, H., Sjöberg, L., & Wennberg, P. (2003). The effect of coping skill training on alcohol consumption in heavy social drinking. Substance Use and Misuse, 38, 895-903.
torsdag 12 februari 2009
Viljestyrka
Labels:
Ekonomisk psykologi,
Emotioner,
Handlande
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)