Uppskattning av betydelsen hos förklarande faktorer

I undersökningar av bl a attityder är det ofta angeläget att uppskatta hur viktiga olika förklarande faktorer är. Man kan förstås fråga rent ut om saken, men människor har sällan riktigt klart för sig hur de tänker och vad som påverkar dem. Svaren blir konventionella eller opportunistiska (Nisbett & Wilson, 1977). Ett bättre alternativ är att anpassa en statistisk modell och använda regressionsvikterna som mått på betydelsen av de förklarande faktorerna. Men det är problematiskt om dessa faktorer är korrelerade vilket de nästan alltid är. Johnson (se referenser nedan) har utvecklat en enkelt metodik för att uppskatta betydelsen som inte har den nackdelen. Den är mycket enkel att använda i SPSS, i artikeln av Lundby och Johnson (2006) finns t o m en syntax som direkt kan skrivas in i en sps-fil. Det funkar utmärkt, men det krävs att man definierar "labels" för de oberoende variablerna.

Johnson och LeBreton (2004) ger en översikt av dessa metodproblem.

Referenser

Johnson, J. W. (2000). A heuristic method for estimating the relative weight of predictor variables in multiple regression. Multivariate Behavioral Research, 35(1), 1-19.
Johnson, J. W. (2004). Factors Affecting Relative Weights: The Influence of Sampling and Measurement Error. Organizational Research Methods, 7(3), 283-299.
Johnson, J. W., & LeBreton, J. M. (2004). History and Use of Relative Importance Indices in Organizational Research. Organizational Research Methods, 7(3), 238-257.
Lundby, K. M., & Johnson, J. W. (2006). Relative weights of predictors: What is important when many factors are operating. In A. Kraut (Ed.), Getting action from organizational surveys: New concepts, technologies and applications (pp. 326-351). San Francisco, CA: Josey-Bass.
Nisbett, R. E., & Wilson, T. D. (1977). Telling more than we can know: Verbal reports on mental processes. Psychological Review, 84(3), 231-259.