I dagens nummer av Dagens Nyheter finns en läsvärd artikel av David Brooks ("Drama i fem akter") om nationalekonomins utveckling från matematiskt orienterad teori till empirisk/beteendevetenskaplig disciplin. Under alla år på Handelshögskolan undrade jag när den utvecklingen skulle märkas även där. Jag är inget mattesnille, bara lite allmänbildad "realstudent" som det hette i urtiden, men jag har tillåtit mig att betvivla att man kan beskriva, förklara och förstå mänskligt beteende med klassiska matematiska modeller hämtade från naturvetenskapen. Som psykologer har jag lärt mig att människor styrs av emotioner och inte bara är rationella, och att det finns enorma skillnader mellan individer som delvis är kvalitativa. Det verkar utsiktslöst att fånga detta spektrum med matematiska modeller, hur sofistikerade de än är. Visst förstår jag att man kan fascineras av ett glaspärlespel och utveckla kreativitet och högt uppdriven specialiserad intelligens inom ett dylikt, men det kan väl inte vara målsättningen? Det handlar ju, eller bör handla, om att förstå människor - sådana de är. Det passar inte alla forskningspreferenser, men frågan är om det är de senare som ska styra användningen av resurser, i stället för det övergripande målet. Ja, sådant kan man skriva när man gudskelov inte längre har något inflytande alls i den akademiska världen!
torsdag 15 april 2010
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Håller helt med dig Lennart. Har inte förstått att den neoklassiska nationalekonomin har fått ett sånt genomslag när författarna till forskningen vet att resultaten inte håller. För människan har begränsad rationalitet, begränsad kunskap och begränsad kunskap om sina preferenser.
Min forskning går ut på att försöka förstå människans syn på rättssystemet och hur det påverkar hennes ekonomiska transaktioner. Det kan enbart göras med empiriska studier.
Skicka en kommentar