Optimism

Det är vanligt att människor är optimister och underskattar risker för den egna personen medan de är mera pessimister eller realister när det gäller andra. En intressant tidningsartikel tar upp dessa tendenser och ger referenser till en del forskning på området, se här. En viktig poäng är att planering av stora projekt tenderar att vara alltför optimistisk både vad det gäller tid och kostnader (se referenser). Det är en svår balansgång mellan realism och optimism. Försäljare måste vara optimister och måste kunna ta motgångar med en klackspark. I många sammanhang måste man emellertid vara realist och analysera hur saker och ting kan misslyckas, använda en "djävulens advokat". Vad är värst - att inte ta en liten chans, som kan bli en stor vinst om man lyckas, eller att misslyckas och bära kostnaderna som det innebär? Själv tror jag det är värre att inte ta chansen...

Referenser

Sjöberg, L., & Pirie, J. G. (1999). Cases in project success and failure. In B. Green (Ed.), Third International Stockholm Seminar on Risk Behavior and Risk Management (pp. 146-162). University of Stockholm.

Sjöberg, L., & Pirie, J. G. (1999). Project success or failure - contributing factors. In B. Green (Ed.), Third International Stockholm Seminar on Risk Behaviour and Risk Management (pp. 133-145). Stockholm: School of Business, University of Stockholm.

Sjöberg, L., Pirie, J. G., & Näsström, S. (1995). Säkerhet i ekonomisk riskbedömning i projektet för system JAS39 Gripen. Riskhantering i planering och genomförande av projekt. Stockholm: Riksrevisionsverket.

Inkomst och psykologi

I en aktuell artikel (se nedan) visar Judge, Hurst och Simon att inkomst är relaterad till intelligens (väl känt sedan förr) men också till utseende (attraktivitet) och "core self evaluation". Det sistnämnda syftar på självförtroende och om man har en positiv inställning till den egna personen. Det är intressant att alla dessa dimensioner är något man kan göra något åt, faktiskt. Intelligens kan tränas upp och en positiv självbild kan man också skaffa sig, genom att tänka på sig själv positivt och se till alla möjligheter, och strunta i invändningar och svårigheter. Utseende kan man också göra mycket med och av, inte minst gäller det som alla vet hur man är klädd. Den som vill ha ett jobb gör mycket klokt i att tänka på det, se här.


Referens

Judge, T. A., Hurst, C., & Simon, L. S. (2009). Does it pay to be smart, attractive, or confident (or all three)? Relationships among general mental ability, physical attractiveness, core self-evaluations, and income. Journal of Applied Psychology, 94(3), 742-755.

Riskhysteri?

Det är ett ofta återkommande argument att risker i stort inget är att bekymra sig om, och att de som gör det är hysteriska eller gör det för att de tjänar pengar på andras irrationella beteende. Nu senast återkommer denna sorts resonemang i en bok av Alcabes (2009), hårt kritiserad i en recension i dagens nummer av Science (Foster, 2009).

Den senaste oron gäller den s k svininfluensan, som gudskelov inte tycks vara så allvarlig som man först kunde befara. När sådant händer dyker det alltid upp debattörer och journalister som skriver om "hysteri" och föreslår att alltsammans är skoj som några tjänar en massa pengar på. Men de glömmer - tills det är för sent - att risker faktiskt finns, att nya virus tillkommer hela tiden och att några av dem kan vara farliga. Vad är slutsatsen av ännu ett falskt alarm? Att vi ska sluta bry oss och lugnt leva under antagandet att inget ont någonsin kan hända oss?

Riskförnekande är mycket vanligare än motsatsen. I en pågående studie av befolkningen i EU (samtliga medlemsländer, ca 25 000 deltagande personer) frågade vi om risker med kemikalier i 13 vanliga typer av konsumentprodukter, från växtskyddsmedel till textilier och tandkräm. Bilden ovan visar fördelningen av antalet produkter som ansågs kunna innehålla farliga kemikalier. Märk hur stor övervikten är av de som svarade noll eller ytterst få risker. Den delen av befolkningen som är riskbekymrad är en minoritet. Det som behövs är inte mindre utan mera riskmedvetande.


Referenser

Alcabes, P. (2009). Dread. How fear and fantasy have fueled epidemics from the Black Death to Avian Flu. New York: Public Affairs.

Foster, K. R. (2009). Epidemics of fear. Science, 324, 1393.

Intervjuarens förmåga

Intervjun är en central del i all rekrytering. Men hur fungerar den? Görs det misstag på grundval av intervjuer? En stor surveyundersökning har nyligen publicerats av amerikanska DDI, se här. Bland de intressanta resultaten kan nämnas att

- de flesta intervjuare är övertygade om sin mycket goda förmåga att bedöma en sökandes personlighet och kompetens

- detta trots att ganska få fått utbildning i intervjuteknik

- beslut fattas mycket snabbt

- beslut grundas ofta på "magkänsla" och intuition

Man kan tillägga att vår egen forskning fokuserat på vikten av "personkemi", se
Sjöberg, L., & Tollgerdt-Andersson, I. (1985). Vad är personkemi? Socialpsykologisk forskning om attraktivitet. Stockholm: Scandinavian Executive Search. (Skicka ett e-postbrev om du vill ha rapporten som pdf, skriv till lennartsjoberg@gmail.com).

Trots den stora tilltron bland intervjuare till sin förmåga till avancerad och rättvisande personbedömning görs det många misstag vid rekryteringar, inte minst av chefer. Bättre intervjumetoder är ett sätt att åtminstone delvis lösa problemet, men viktigt är också att bredda informationsunderlaget med hjälp av ett bra psykologiskt test, se här och här. Det finns test som gränsar till ren humbug och det finns test som har en solid vetenskaplig grund.

General Motors och önsketänkandet

GM var en gång världens största företag, nu försatt i konkurs. Kunde utvecklingen ha förutsetts och undvikits. Läs här den insiktsfulla analys som tidskriften Economist publicerade för 20 år sedan. Problemen hade börjat synas redan då, hotet från japanerna var uppenbart, och GM var i utförsbacke. Men ledande företrädare var inte särskilt bekymrade. Man såg till kortsiktiga skeenden och blundade för det längre perspektivet. Det är typiskt för ett företag på väg mot undergången. Man ser det man vill se och blundar för resten. Jag undrar hur Volvoledningen tänker idag. Rekryteringen av chefer är ett ställe där det hela kan börja gå snett, om man prioriterar interna kandidater som är "snälla" och okontroversiella. Och som säger det man vill höra. I stället för starka, självständiga och kreativa - jagstarka - personer. Det är ett sundhetstecken om ett företag vågar anställa dem i stället för de interna kronprinsarna.

Finanspsykologi och riskattityder

Råd om hur man ska investera i aktier, fonder etc bygger på idéer om hur stora risker en person är villig att ta. Också rådgivarens riskattityder är viktiga, som vi fann i en nyligen publicerad artikel (se referens). Forskning om riskattityder har gett lovande resultat för praktikern och i Australien har man utarbetat ett psykometriskt instrument för att mäta riskattityder, se här. Vi har arbetat med en liknande ansats och med en uppläggning som ger mera omfattande information. Det är nu aktuellt att ta steget från forskningen till praktisk verksamhet. När börserna nu vaknat till liv och intresset kraftigt ökat för investeringar är det speciellt viktigt att riskattityder och relaterade dimensioner tas med i verksamheten.

De mest kända resultaten inom behavioral finance kommer från Kahneman och Tversky som arbetat med kognitiv psykologi och funnit att olika former av "feltänk" som kan påverka beslut. Det mesta inom den forskningen är experimentella studier av hypotetiska, inte reella, beslut. Emotionella faktorer beaktas inte eller ges en undanskymd plats. Det praktiska värdet har av den forskningen har hittills varit marginellt, troligen beroende på att effekterna i verkligheten är tämligen små och att andra faktorer är viktigare. Dessa andra faktorer är attityder och emotioner.

Samarbetspartners inom den finansiella sektorn är välkomna inom det här projektet.


Referenser

Sjöberg, L., & Engelberg, E. (2009). Attitudes to economic risk taking, sensation seeking and values of business students specializing in finance. Journal of Behavioral Finance, 10(1), 1-11.

Engelberg, E., & Sjöberg, L. (2006). Money attitudes and emotional intelligence. Journal of Applied Social Psychology, 36(8), 2027-2047.

Engelberg, E., & Sjöberg, L. (2007). Money obsession, social adjustment, and economic risk perception. Journal of Socio-Economics, 36(5), 689-697.

Skriv ett e-postbrev om du vill ha kopior! Adressen är lennartsjoberg@gmail.com

Livsstilar

Livsstil är ett populärt och luddigt begrepp. Inom marknadsföring och reklam är det centralt men få kan tala om vad de menar med det. Lite intressantare är att det är ett exempel på "naiv generalisering". Ofta lurar man sig själv att tro att det finns effektiva sätt att dra slutsatser om beteende utifrån ett magert underlag, som etiketteras på ett förledande sätt. Jag har tidigare skrivit om ordet värdegrund, som onekligen i sig har en övertalande effekt. Både värde och grund är positiva ord som tillsammans ger intrycket av att man talar om något mycket viktigt. Samma sak gäller livsstil. Det måste väl vara oerhört viktigt, t ex för att förstå konsumentbeteende? Tja, det är ju en empirisk fråga. Hur fungerar det i praktiken?

Vi undersökte saken närmare, se här.. Det visade sig att system för att mäta livsstilar har ytterst svaga samband med konsumentbeteende, om de inte starkt fokuseras på vad konsumtionen inriktas på (typ av produkt eller tjänst). Detta är i sin tur ett specialfall av att prognos och förståelse av beteende kräver "proximala" förklaringar, alltså faktorer som innehållsmässigt ligger nära det som ska förklaras. Det är därför som de naiva generaliseringarna nästan alltid misslyckas.

Kanske är detta inte så storslaget som teoretiskt insikt, men det är avgörande när det gäller praktiska tillämpningar. Inom område efter område ser man hur de proximala faktorerna fungerar medan deras motsats (distala faktorer) misslyckas. Det är inte småsaker det handlar om utan enorma belopp som kan satsas rätt eller fel.

Referens

Sjöberg, L., & Engelberg, E. (2005). Lifestyles, consumer behavior and risk perception. International Review of Sociology - Revue Internationale de Sociologie, 15(2), 327-362.