fredag 16 april 2010

"Svårt att säga"

Den 1 september 2008 skrev jag på denna blogg om s k Fermifrågor. Det är frågor som kräver specifik kunskap för att besvaras, men där man med en smula kreativitet och allmänbildning kan ge en hyfsad ungefärlig uppskattning. På Internet finns en hel del information om sådana frågor.

Exempel:

Hur många Ketchupflaskor säljs per dag i svenska ICA-butiker?

Hur många människor i hela världen håller just nu på att läsa en roman av Stieg Larsson?

Hur många olika för- och efternamn finns företrädda bland människor bosatta i Sverige? I Chile?

Ibland används Fermifrågor vid anställningsintervjuer, men ingen tycks veta hur ofta eller om svaren på sådana frågor ger ett bra underlag för beslut. Det verkar dock rimligt att anta att hur någon resonerar i en Fermifråga ger en viss uppfattning om bl a kreativitet och vilja att koppla loss från krav på felfrihet, ett visst mod alltså.

Det är intressant att fundera över hur experter ofta hanterar Fermifrågor de får av journalister. Tag t ex gårdagens flygstopp på grund av vulkanutbrott på Island. (Vem hade räknat med att något sådant skulle kunna hända?)Fråga till geologiexpert: "När kommer flygtrafiken igång?" Svar: "Svårt att säga. Det beror på hur vulkanutbrottet utvecklas och på vindriktningen". Det hade jag också kunnat säga! Vi har inte experter för att de ska tillämpa samma common sense som vi andra, och samma allmänbildning. Men journalisterna pressar sällan fram en mera genomtänkt och intressant analys. Fråga en nationalekonom hur stor arbetslösheten kommer att vara om två år. "Svårt att säga". Han eller hon kunde förstås ha försökt ge ett informerat Fermisvar, men det hade blivit komplicerat och kanske hade det känts obehagligt att tvingas till spekulationer. Enklast och säkrast är att säga: "Svårt att säga".

Jag har inte kunnat hitta någon psykologisk forskning om Fermifrågor. Det vore intressant att veta om svaren avspeglar personlighet (t ex kreativitet och perfektionism), intelligens och allmänbildning. Finns konsistens så att svarskvalitet på en fråga samvarierar med svarskvalitet på andra frågor av Fermityp? Kvalitet skulle kunna utvärderas med hjälp av intervjuares bedömningar och i relation till rätt svar när det kan bestämmas, t ex plus minus 20 %. Användningen vid rekrytering vore också intressant att studera, liksom prognosvärde. Jag tror det finns intressanta och lagom stora uppsatsprojekt här, och chansen borde vara lockande att göra en pionjärinsats i forskningen. Jag kan gärna handleda sådana arbeten.

3 kommentarer:

Anonym sa...

Det vore kanske ännu mer intressant att försöka koppla människors generella rädsla för att svara på dylika frågor till det faktum att ingen i dagens samhälle vill vara personligt ansvarig för något beslut. Att ge ett felaktigt svar om exempelvis arbetslösheten om två år innebär för stor risk och dessutom är väl folk numera ovana att ha ett personligt ansvar inför sitt arbete? Det vore intressant att se hur fermifrågor besvaras i exempelvis Sverige och sedan jämföra svaren med mer hierarkiska samhällen/strukturer eller med Sverige rent historiskt.

Lennart Sjöberg sa...

Tack för tänkvärd kommentar. Kanske har du rätt. Bakom svaret "svårt att säga" kan nog finnas ovilja att ta ett personligt ansvar. Kanske handlar det också om hur man tolkar frågan och situationen. Jag har aldrig hört den frågande journalisten följa upp svaret "svårt att säga" med "Jag förstår att det är svårt, men kan du inte göra ett försök. Du är ju ändå en ledande expert på området". Undrar vad reaktionen skulle bli...

Anonym sa...

Ja, det vore verkligen intressant att se en journalist försöka pressa fram någon form av svar/åsikt. Då detta som du poängterar är så ovanligt vore det nästan mer intressant att se hur experten väljer att hantera det faktum att han måste svara än vad han/hon faktiskt säger.

/Samma anonyma