KBT och psykodynamisk terapi

I vårt land har det funnits, och finns ännu, en enorm övervikt för psykodynamiska teorier och behandlingsmetoder, bland psykologer och andra. Sent omsider har äntligen myndigheter och politiker insett hur snett det är. Kraven på evidens för behandlingseffekter leder till att man vill satsa på kognitiv beteendeterapi (KBT). Där finns en mycket omfattande forskningsbas som visar på positiva effekter av kostnadseffektiva behandlingsmetoder. Det som bromsar användningen av dem är att psykologerna inte följt med i utvecklingen, men de kommer säkert att göra det när de märker att kravet på effektiva behandlingsmetoder slår igenom. Andra grupper, som sjuksköterskor, kan också aktivera sig genom vidareutbildning och fylla luckan som uppstått på grund av psykologernas traditionalism.

Det här sker inte smärtfritt. Psykologerna och andra, som pskykiatriker med psykoanalytisk inriktning, kämpar hårt för att stoppa utvecklingen. Dels sägs det att kravet på evidens för behandlingseffekter är irrelevant (!), dels att det redan är uppfyllt för psykodynamikerna. Debatten har förts bl a i Psykologtidningen och Svenska Dagbladets debattsida Brännpunkt. Att psykodynamisk terapi ger fastställda positiva effekter påstås bevisat av en handfull amerikanska undersökningar. Det är emellertid högst osäkert om dessa resultat står sig i när det gäller psykodynamisk terapi i stort, och i vårt land. KBT:s effekter är däremot mycket väl etablerade.

För människor som behöver hjälp, t ex lider av depression eller ångesttillstånd, skapas hopp genom satsningen på KBT. I stället för långvariga psykodynamiska "psykoanalytiska" behandlingar med högst osäker effekt ska de kunna få snabb och effektiv hjälp. Det är trist att se hur traditionalister gör allt de kan för att stoppa den utvecklingen.

Freuds (bild ovan) teorier ligger bakom den psykoanalytiska terapin. Kritiken av dessa teorier är enormt omfattande, och en hel del av hans "bevis" har befunnits vara fabricerade. Han hade en historisk betydelse, men det är tveksamt hur positiv den egentligen varit. För patienter som inte fått den hjälp de så väl behövt har Freuds dominans inom behandlingen varit en katastrof.

Stämningsläge och koncentration

Ett långvarigt dåligt humör har naturligtvis negativa konsekvenser. I en aktuell studie (se nedan) undersöktes hur förmågan att hålla uppmärksamheten koncentrerad påverkades av stämningsläget. Negativt humör var förenat med bristande förmåga att hålla kvar tankarna på en meningsfull uppgift, och också med svårigheter att återvända till den efter det att man funderat på diverse andra ting. Motsatsen gällde för positiva stämningslägen.

Arbetsprestationer förutsätter att man kan koncenrera sig på jobbet och det är svårt om arbetet inte styrs utifrån. Personer med grundläggande positiv affekt sköter sina jobb bättre och det är därför en effektiv urvalsgrund (som används i mitt test Big Five Plus, se nedan).

Forskning

Koncentrationsförmåga på jobbet eller i studier är en intressant dimension som inte undersökts särskilt mycket. Den kan relateras till positiv grundaffekt. Stämningsläget kan studeras med vårt formulär som kommit till anvädning i många undersökningar, se nedan.



Referens

Sjöberg, L. (2008). Bortom Big Five: Konstruktion och validering av ett personlighetstest (SSE/EFI Working Paper Series in Business Administration No. 2008:7). Stockholm: Stockholm School of Economics.

Sjöberg, L., Svensson, E., & Persson, L.-O. (1979). The measurement of mood. Scandinavian Journal of Psychology, 20(1), 1-18.

Smallwood, J., Fitzgerald, A., Miles, L. K., & Phillips, L. H. (2009). Shifting moods, wandering minds: Negative moods lead the mind to wander. Emotion, 9(2), 271-276.

Ett effektivt sätt att klara tentan

Hur läser man effektivt en text så att man kommer ihåg den? Att bara läsa den en gång är inte särskilt effektivt. Bättre att göra anteckningar och läsa den en gång till. Enligt en färsk studie (se nedan) är den bästa metoden:

1. Läs texten
2. Berätta innehållet (t ex i en bandspelare eller till en vän)
3. Läs texten igen

Vitsen med att berätta för en vän är att denne kan ställa frågor om sådant som han eller hon inte förstår. När man ska förklara något kan man få hjälp att själv förstå.

Själv läste jag alla kursböcker tre gånger. Första gången var det lite dimmigt för mig vad boken ville säga. Andra gången förstod jag det mesta. Tredje gången förstod jag allt, och kom dessutom ihåg det väldigt bra för tentan.

Det här tar tid och kostar energi. Det är bara om man är intresserad som man vill satsa så mycket. Alltså att man studerar inte bara för att klara tentan utan för att det man lär sig är intressant, viktigt och roligt.

För psykologistuderande vill jag rekommendera böcker som i sig är fascinerande och som höjer intressenivån. Gladwells och Pauls böcker i nedanstående lista är båda av den typen. Sawyers bok har dessutom användbara referenser till hjälpmedel för kreativ verksamhet inom många områden. När jag läste den glömde jag resten av världen, inklusive att äta middag. Roligare läsning får man leta efter.


Forskning

Jämförande studier av olika metoder för instudering av ett material är enkla och intressanta att genomföra. Intreseskapande texters effekter har såvitt jag vet inte undersökts men vore ett viktigt tema. Tänk om man kan få en generell höjning av intresset för ett ämne på det sättet? Då vore allt vunnet. Utan intresse är tillvaron grå, och ingen kreativitet släpps loss.


Referens

Mark A. McDaniel, Howard, D. C., & Einstein, G. O. (2009). The read-recite-review study strategy: Effective and portable. Psychological Science, 20(4), 516-522.


Intresseskapande böcker

Gladwell, M. (2003). Den tändande gnistan. Hur små faktorer kan förändra världen. Stockholm: Prisma.

Paul, A. M. (2004). The cult of personality. How personality tests are leading us to miseducate our children, mismanage our companies, and misunderstanding ourselves. New York: Free Press.

Sawyer, R. K. (2006). Explaining creativity. The science of human innovation. New York: Oxford University Press.

Varför MÅSTE man ha flera miljoner i lön?

Det finns flera gåtor när det gäller ersättningar till VD:ar och finansanalytiker. Den officiella versionen är att enorma löner behövs för att få dem att jobba effektivt. Det är snarast en förolämpning. Andra gör svåra och krävande jobb för en liten bråkdel av VD-arnas löner och andra förmånder.

En annan förklaring är girighet. Även om man redan har "allt" kan man alltid vilja ha en stor fin båt till och en dyrare bil eller en ännu tjusigare herrgård eller dyra smycken eller... För inte är det väl för att skänka pengar till goda ändamål?

Det ligger nog en del i den förklaringen, men inte allt. Som Staffan Burenstam Linder en gång hävdade har man ändå inte tid att njuta av lyxen (Burenstam Linder, 1969). ("Tack, Staffan, jag läste din bok och insåg att jag inte skulle bygga en pool, den skulle jag ändå aldrig ha tid med", sa någon en gång på en fest på Handels).

Det finns en annan förklaring som är ganska slående (Zhang, 2009). Det handlar om SJÄLVUPPSKATTNING och den är relativ till andra i samma kategori. Man bevakar avundsjukt vad andra får av sina företag. Får de mera är det PINSAMT och minskar den egna självkänslan. Får jag mera än de får, ochb dessutom VÄLDIGT MYCKET PENGAR känner jag mig smart, framgångsrik och osårbar. I andra tider och andra samhällen användes och används ordnar och andra fina medaljer. De är gratis och har troligen till stor del samma effekt som lön och pension på tiotals miljoner, men tyvärr har vi avskaffat detta billiga substitut för att höja självkänslan.

Å andra sidan handlar det om en "chicken race". Om alla VD-löner sänks med t ex 75 % händer inget för själkänslan så länge det är relativa löner, inte absoluta, som det handlar om. Intressant tanke. En annan tanke är om det finns radikalt andra sätt att hantera problemet med självkänsla, eller om vi faktiskt ska strunta i hela saken. Människor kan och bör söka sin självkänsla i mera substantiella ting än pengar och medaljer. Det finns oändliga möjligheter att göra konstruktiva och kreativa insatser!


Referenser

Burenstam Linder, S. (1969). Den rastlösa välfärdsmänniskan : Tidsbrist i överflöd - en ekonomisk studie. Stockholm: Bonnier.

Zhang, L. (2009). An exchange theory of money and self-esteem in decision making. Review of General Psychology, 13(1), 66-76.