Arne Trankell 1958 om "De hemska ungdomarna"

Ett debattinlägg i radio av Arne Trankell från 1958 är tankeväckande, lyssna här. En hel del av vad han säger känner man igen från dagens debatt: de snabba samhällsförändringarna, den hotande "katastrofen", normupplösningen, teknikutvecklingen. Vad jag undrar är om det var lika sant 1958 som det är nu, eller om detta är en fråga om upplevda förändringar snarare än verkliga, om en illusion snarare än en verklighet. Det skämtas om att man i Egypten skulle ha hittat urgamla inskriptioner med samma klagan över ungdomen och samma bekymmer om en framtida katastrof, jag undrar om det är sant. Trankell talar emellertid också om ett mera kamratligt förhållande mellan barn och föräldrar som han ser som ett hopp om att negativa konsekvenser kan undvikas. Det är ett argument som jag inte kan påminna mig att jag sett i nutiden.

Det är lärorikt att gå tillbaka till äldre tiders debatter och se att vi travar runt i samma hjulspår, men utan att vara medvetna om hur gamla och slitna argumenten är.

Internet och ungdomars sociala liv

Har Internet en negativ eller positiv inverkan på ungdomars sociala liv? En del forskning har gett negativa effekter som ökad ensamhet (Engelberg & Sjöberg, 2004). För mycket tid framför datorn. Men Valkenburg och Peter (2009) har sammanfattat många studier och funnit motsatsen. De har en nyanserad diskussion av problemen. Om man får positiva eller negativa effekter beror tydligen på vilken sorts Internetfunktion som studeras. Slutna möten ger en chans att ta upp mycket personliga teman och detta är till hjälp, särskilt för pojkar. En helt annan sak är ensamt surfande eller att man tillbringar timme efter timme med spel.

Internet inbjuder till att vara mer personlig än verkliga möten med andra; man får en illusion av anonymitet. Men lägger man ut alla sina tankar och känslor på nätet är man maximalt exponerad och konsekvenserna kan bli mycket negativa. En del bloggare ägnar sig åt denna typ av andlig striptease. Slutna möten är en helt annan sak. Man kommunicerar med vänner. På kort sikt kan man få belöning för sin exponering genom många besök på bloggen, på lite längre sikt är situationen en annan.

Ett aktuellt specialnummer av Developmental Psychology tar upp dessa frågor, se här.

Forskning

Här finns en guldgruva av intresanta forskningsuppgifter. Det finns många olika varianter på Internetfunktioner, och det tycks som om de kan ha dramatiskt olika effekter. Det blir en allt viktigare aspekt på livet allt eftersom vi tillbringar mer och mer tid med datorn, och mindre med traditionell TV. Handlingssampling kan användas för att få en uppfattning om hur det verkligen ser ut, inte bara svar på enkäter eller i intgervjuer. Se ett exempel hos Sjöberg och Magneberg (2007). Man kan gissa att traditionellt TV-tittande tillhör det mest passiviserande och socialt negativa. En poäng att försöka visa: Internet har medfört en frigörelse från att sitta och såsa i TV-soffan.

Referenser

Engelberg, E., & Sjöberg, L. (2004). Internet use, social skills and adjustment. CyberPsychology & Behavior, 7(1), 41-48.
Här.

Sjöberg, L., & Magneberg, R. (2007). Action sampling of tv viewing: A favorite waste of time. Journal of Media Psychology, 12(2).
Här.

Valkenburg, P. M., & Peter, J. (2009). Social consequences of the internet for adolescents. A decade of research. Current Directions in Psychological Science, 18(1), 1-5.

Finansiella rådgivares spelintresse

Krisen har hittills mest diskuterats i fågelperspektiv: hur den finansiella sektorn utvecklat och uppmuntrat till risktagande. Många har tjänat stora pengar på risktagandet, men en intressant del av förklaringen till det som skett kan ligga i att sektorn dragit till sig personer med en speciell personlighet: spänningssökande personer med intresse för spel och ekonomiskt risktagande. När de kommer in i organisationer och företag där det finns många som har liknande personlighet förstärks tendenserna genom social validering. Vad andra i närmiljön anser vara rätt tar man som bevis för att det faktiskt är rätt.

Det finns inte mycket forskning om dessa förhållanden, men i dagarna har jag och Elisabeth Engelberg publicerat en artikel, se sammanfattning nedan. Den bygger på data från studerande vid handelshögskolor med inriktning på finansiell ekonomi.

Bilden ovan föreställer den störste av alla pyramidspelare, Ivar Kreuger, död utfattig.

Artikeln finns på denna länk.


Attitudes to Economic Risk Taking, Sensation Seeking and Values of Business Students Specializing in Finance

Lennart Sjoberg and Elisabeth Engelberg
Center for Risk Research, Stockholm School of Economics

Financial decision making rarely follows models derived from economic theory, which postu¬late that people are rational economic actors. Psychological alternatives abound. The Tversky-Kahneman heuristics approach is dominating, but it needs to be complemented with emotional and personality factors, since cognitive limitations do not provide exhaustive explanations of the psychology of decision making. In this paper, attitudes to financial risk taking and gambling are related to sensation seeking, emotional intelligence, the perceived importance of money (money concern), and overarching values in groups of students of financial economics (N = 93). Comparative data were collected for a group of nonstudents. Data on values were also available from a random sample of the population. It was found that the students of finance had a positive attitude to economic risk taking and gambling behavior, a high level of sensation seeking, a low level of money concern, and gave low priority to altruistic values about peace and the environment. The subgroup of participants planning a career in finance showed an even more pronounced interest in gambling.

THE JOURNAL OF BEHAVIORAL FINANCE, , 2009, 10: 33-43,

SAAB:s amerikanska mardöm

GM har ägt SAAB mycket länge utan att få märket att lyfta. Även i högkonjunktur har man gått med förlust, trots att GM i alla fall tidvis haft stora resurser. Nu vill GM att svenska staten ska stå för förlusterna. Man kan fundera på olikheter mellan svensk och amerikansk affärskultur och varför det gått så här.

Det är just vad jag har gjort, och gett litterär form i novellen "Den amerikanska mardrömmen", se här. Det är förstås en satir, men med inslag av verklighet, enligt min mening.

Novellen ingår i novellsamlingen "Ett brev från Nigeria" som finns här.

Ekonomiska risker, stimulanspaket och "New Deal"

Finanskrisen har nu spritt sig på ett sätt som ledande ekonomer ansåg osannolikt för mindre än ett år sedan. Bernanke, ordföranden för amerikanska centralbanken, hävdade i det längsta att högrisklånen till husägare var bara en liten del av alla lån och att de inte var ett hot mot ekonomin i stort. Han hade helt fel. Ändå är han en högt kvalificerad ekonom och ledande forskare inom området, professor vid Princeton-universitetet och med en doktorsexamen från Stanford. Han är dessutom uppenbarligen extremt intelligent och socialt välfungerande. Inget av detta hjälpte.

Varför? Skälet var att han och de flesta ekonomer arbetar med matematiska modeller som är dåligt anpassade till människors psykologi och ekonomiska beteende. Man har inte data om hur folk faktiskt fattar sina beslut. Bernanke påstod t ex att de som tog högrisklån inte gjorde det för att de spekulerade i fortsatt prisuppgång på husmarknaden. Det fanns ingen fastighetsbubbla, sa han och hans föregångare Greenspan. Men hur visste han det? Bara genom en ren gissning. När en så kvalificerad person gissar är han tyvärr trovärdig, även om han saknar grund för sina gissningar.

Stimulanspaketet som Obama nu godkänt är enormt omfattande och hela världen hoppas att det ska fungera. Men tyvärr bygger det på illusoriskt tänkande och en analogi med New Deal från 1930-talet. De flesta tycks tro att Roosevelts politik drog upp USA ur depressionen. Fel. Arbetslösheten var ännu 1939 extremt hög (19 %). Det var kriget som innebar ett helt nytt läge för ekonomin. Därmed inte sagt att bara ett krig löser problemen.

Intressant är att bristen på data om människors beslut och beteende på 1930-talet gör att det fortfarande är en gåta för ekonomerna varför New Deal inte fungerande, de kan bara spekulera. Bernanke själv har faktiskt skrivit just detta: det är en gåta.

Psykologiska analyser är på väg, men det går trögt eftersom det ekonomiska etablissemanget bevakar sitt revir. Framtida idéhistoriker har ett intressant studieobjekt här. Man klamrar sig fast vid en matematisk paradigm, och ger råd till politiker baserade på rena gissningar om hur människor faktiskt fungerar. Ska man studera beteende och beslutsfattande måste man kliva ner från elfenbenstornet och tänka om. Svårt och ganska hemskt, om man under hela sin karriär surfat på att vara bra i matte. Matematiska modeller passar väldigt dåligt till att förstå hur människor tänker.

Hoppet står nu till att stimulanspaketet trots allt fungerar för att människor lever i illusionen att det ska fungera. Obama är bra på att skapa illusioner. "Yes, we can" och "change". Psykologin kan kanske lyfta ekonomin trots bristen på kunskap. Bättre hade varit att satsa på att skaffa sig bättre kunskaper. Det är alls inte omöjligt, inte ens svårt.

Forskning

Vad händer egentligen i bankerna? Varför kommer de inte igång med att ge krediter? Är det sant att de har blivit extremt riskaversiva? I så fall varför? Detta kan man studera empiriskt. Hur kan de få en kick så att de slutar med att bromsa in ekonomin? Sätt igång med studera detta. Sluta gissa. Landet har dussintals högskolor med ekonomer och psykologer som kan ta itu med denna och relaterade uppgifter. Finansdepartementet bör inrätta en akutforskningsfond för sådana projekt. Genast. Det handlar om ekonomisk psykologi.

Viljestyrka

Begreppet vilja var länge tabubelagt inom psykologin, från slutet av 1800-talet och framåt. Skälen var antagligen att den filosofiska diskussionen om den fria viljan ansågs ovetenskaplig eller irrelevant för psykologin, samt att man mycket länge såg beteendet som styrt på ett enkelt sätt av omgivningen (”stimuli”), personligheten eller det omedvetna. Det fanns inte plats för en analys av det medvetna styrandet av det egna handlandet. När jag i slutet av 70-talet påbörjade studier av missbruksproblem var det just för att studera hur vi lyckas eller misslyckas med en sådan uppgift. Ganska snart fann jag att problemen var likartade inom olika områden. Det var emotionella tillstånd som var problemet, vare sig de var negativa eller positiva. Viljesammanbrott föregicks av irrationella och ytliga rationaliseringar, man handlade mot bättre vetande och mot sina värderingar. Emotioner är viktigare än värderingar, mycket viktigare.

Det finns tekniker för att hålla emot frestande impulser, de kunde läras ut med viss framgång. Forskningsprogrammet sammanfattas i Sjöberg (2003). De olika empiriska tillämpningarna finns förtecknade nedan och kan laddas ner.

Det kan tyckas att den här forskning enbart handlar om missbruk och försök att upphöra med missbruk. Men den ska ses som en modell för det större problemet hur människor lyckas eller misslyckas med att nå långsiktiga mål (Sjöberg, 1998; Sjöberg, 2003a). Inte minst när det gälle ekonomiskt beteende är detta en central fråga.

En speciell tillämpning rörde en fortfarande diskuterad modell av Ainslie (1975). Han antog att värden förändras över tid, enligt en enkel matematisk modell, och att detta förklarar viljesammanbrott. Denna modell beskriver inte verkligheten (Sjöberg, 1983) och har inget att göra med hur vi lyckas eller misslyckas med att nå våra långsiktiga mål. Den har sitt ursprung i Skinneriansk djurpsykologi och kanske framstår den som ”vetenskaplig” av det skälet; en matematisk dröm.

Referenser

Ainslie, G. (1975). Specious reward: A behavioral theory of impulsiveness and impulse control. Psychological Bulletin, 82, 463-496.

Sjöberg, L., & Johnson, T. (1978). Trying to give up smoking: A study of volitional breakdowns. Addictive Behaviors, 3, 149-164. Här.

Sjöberg, L., & Samsonowitz, V. (1978). Volitional problems in trying to quit smoking. Scandinavian Journal of Psychology, 19, 205-212. Här.

Sjöberg, L., & Persson, L.-O. (1979). A study of attempts by obese patients to regulate eating. Addictive Behaviors, 4, 349-359. Här.

Sjöberg, L., Samsonowitz, V., Lund, M., Fhanér, G., & Johnson, T. (1979). Obesitas och anorexia nervosa från viljepsykologisk och motivationspsykologisk synpunkt. Nordisk Psykologi, 31, 357-423.

Sjöberg, L. (1980). Volitional problems in carrying through a difficult decision. Acta Psychologica, 45, 123-132. Här.

Sjöberg, L., & Olsson, G. (1981). Volitional problems in carrying through a difficult decision: The case of drug addiction. Drug and Alcohol Addiction, 7, 177-191. Här.

Samsonowitz, V., & Sjöberg, L. (1981). Volitional problems of socially adjusted alcoholics. Addictive Behaviors, 6, 385-398. Här.

Sjöberg, L. (1983). Value change and relapse following a decision to quit or reduce smoking. Scandinavian Journal of Psychology, 24, 137-148. Här.

Sjöberg, L., Samsonowitz, V., & Olsson, G. (1983). Volitional problems of skid row alcoholics. Journal of Psychiatric Treatment and Evaluation, 5, 175-184. Här.

Sjöberg, L., & Samsonowitz, V. (1985). Coping strategies and relapse in alcohol abuse. Drug and Alcohol Abuse, 15, 283-301.Här.

Sjöberg, L. (1998). Will and success - individual and national. In L. Sjöberg, R. Bagozzi & D. Ingvar (Eds.), Will and economic behavior (pp. 85-119). Stockholm: EFI. Här.

Sjöberg, L. (2003a). Emotions and justice. Paper presented at the Mini-symposium at the occasion of Jon Elster's honorary doctorate, Trondheim. Här.

Sjöberg, L. (2003b). Neglecting the risks: The irrationality of health behavior and the quest for la dolce vita. European Psychologist, 8, 266-278. Här.

Källmén, H., Sjöberg, L., & Wennberg, P. (2003). The effect of coping skill training on alcohol consumption in heavy social drinking. Substance Use and Misuse, 38, 895-903.

Stolthet

Det finns inte mycket psykologisk forskning om stolthet. Stark stolthet tror nog de flesta är socialt destruktivt. Williams och DeSteno (2009) rapporterar en intressant studie av experimentell skapad stolthet (med hjälp av beröm) - i en senare situation visade de stolta personerna dominans, och var dessutom mera omtyckta än övriga. Man kan undra om det här kan generaliseras till mera naturliga situationer. Stolthet som inte har en grund i faktisk förmåga eller faktiska prestationer är knappast social positiv, men det återstår att göra mycket forskning på frågorna om stolthet.

Referens

Williams, L. A., & DeSteno, D. (2009). Pride: Adaptive social emotion or seventh sin? Psychological Science, preprint.

Video av föredraget "The public's risk perception of technology"

I slutet av augusti förra året var jag inbjuden att hålla en key-note vid ett symposium vid North Carolina State University i Raleigh, NC. Symposiet sändes "live" på Internet och finns nu upplagt på denna länk. Föredraget tar 45 minuter och är uppdelat i 3 delar för den som bara orkar med mig högst 15 minuter åt gången.

I föredraget ger jag en översikt av min egen forskning om riskperception.

Forskning

Riskforskningen tar aldrig slut. Det här föredraget lärde mig en del om nanoteknologi, kommer in på slutet av del 3. Det är en spännande utveckling som i rasande fart tar fram nya viktiga tillämpningar, och nya risker. Debatten har inte kommit igång i Sverige på allvar, men man kan lugnt utgå från att den kommer att göra det, och att forskning om riskperception avseende nanoteknologi snart är ett hett område.

Flickan på bron

En Konstfackelev har gjort ett elevarbete där det ingick att hon skulle spela psykotisk och självmordsbenägen. Hon blev väl omhändertagen av sjukvården. Det hela var förstås oetiskt, åsamkade psykisk och ekonomisk skada och fick skolan att framstå som löjlig. Till det senare bidrog rektorn som försvarade tilltaget och sa att det var ett konstverk.

Den etiska sidan är glasklar. Det var en mycket destruktiv idé vars eventuella positiva sidor är omöjliga att skönja. Men "konstverket"? Var finns det? I det naturliga språket är flickans beteende inget konstverk. Skolan måste ha en egen och annorlunda idé om vad konst är. I debatten har det talats om att konst är "ifrågasättande" eller något dylikt. Men uppträdandet var inte ifrågasättande såvitt jag kan se, och inte heller exponerade det vårdens tillkortakommande, som någon har påstått. Tvärtom visar händelsen att vården fungerar bra. Pinsamt, förmodar jag.

Även om man kan få utspelet att vara "ifrågasättande" är det ingen förklaring av hur det blir ett konstverk. Det är massor av beteenden som är just ifrågasättande och som ingen skulle komma på idén att för den skulle kalla för konstverk. Kvar blir bara den enfaldiga tanken att det är konst eftersom rektorn säger det, och det kommer från något som säger sig vara en Konstfackskola. Det är något fullständigt urspårat över alltihop. Ett desperat gripande efter originalitet. Men kreativitet är inte detsamma som originalitet.

Risken med självutlämnande bloggar

För den som är förtjust i att skriva, och lite självcentrerad, kan det vara frestande att publicera sina tankar och känslor på nätet, även mycket personliga sådana. En artikel av Rebecca Clay (2008) tar upp exempel på hur det kan gå illa för dem som gör så, i en akademisk miljö. Problemen finns säkert i alla miljöer. Samtidigt är det kanske genom att vara mycket självutlämnande som man lockar läsare och får mycket trafik på sin blogg, så mycket kanhända att man kan tjäna pengar på den, eller få inflytande på debatt och politik. Något av detta har nog författare och andra kändisar i alla tider haft erfarenhet av. Det gäller förstås även om den person som lämnas ut inte är helt och hållet man själv utan en fiktion, eller en blandning av fiktion och verklighet. Någon borde skriva en artikel på temat "Vad man inte ska skriva om på sin blogg om man vill leva ett lugnt liv", men den kanske redan finns?


Forskning

Bloggvärlden är uppenbart ett bra tema för forskning, bl a om de risker som jag antyder ovan. Men också om de positiva aspekterna förstås, sociala och individuella. Hur man lockar trafik till sin blogg (inte precis min specialitet, den här bloggen får lite färre besök än Blondinbella, obegripligt nog, ha ha).

Referens

Clay, R. A. (2008). Think before you post. Monitor on psychology. 39, 11,17-18.

Dåliga beslut

Campbell, Whitehead och Finkelstein (2009) har gjort intressant forskning om katastrofalt dåliga beslut, främst i affärslivet. De menar att de kan föras tillbaka på bedömningsfel som inflytelserika personer gjort sig skyldiga till, av två skäl: de felanvänder tidigare erfarenheter och de är emotionellt engagerade i sitt feltänk. Beslut, menar de, går till så att vi letar efter och finner matchande mönster. Det är vårt sätt att utnyttja erfarenhet och det fungerar ibland, men ibland inte. Omständigheterna kan vara i grunden annorlunda och våra erfarenheter därför inte relevanta utan vilseledande. Dessutom finns emotionella "taggar" som gör att vi har svårt att se klart och objektivt på våra valmöjligheter.

Detta är en rimlig bild av hur beslutsfattande går till. Glöm de ekonomiska modellerna!

Om det finns tecken - röda varningsflaggor - på att ett beslut är på väg att fattas på grundval av emotioner och felvisande minnen: vad göra? Ta in andra personer som kan ge friska synpunkter! Men räcker det? Fortsättning följer...

Det är vanligt bland psykologiforskare att tro att felaktiga beslut har kogntiva förklaringar. Sternberg (2004) har gjort en stor affär av den tesen, men hamnar enligt min mening i felaktiga slutsatser; emotionerna ges alldeles för liten roll (Sjöberg, 2004).


Referenser

Campbell, A., Whitehead, J., & Finkelstein, S. (2009). Why good leaders make bad decisions. Harvard Business Review(No. 2), 60-66.

Sjöberg, L. (2004). Commentary on Robert J. Sternberg's "Why smart people can be so foolish". European Psychologist, 9, 151-152.Här.

Sternberg, R. J. (2004). Why smart people can be so foolish. European Psychologist, 9, 145-150.

Ett brev från Nigeria

Min novellsamling Ett brev från Nigeria kan nu läsas här. Kommentera gärna!