Fascinerande psykologibok

Richard Wiseman, engelsk professor i ”Public Understanding of Psychology”, är känd för sin tidigare bok om tur och otur (2004) och har mera nyligen gett ut en bok med den engelska titeln Quirkology. The curious science of everyday lives. (Den finns på svenska, se referens nedan). Boken om tur och otur var spännande. Wiseman hade bjudit in människor som menade sig ha tur eller otur och undersökte vad som skilde dem. Jag skrev om den forskningen i en tidigare artikel (Sjöberg, 2003). Den leder till en del bra idéer om hur man kan leva så att man får mera "tur" - det är ingen slump att somliga klarar sig bra utan mycket en fråga om öppenhet och kreativitet.

Den senare boken är mycket bredare upplagd. Den innehåller 6 ganska omfattande kapitel som behandlar aktuella forskningsresultat inom socialpsykologi och kognitiv psykologi, i allmänhet erhållna genom studier av människor i naturliga miljöer och inte i laboratorier. Wiseman har en stor förmåga att komma på spännande idéer om fenomen som är oväntade och som få eller inga har undersökt före honom. Han har också en stor talang som skribent och det är ett nöje att läsa honom, man har svårt att lägga boken ifrån sig. Han påminner ganska mycket om Malcolm Gladwell som jag skrivit om flera gånger på denna blogg, men en stor skillnad är att Wiseman mest skriver om sin egen forskning medan Gladwell letar upp och skriver om andras intressanta resultat.

Det är ett antal disparata teman som tas upp i boken: vidskepelse, humor och stress för att nämna några. Genomgående tar Wiseman upp resultat som är oväntade utifrån ”sunt förnuft” och som hans anser är viktiga, inte bara kuriositeter.

Men man undrar lite hur viktiga resultaten är, om de kan replikeras och vilka alternativa tolkningar som kan finnas. Ta forskningen om leenden som exempel. Det finns sanna och falska leenden. I sanna leenden deltar både ögonen och munnen, i falska bara munnen. Man kan träna sig på att känna igen falska leenden. I en studie tog man fram data från en grupp kvinnor som just slutat high school många år tidigare. De som hade sanna leenden på fotografierna klarade sig mycket bättre i livet och levde längre än dem som hade falska leenden (även kallade Pan Am-leenden). Det är en spännande uppgift att fundera ut tolkningar av ett sådant samband. Ännu mera spännande att försöka replikera det.

Ett annat och relaterat exempel är om man kan avslöja lögnare. Det är svårare än de flesta tror, och särskilt svårt om man styrs av det man ser och inte det man hör. Lögnaren tenderar att göra kortare uttalanden med mindre detaljer och med färre referenser till sig själv, enligt forskning som Wiseman refererar, och det låter rimligt men är kanske lite för enkelt. Wiseman nämner inte ofta hur viktiga de faktorer är som han diskuterar och i många fall tror jag att det rör sig om svaga effekter, t ex forskningen om effekter av förnamn.

Boken är bra som läsning för den som vill kunna ta intressanta ämnen i konversation. Alla har något att säga om resultat av den typen som Wiseman skriver om. Humorkapitlet innehåller dels ett antal riktigt roliga historier som var nya åtminstone för mig och i de flesta fallen, och intressanta resultat om vad som är roligt för män och kvinnor. Ett annat exempel är annonser som skrivs för att få nya bekantskaper. Män verkar ha klarare för sig hur en bra annons ska skrivas än vad kvinnor har. Om en kvinna funderar på att skriva en sådan annons bör hon be en man om hjälp, skriver Wiseman, aningen provokativt.

Wiseman lär vara Storbritanniens mest omtalade psykologiforskare och han syns mycket ofta i media. På det hela taget tycker jag att det ger ett bra betyg till brittiska media. Wiseman är ingen opportunist eller humbugpsykolog, vilket man skulle tro utifrån den svenska titel som hans senaste bok har fått. Dålig konsumentinformation där.

Referenser

Sjöberg, L. (2003, 30 Augusti). Man kan själv vända otur till tur. Metro, sid. 6. Klicka här.
Wiseman, R. (2004). Tur eller otur. Stockholm: Wahlström och Widstrand.
Wiseman, R. (2008). Hjärnknäppt - Vår konstiga hjärnas egendomliga vanor. Stockholm: Schibsted Förlagen.

Roliga citat

Smålandsposten: “Pålitlig flicka söker plats hos ungkarl på landet. Är van att sköta svin."

Östra Småland: “Ett 30-tal föräldrar hade samlats för att få information och droger."

Humorpsykologi

Häromdagen hände mig följande. Vi var på resa och hade två väskor. Den mindre av dessa var tungt packad, den större var tom. Chauffören lyfte först med möda den mindre väskan och gav sig sedan på den större, som alltså var extremt lätt. Hon och vi skrattade sedan en bra stund åt upplevelsen av en drastiskt felslagen förväntan.

Det är ett exempel på vad som är roligt och som psykologer har studerat och formulerat teorier om. Humorforskning behöver inte vara tråkig, trots Martin Ljungs berömda knastertorra - och roliga! - föreläsning i ämnet.Det är ett spännande område där forskarna inte precis trängs och för en blivande psykologiforskare är det väl värt att bekanta sig med nedanstående källor:

Guilmette, A. M. (2008). Review of The psychology of humor: An integrative approach. [doi:10.1037/a0012776]. Canadian Psychology/Psychologie canadienne, 49(3), 267-268.

Martin, R. A. (2006). The Psychology of Humor: An Integrative Approach. Elsevier Academic Press.

Föreläsning: Lycklig av att spendera en massa pengar?

Benjamin Wallace ger en mycket underhållande föreläsning på 17 minuter här. Är extremt dyra viner värda sitt pris, eller extremt dyr japansk biff? Nja, det är de nog inte. Men bara kunskapen om hur dyra de är kan göra upplevelsen starkare. Bara vi tror att produkterna är fantastiska suggereras vi till att känna att de faktiskt är det. Jag har aldrig åkt i en Rolls Royce men inbillar mig att det skulle vara något speciellt, så kanske är det faktiskt det (för mig). Kommentaren visar hur ytlig jag är, men det var väl ingen nyhet.

Forskning

Hur mycket som helst kan göras på suggestion och placebo-effekter, och det kan gälla konsumentbeteende och mycket annat. Somliga människor är mera suggestibla än andra, och jag tänker på en klassiker som Stukáts avhandling från 1958. Ska kanske återkomma om detta, och om hypnos.


Referens

Stukát, K.-G. (1958). Suggestibility: A factorial and experimental analysis. Stockholm: Almqvist & Wiksell.

Världens roligaste skämt

Den engelske psykologiprofessorn Richard Wiseman arrangerade 2002 en mycket omfattande omröstning om vilka skämt som var roligast. Vinnare och nr 2 var:

1. Two hunters are out in the woods when one of them collapses. He doesn't seem to be breathing and his eyes are glazed. The other guy whips out his phone and calls the emergency services. He gasps, "My friend is dead! What can I do?". The operator says "Calm down. I can help. First, let's make sure he's dead." There is a silence, then a shot is heard. Back on the phone, the guy says "OK, now what?"

2. Sherlock Holmes and Dr. Watson go on a camping trip. After a good dinner, they retire for the night, and go to sleep.
Some hours later, Holmes wakes up and nudges his faithful friend. "Watson, look up at the sky and tell me what you see."

"I see millions and millions of stars, Holmes" exclaims Watson.

"And what do you deduce from that?"

Watson ponders for a minute.

"Well, astronomically, it tells me that there are millions of galaxies and potentially billions of planets. Astrologically, I observe that Saturn is in Leo. Horologically, I deduce that the time is approximately a quarter past three. Meteorologically, I suspect that we will have a beautiful day tomorrow. Theologically, I can see that God is all powerful, and that we are a small and insignificant part of the universe. What does it tell you, Holmes?"


And Holmes said: “Watson, you idiot, it means that somebody stole our tent.”

Jag småler svagt när jag läser dem. Om detta är världens roligaste skämt, räknat över en stor mängd personers uppfattningar, kanske det är en sorts genomsnittsskämt som inte stöter bort särskilt många. Det som är enormt roligt för en viss person kanske är så speciellt att många andra inte uppskattar det alls, eller inte förstår det. Om det är på det sättet var Wisemans projekt från början dömt att bara producera lagoma roligheter.

Är skämt tidsberoende? Om man bläddrar i veckotidningar som är 50 år gamla eller äldre förefaller många skämt och skämtteckningar platta eller smaklösa, i värsta fall också rasistiska. Albert Engström, älskad och uppburen som han var, med sina grymma skämt om utslagna missbrukare ("kolingar") och judar, skäms väl de flesta över nu men för 100 år sedan verkade ingen tycka annat än att han var jättekul. Men andå: visst kan Shakespeare vara enormt rolig när andan faller på, eller Aristofanes. Vissa skämt står sig över tid, andra åldras utan behag. Vissa skämtkulturer tycks blomma upp en kort tid för att sedan vissna. För några decennier sedan var mycket i KTH-studenternas tidning Blandaren enormt roligt, när jag köper den nu blir jag besviken på den nästan totala avsaknaden av dråplig och kreativ humor. Komedier från Hollywood bjuder i allmänhet på träsmak och tröttsamma misslyckanden att vara rolig - dock skickligt marknadsförda och distribuerade förstås - medan engelska Monty Python och Fawlty Towers har gett oss enormt rolig humor på film, med en del djup som deras film om Jesus (Life of Brian). Den italienska filmen Johnny Stecchino (i Sverige Johnny toothpick) är också enorm rolig - en gangsterkomedi.I Italien var den en kioskvältare. Den som inte sett den har flera gapflabb väntande. Ju mera man skrattar, desto friskare och mera långlivad blir man, enligt aktuell medicinsk forskning som jag gärna tror på.