Snabbare och enklare testvalidering

Psykologiska test behöver valideras. Det finns många test på marknaden som har ingen eller ytterst svag dokumentation om hur de fungerar gentemot kriterier, alltså sådant som de ger sig ut för att kunna göra prognoser av, som arbetsresultat. Detta är speciellt fallet om vi ställer kravet att de ska visa sig fungera I SVERIGE. Många test är ju översättningar av amerikanska eller brittiska original och de svenska agenterna har sällan egen forskning eller utvärdering på schemat.

Skälen till att det förhåller sig på det sättet ligger i kraven på externa kriterier, alltså av testningen oberoende bedömningar eller mått på arbetsresultat. Sådana bedömningar är svåra att få - de kostar tid och pengar och är dessutom ofta mycket känsligt material. En enklare metod är att använda proxykriterier, alltså data som kan fungera som ersättning för oberoende bedömningar och som kan samlas in i samband med testningen. Det kan handla om mått på arbetsmotivation eller balans mellan arbete och övrigt liv. Det är väl känt från mycket omfattande forskning att sådana data är relaterade till arbetsresultat. Se t ex Judge m fl (2001) för en metaanalys av arbetstillfredsställelse och arbetsresultat. UPP-testet samlar in sådana data rutinmässigt och de har använts för att validera testet, med goda resultat (Sjöberg, 2008).

Frågan är emellertid om proxykriterier verkligen kan ersätta oberoende bedömningar. I en aktuell studie av en avdelning för kundservice i ett finansbolag fick jag tillgång till förmansbedömningar av bl a "Värde för företaget", alltså om en anställd var så bra att man ville satsa på att behålla honom eller henne, om den sortens person var vad man ville rekrytera. UPP-testdata samlades in från de anställda. (Över 80 % deltog). Validitet i betydelsen samband mellan testdata och oberoende bedömningar relaterades till validitet gentemot proxykriterier, se bilden ovan. Det framgår att sambandet är mycket starkt. Proxyvalidering ger tydligen i dessa data resultat som är jämförbara med validering mot av testningen oberoende förmansbedömning.

Om detta står sig i nya undersökningar - vilket är rimligt att förvänta - öppnas möjligheten till enklare och billigare testvalideringar, vilket i sin tur borde kunna uppmuntra testkonstruktörer och -leverantörer av utländska test att pröva värdet av sina produkter. UPP-testet finns också i form av en modul som enbart mäter proxykriterier, den kan kopplas till vilket test eller vilken annan bedömningsprocedur som helst. Se vidare en kortfattad rapport (Sjöberg, 2010) i referenslistan nedan.


Referenser

Judge, T. A., Thoresen, C. J., Bono, J. E., & Patton, G. K. (2001). The job satisfaction-job performance relationship: A qualitative and quantitative review. Psychological Bulletin, 127(3), 376-407.


Sjöberg, L. (2008). Bortom Big Five: Konstruktion och validering av ett personlighetstest. (SSE/EFI Working Paper Series in Business Administration No. 2008:7). Stockholm: Stockholm School of Economics. Klicka här.

Sjöberg, L. (2010). Proxyvalidering fungerar! Forsnkingsnotis 2010-05-25. Stockholm: Psykologisk Metod AB. Klicka här.

Sjöberg, L. (2010). A third generation personality test. (SSE/EFI Working Paper Series in Business Administration No. 2010:3). Stockholm: Stockholm School of Economics. Klicka här.