söndag 20 december 2009

Bättre test?

Behövs det bättre personlighetstest? Kan man konstruera sådana test? Vi arrangerar ett symposium på det temat i slutat av maj på Villa Pauli i Djursholm. Intresserad? Hör av er!

Korrigera för bluffsvar på personlighetstest


Personlighetstest som används i arbetslivet är oftast av självrapporttyp. Alla inser att när mycket står på spel - ett jobb man söker eller en befordran - är det frestande att bluffa för att framstå i positiv dager. De flesta tester har ingen effektiv metodik för att korrigera för bluffsvar. I UPP-testet använder vi två särskilda skalor för att mäta skönmålningstendens. Med hjälp av vår metodik kan vi sedan göra en effektiv korrektion. Det fungerar faktiskt!

Här är ett aktuellt exempel. Chefer sökte befordran eller nytt chefsjobb, 20 till antalet. De tog UPP-testet. Tendensen att skönmåla visade sig vara extremt stark. Alla testvariabler korrigerades med stöd i våra normdata som insamlats i oskarpt läge, ca 950 testade personer. Se figuren ovan för resultatet när det gäller testvariabeln uthållighet. Före korrektion: en enormt stor skillnad till "förmån" för dem som testats i skarpt läge. Efter korrektion: ingen signifikant skillnad, t o m en vändning av skillnaden mellan medelvärdena.

Samma styrka visar metodiken även i ett stort material (N=1251) av jobbsökande i rekryteringsplattformen Katapult, som använder vårt screeningtest (en förkortad form av UPP). Jag återkommer om detta.

Slutsatsen är att skönmålning förekommer även i en befordringssituation, inte bara vid ansökan om ett nytt jobb, och för högt kvalificerade chefer, inte bara för ungdomar. Och att effekterna av skönmålning kan rensas bort ur testresultaten, som därigenom blir mera rättvisande. Proceduren gynnar ärliga människor, och den gynnar speciellt kvinnor...

Preliminära data antyder emellertid att kvinnor skönmålar mera än män vid ansökan till vissa andra typer av jobb. Jag ska återkomma till den frågan så snart jag kan få in mera information. En hypotes är att vilken grupp som skönmålar mest beror på om ansökan gäller ett "manligt" eller "kvinnligt" jobb, något som kan mätas med hjälp av statistik över könsfördelning bland de sökande.

Vi ska även undersöka om ansökande med utländsk bakgrund missgynnas av att de skönmålar mindre än övriga. Genom samarbetet med Katapult får vi tillgång till stora datamängder som tillåter att sådana frågor besvarar på ett tillförlitligt sätt.

Här finns material för uppsatsämnen!

Vill du veta mer? Ladda hem min nya rapport om skönmålning i referenslistan nedan här eller skriv ett mail till lennartsjoberg@gmail.com

Referens

Sjöberg, L. (2009). UPP-testet: Korrektion för skönmålning. Stockholm: Psykologisk Metod AB.