Varför MÅSTE man ha flera miljoner i lön?

Det finns flera gåtor när det gäller ersättningar till VD:ar och finansanalytiker. Den officiella versionen är att enorma löner behövs för att få dem att jobba effektivt. Det är snarast en förolämpning. Andra gör svåra och krävande jobb för en liten bråkdel av VD-arnas löner och andra förmånder.

En annan förklaring är girighet. Även om man redan har "allt" kan man alltid vilja ha en stor fin båt till och en dyrare bil eller en ännu tjusigare herrgård eller dyra smycken eller... För inte är det väl för att skänka pengar till goda ändamål?

Det ligger nog en del i den förklaringen, men inte allt. Som Staffan Burenstam Linder en gång hävdade har man ändå inte tid att njuta av lyxen (Burenstam Linder, 1969). ("Tack, Staffan, jag läste din bok och insåg att jag inte skulle bygga en pool, den skulle jag ändå aldrig ha tid med", sa någon en gång på en fest på Handels).

Det finns en annan förklaring som är ganska slående (Zhang, 2009). Det handlar om SJÄLVUPPSKATTNING och den är relativ till andra i samma kategori. Man bevakar avundsjukt vad andra får av sina företag. Får de mera är det PINSAMT och minskar den egna självkänslan. Får jag mera än de får, ochb dessutom VÄLDIGT MYCKET PENGAR känner jag mig smart, framgångsrik och osårbar. I andra tider och andra samhällen användes och används ordnar och andra fina medaljer. De är gratis och har troligen till stor del samma effekt som lön och pension på tiotals miljoner, men tyvärr har vi avskaffat detta billiga substitut för att höja självkänslan.

Å andra sidan handlar det om en "chicken race". Om alla VD-löner sänks med t ex 75 % händer inget för själkänslan så länge det är relativa löner, inte absoluta, som det handlar om. Intressant tanke. En annan tanke är om det finns radikalt andra sätt att hantera problemet med självkänsla, eller om vi faktiskt ska strunta i hela saken. Människor kan och bör söka sin självkänsla i mera substantiella ting än pengar och medaljer. Det finns oändliga möjligheter att göra konstruktiva och kreativa insatser!


Referenser

Burenstam Linder, S. (1969). Den rastlösa välfärdsmänniskan : Tidsbrist i överflöd - en ekonomisk studie. Stockholm: Bonnier.

Zhang, L. (2009). An exchange theory of money and self-esteem in decision making. Review of General Psychology, 13(1), 66-76.