Smarta och osmarta presidenter och kungar

Simonton har publicerat en intressant artikel om IK och ledarskap i ett historiskt perspektiv (Simonton, 2009). Kan man bestämma personlighetsegenskaper och IK hos historiska personer, många avlidna sedan länge? Ja, det finns en hel del forskning som tycks ha lyckats någorlunda med den saken, på grundval av bevarade argument, tal etc. Den mest centrala dimensionen som man gycklats att mäta ganska väl är "intellectual brilliance", där intelligens givetvis ingår, men även öppenhet, kreativitet och flexibilitet. Alla USA:s presidenter och flera hundra kungar och andra politiska ledare har studerats. Briljans är en viktig faktor i framgång för deras ledarskap, den viktigaste faktiskt. Det stämmer med intelligensens betydelse som den framkommit i den vanliga psykometriska forskningen om ledarskap och annan framgång i arbetslivet. Om någon undrar var Jefferson den smartaste presidenten (se bild) och Harding den osmartaste. En intressant slutsats är att ledarskap bör relateras inte enbart till intelligens, om nu någon trodde det, utan också till öppenhet och kreativitet, vidsynta intressen etc. Jag undrar om den här slutsatsen också gäller ledarskap i näringsliv och förvaltning, och för våra svenska politiska ledare...

Referens

Simonton, D. K. (2009). The “other IQ”: Historiometric assessments of intelligence and related constructs. Review of General Psychology, 13(4), 315-326.

Bryt oföretagsamheten med mikroplaner

Det är vanligt att man tagit på sig planer och projekt som är viktiga, stora och svåra. Det leder till uppskjutande och oföretagsamhet och alltmera olust. Ju mera försenad man blir desto olustigare är det och desto hellre tänker man på och sysslar man med något enklare och trevligare. För att komma ur denna negativa spiral finns ett enkelt och nästan alltid effektivt knep: gör en plan. Men gör inte en stor gigantisk plan ända fram till slutmålet - den bara avskräcker och skapar ännu mera olust! Gör i stället en mikroplan för högst 1 timmes arbete, gärna mindre. Välj en lagom svår uppgift som kan göras på den tiden. Sätt på en äggklocka för den valda tiden. Stäng av telefonen och ignorera inkommande e-post. Stäng dörren och tänd upptagetlampan om du har en.

Det här fungerar så att du känner att du kan och vill jobba med uppgiften eller projektet. Gör sedan nya mikroplaner när de behövs. De fungerar som en startmotor. Och de fungerar garanterat!

Lärarnas skicklighet

Skolan debatteras flitigt och regeringen har goda ambitioner med att förbättra den på olika sätt, bl a kvaliteten på lärarna. Tyvärr har man där fastnat i en kliché, nämligen "behörighet". Inget är enklare än att bygga retoriken på detta begrepp som samtidigt är mycket missvisande. Behörighet är ingen garanti för lärarkvalitet.

Evidensbasering på detta område, som på alla andra, kräver att man tar fram data på de resultat som läraren skapar och stimulerar till, i form av elevernas kunskaper. Gör man det finner man en enorm variation mellan bra och mindre bra lärare. De som är bra har inte nödvändigtvis formell behörighet. Intresse och engagemang, social och emotionell intelligens är avgörande. Sådana lärare kan man få genom noggranna urvalsmetoder och genom att ge dem bra löner och återskapa den höga status som yrket en gång hade. Vad lärarhögskolorna lär ut är jag mycket tveksam till. Alltför mycket ideologi tycks ha skymt sikten för de reella pedagogiska problemen och hur de kan lösas.

Ett stimulerande kapitel i Malcolm Gladwells senaste bok "What the dog saw" handlar om dessa ting (och en hel del annat), visserligen i en amerikansk kontext men ändå tankeväckande för vår del.Det heter "Most likely to succeed.How do we hire when we can't tell who's right for the job". Läs det! Och resten av boken, jag ska återkomma till den i flera inlägg på denna blogg.