Ingrid Bergmans framgångssaga: Personlighet

Ingrid Bergman (IB) gjorde en sagolik internationell karriär inom film och teater, beskriven av henne själv och Alan Burgess (1980). Frågan om orsakerna till framgången är intressant.

Talang och utseende var självklara förutsättningar. Det var specifika faktorer för en skådespelerska, som hon hade till 1000 procent. På vita duken och scenen var hon en mycket karismatisk publikmagnet. Men hur var hennes personlighet?

• Hennes pappa hade tidigt styrt in henne henne mot scen och skådespeleri - hon fann att hon kunde roa och intresserad omgivningen.
• Hon var rikt utrustad med intellektuell kapacitet för karriären. Hon hade lätt för att lära, bl a språk, och kunde snabbt instudera nya roller.
• Hon var lidelsefullt intresserad av sitt arbete, ville helst jobba jämt, åtminstone i yngre år. 
• Hon hade gott, men inte överdrivet, självförtroende.
• Hon var en varm och positiv person, inga tendenser till att hysa agg eller vara manipulativ.
• Hon var uthållig, lät sig inte särskilt länge nedslås av motgångar.
• Hon hade stor social och emotionell intelligens. 
• Hon var så där lagom följsam, stod på sig för det hon trodde på och var inte lätt att övertala i andra fall.
• Hon var öppen och kreativ.
• Hon var utåtvänd och enormt energisk.
• Hon tjänade mycket pengar men tycks inte ha varit girig, pengarna gick inte före allt annat.

Det är svårt att hitta negativa sidor, men det är ju naturligt att hon inte tar upp dem i sin självbiografi, i den mån de fanns. Man blir lite förvånad över att hon kunde överge sitt första barn så snabbt för att ta chansen att filma ett år i Hollywood. Skådespelarkarriären fick överskugga allt annat. Samma ensidiga engagemang syns i de ganska starka självmordstankarna när hon sökt in på Dramatens elevskola och inte trodde att hon hade lyckats. (Det hade hon, visade det sig snart). Självbiografin har nästan inget att säga om den värld hon levde i utanför film och teater och den närmaste familjen. Kanske visar det ointresse, men lika gärna kan man tro att hon inte ansåg att hon skulle skriva om sådant och om hur hon reagerade på det. Men ändå - det var en hemsk och upprörande tid.

Kanske kan man lära detta av Ingrid Bergmans framgångssaga: Extrem framgång förutsätter en rad positiva egenskaper och en närmast manisk besatthet i den egna karriären och det intresse som den drivs av.

Referens

Bergman, I., & Burgess, A. (1980). Ingrid Bergman, mitt liv. Stockholm: Norstedt.

Uppdrag granskning om pedofili

I gårdagens Uppdrag Gransning gavs en skakande bild av hur en rättspsykiatrisk, sluten klinik låtit en dömd pedofil få frekventa permission och hjälpt honom att skaffa en lägenhet där han kunde fortsätta att begå övergrepp på barn i ett intet ont anande - och helt ovarnat - bostadsområde. Den behandlande läkaren hade bedömt att inga risker förelåg och länsrätten hade helt förlitat sig på den bedömningen.

Det var slående att ingen av de ansvariga ville svara på frågor om hur bedömningarna hade gått till, eller medge att de hade begått något fel. Längst gick domaren i länsrätten som "inte mindes"(men tydligen inte gick till arkiven för att friska upp minne).

Kliniska bedömningar är felbemängda och det finns stor risk att de slår fel. En behandlande läkare eller psykolog är nog inte rätt person att göra riskbedömningen i realiteten helt ensam. Inom rättssystemet borde man vara mycket medveten om detta och skaffa in oberoende expertis. Man kan också undra om det räcker med en läkarutbildning för att göra dessa psykologiska bedömningar. Dawes bok om kliniska bedömningar har några år på nacken men borde fortfarande kunna vara en ögon öppnare för alla med engagemang i bl a rättspsykologi, se nedan. Hoppas Janne Josefsson läser den, om han inte redan gjort det.Grove och Meehl visar att bättre bedömningar får man genom att arbeta med mera oibjektiva bedömningsscheman.


Referens

Dawes, R. M. (1994). House of cards. Psychology and psychotherapy built on myth. New York: The Free Press.


Grove, W. M., & Meehl, P. E. (1996). Comparative efficiency of informal (subjective, impressionistic) and formal (mechanical, algorithmic) prediction procedures: The clinical-statistical controversy. Psychology, Public Policy, and Law, 2, 293-323.

Vad kvinnor vill ha

Det är bra idé  för en man att försöka förstå "vad kvinnor vill" i en relation. Det är inget som kommer av sig självt, och för de flesta krävs att man först går igenom en lång och mödosam inlärningsprocess. Kvinnor är annorlunda än män, En bra start är att läsa denna artikel.

Krugman om Euro-krisen

Valutasystemet är i gungning, somliga ifrågasätter t o m att euron alls har en framtid. En intressant och lärorik artikel av Noblpristagaren i ekonomi Paul Krugman finns här.Krugman har många poänger. En av de intressantare är påpekandet att det är en oerhört svår och tidsödande process att sänka löner, om det alls går. Att devalvera valutan är ett snabbt hugg som i ett slag drabbar alla som vill resa ellee köpa i utlandet, eller köpa importavaror, Exportindustrin gynnas dock. Ett tillfrisknande kan ta fart,

Euron har gjort en sådan traditionell politik omöjlig, men åtföljande turbulens och spekulationer mot euron som successivt sjunker mot kronan, den nya schweizer-francen.Jag tror få förutsåg detta i emu-omröstningen, när Bildt hade kallat kronan en "skvalpvaluta". Den flytande kronkursen, kontroversieltl innan den infördes, har visat sig vara en framgång och ifrågasätts av ingen.Sveriges ekonomi är en av de få starka i Europa. Frågan är hur vi kan utnyttja det - nu när vi dessutom står utanför euro-området.

Det kommande året verkar bli ett av ökande oro i valutamarknaderna där euron tar och mer srtryk.