Internet och ungdomars sociala liv

Har Internet en negativ eller positiv inverkan på ungdomars sociala liv? En del forskning har gett negativa effekter som ökad ensamhet (Engelberg & Sjöberg, 2004). För mycket tid framför datorn. Men Valkenburg och Peter (2009) har sammanfattat många studier och funnit motsatsen. De har en nyanserad diskussion av problemen. Om man får positiva eller negativa effekter beror tydligen på vilken sorts Internetfunktion som studeras. Slutna möten ger en chans att ta upp mycket personliga teman och detta är till hjälp, särskilt för pojkar. En helt annan sak är ensamt surfande eller att man tillbringar timme efter timme med spel.

Internet inbjuder till att vara mer personlig än verkliga möten med andra; man får en illusion av anonymitet. Men lägger man ut alla sina tankar och känslor på nätet är man maximalt exponerad och konsekvenserna kan bli mycket negativa. En del bloggare ägnar sig åt denna typ av andlig striptease. Slutna möten är en helt annan sak. Man kommunicerar med vänner. På kort sikt kan man få belöning för sin exponering genom många besök på bloggen, på lite längre sikt är situationen en annan.

Ett aktuellt specialnummer av Developmental Psychology tar upp dessa frågor, se här.

Forskning

Här finns en guldgruva av intresanta forskningsuppgifter. Det finns många olika varianter på Internetfunktioner, och det tycks som om de kan ha dramatiskt olika effekter. Det blir en allt viktigare aspekt på livet allt eftersom vi tillbringar mer och mer tid med datorn, och mindre med traditionell TV. Handlingssampling kan användas för att få en uppfattning om hur det verkligen ser ut, inte bara svar på enkäter eller i intgervjuer. Se ett exempel hos Sjöberg och Magneberg (2007). Man kan gissa att traditionellt TV-tittande tillhör det mest passiviserande och socialt negativa. En poäng att försöka visa: Internet har medfört en frigörelse från att sitta och såsa i TV-soffan.

Referenser

Engelberg, E., & Sjöberg, L. (2004). Internet use, social skills and adjustment. CyberPsychology & Behavior, 7(1), 41-48.
Här.

Sjöberg, L., & Magneberg, R. (2007). Action sampling of tv viewing: A favorite waste of time. Journal of Media Psychology, 12(2).
Här.

Valkenburg, P. M., & Peter, J. (2009). Social consequences of the internet for adolescents. A decade of research. Current Directions in Psychological Science, 18(1), 1-5.

Godis eller bus

Vi hade vänner på middag på Allhelgona och åt middag när det ringde på dörren. Efter att ringningen upprepats ett antal gånger gick jag och öppnade. Där stod två små hemskt sminkade flickor som upprepade "Godis eller bus". Tyvärr har jag inget godis hemma, sa jag vänligt och sanningsenligt, stängde dörren och glömde det hela. Tills nästa morgon då vi fann att dörrhandtaget och ringklockan var nersmetade med tandkräm.

Halloweenfirandet har vi som så mycket annat fått från USA, förmodligen för att köpmän ser en chans att sälja diverse prylar, "när vi firar Halloween". Tidningarna backar på aningslöst med massor av reportage. När ska vi också börja fira Thanksgiving (bra för dem som vill sälja kalkoner) och 4:e juli (kul för dem som säljer fyrverkerier)? Thanksgiving tycks f ö redan vara på gång, lite försiktigt.

Media har ett ansvar för att vi tanklöst tar över en annan kulturs vanor och, inte minst, språk. Det är en bra idé att ha en egen kultur, inte ta över ytan från en annan. Utveckla och bevara det egna språket. Över 60 % av svenska folket tror att de talar flytande (perfekt?) engelska. Så är inte fallet. För att kunna helt förstå svensk tidningstext mäste man idag kunna tänka efter vilka engelska uttryck de översatt. Vad betyder t ex "tillbakalutad"? (Svenska Dagbladet tycks älska det utrrycket). Jag tror det är en översättning av "laid back" men hur många vet vad det betyder? Eller ta engelska uttryck direkt och sätt dem i kursiv. Vad betyder "street creed"? (Se Svenskans ledarsida).

Att tala och skriva mycket god engelska är få förunnat. Vi kan elementa, och det är bra, men det räcker inte långt. Den som handlett doktoranders försök att skriva uppsatser på engelska vet vad jag talar om.(Enda trösten är att det är ännu sämre i Norge).

Kan man få slippa "bus" från Halloween-häxor i fortsättningen? Borde inte föräldrarna ha lite uppsikt över detta? Och kunde inte media tona ner sin USA-fixering - de går bara i ledband av ekonomiska intressen, kanske aningslöst.

Fenomenet Blondinbella

Finns det en bloggningens psykologi? Varför har Blondinbella 400 000 besökare i veckan? Alex Schulman ställde frågan i en intressant artikel i Metro häromdagen. Han menade att Blondinbellas blogg är full av dåligt språk och stavfel och domineras av rena trivialiteter, som vad hon äter till frukost. Därför är det helt enkelt obegripligt varför hon är så populär. Men kanske inte. Blondinbella skriver om mode, smink och glamour. Det är många som är våldsamt intresserade av sådant. Kanske förklaringen är så enkel.

En annan mycket framgångsrik bloggare var Katrin Schulman med sina "vassa tangenter". Hon skrev ganska aggressivt och ibland förnedrande om människor, men hade också mycket glamour och exponering av den egna personen. Det vackra livet kring Stureplan. Dessutom skrev hon på ett kraftfullt och väl fungerande språk, och utan stavfel, tror jag. Katrin hade en del kommentarer i samhällsfrågor och om jämställdhet. Väldigt olika Blondinbella, med andra ord, men så är hon också betydligt äldre.

Aggression lönar sig i media. Se bara på att Linda Skugge nu har blivit krönikör i Svenska Dagbladets näringslivsbilaga. Vet inte hur djupa kunskaper hon har i ekonomi och samhälle, men hon är sannerligen ett välkänt namn från sina svavelosande krönikor i Expressen. Kändisfaktorn är viktig. Och kändis har ju också Blondinbella blivit. Man undrar hur länge intresset håller i sig...