måndag 14 september 2009

Betydelsen av humör och stämningsläge vid testning





Psykologer har av tradition betraktat personligheten som tämligen konstant (undantag finns), och så även personligheten som den mäts med alla dessa tester som blir allt vanligare och allt viktigare i arbetslivet. Men påverkas inte resultaten av det emotionella tillstånd som den testade befinner sig i? Den frågan har intresserat testkonstruktörer ganska litet, märkligt nog.

Bilden ovan visar ett exempel från testning i mycket skarpt läge. Den gäller sökande till Handelshögskolan i Stockholm som genomgick ett omfattande testprogram som avsåg att mäta personlighet i en mängd olika avseenden. Man kan lugnt utgår från att det för många av dem var en mycket viktig testsituation. Jag tog in inte bara vanliga testdata utan också bedömningar av stämningsläge (humör), se denna länk för en förklaring av vår metodik, som f ö har kommit till mycket stor användning. Bilden visar, som ett exempel bland många möjliga, på sambandet mellan stämningsläge vid testningens början och resultat: i detta fall hedonisk ton (glad - ledsen) och utåtvändhet. Som synes finns ett tydligt samband för både män och kvinnor, starkast för män. Ju mera nedstämd man var, desto mindre utåtvänd "personlighet". Både humör och utåtvändhet har korrigerats för skönmålning så den faktorn kan inte förklara sambandet.

Om man ska tolka ett testresultat är det viktigt att veta hur den testade kände sig. Det kan vara ett tillfälligt tillstånd som gör att hans eller hennes resultat på testet blir starkt missvisande. Detta gäller i synnerhet personlighetstest, och "skarpa lägen", dvs när mycket står på spel - och det är ju troligen fallet i de allra flesta fall. Tyvärr har ytterst få testkonstruktörer tänkt på den här viktiga felkällan...

5 kommentarer:

Unknown sa...

Hej,

tillåt en försiktig fråga. Jag antar att du menar att du skulle avgöra om ett testresultat var missvisande genom att analysera humör-bedömningen vid testtillfället.
Hur skulle denna analys se ut? Till exempel situationer där du skulle avfärda testresultatet som felaktigt pga testandens humör.

Lennart Sjöberg sa...

Hej

Den analys som jag gör ser ut så här. I testet ingår frågor som mäter de grundläggande stämningsdimensionerna (tre stycken dimensioner, 4 frågor för varje). Resultatet relateras till en normdatabas för att jag ska se om det är extremt, t ex en mycket nedstämd, nervös eller spänd person - eller en starkt euforisk. I testrapporten, som skapas med utgångspunkt i testresultatet, kommenteras den testades stämningsläge. Är detta extremt starkt negativt (eller positivt) rekommenderas att testet görs om, alternativt att resultaten tas med en stor nypa salt. Grunden för det här förfarandet har jag beskrivit i blogginlägget och i den tekniska testrapporten, se http://www.psykologisk-metod.se/index.php?option=com_docman&task=doc_download&gid=3&Itemid=

Detta är en viktig aspekt på datakvalitet, även andra kvalitetsindikatorer finns och används, se tidigare blogginlägg och den tekniska rapporten.

Valdemar sa...

Låt säga att man gör en enkätstudie. skull man inte anta att den hedoniska tonen i gruppen man testar skulle vara normalfördelad och att man därför inte behöver ta hänsyn till den. eller är den intrapersonella variationen så stor så att den gör en statistsik jämföresle mellan grupper omöjlig?
Det är ju intressant att psykologer av tradition betraktat personligheten som tämligen konstant. Inom psykiatrin vet man ju att det inte är så...

Lennart Sjöberg sa...

Ja, man kan väl räkna med något som liknar en normalfördelning, men det betyder ju inte att man inte behöver ta hänsyn till den variationen. Är den stor och samvarierar den med testresultatet så blir det problem med att tolka detta resultat. Min poäng är att man bör rutinmässigt mäta stämningsläge när man gör personlighetstest. Såvitt jag vet gör INGEN annan det.

Anonym sa...

http://skyddsrummet2.blogspot.com/