I valet 2006 låg RUT-avdraget högt på listan över faktorer som ledde till att tidigare vänsterväljare stödde alliansen. Oppositionens besked om att de kommer att avskaffa RUT är säkert mycket välkommet för regeringen, där nu två partier talar om att i stället öka RUT till att omfatta flera typer av tjänster, som IT-stöd. Utmärkt idé! RUT ger flera jobb, gör svarta jobb vita och går med vinst för statskassan. RUT förenklar livet och minskar stressen för många. En stark ökning av användningen av RUT är på gång. Mona Sahlin har av Ohly tvingats backa från en försiktigt positiv hållning till starkt avvisande, trots att hon i sin bok "Med mina ord" förespråkat RUT. En mycket svag s-ledare, med andra ord.
Skillnaden mellan blocken krymper. Fortsatt dominans för Ohly kan leda till seger för alliansen i höst. Kan Mona Sahlin stoppa hans framfart? Fortsättning följer...
söndag 7 mars 2010
RUT-avdraget
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inlägg
3 kommentarer:
Intessant analys. Docks skiljer den sig från statsvetarprofessorers den här gången.
Ulf Bjereld skriver: "Affären kommer inte att förfölja de rödgröna in i valrörelsen. Men den innebär att de rödgröna får stanna av och samla upp och börja om på nytt för att åter försöka koppla grepp på alliansregeringen i frågan om avdragsrätt för hushållsnära tjänster."
Läser din blogg då och då och uppfattar ditt engagemang och krítik av bonus-cheferna som en kritik mot ökade klyftor i samhället. Blickpunkterna för beslutsunderlag tycks något olika här. Säkert har du dina motiv och bslutsgrunder för din blick. Jag håller med om att sänkta skatter på företagande stimulerar företagande. Stimulerans av företande är i bra. Men både rut och rot är problematiska så längde de bara omfattar några få brancher vad gäller små och nyföretagande. De ideologiska och diskursiva motiven (läs beslutsunderlag) till varför just Rut och Rot just blivit till bottnar ytterst i något annat, eller om man så vill, vilar i en bakomliggande ansats till att styra om samhället i en både materialistisk och konsumistisk samhällsordning, även om ökat företagande är ett paradargument.
När vissa professorer har andra uppfattningar än andra, är det inte längre forskning om beslutsunderlag som entydigt är grunden till uttalandena. Utan ideologiska motiv. Och som bloggläsare tänker man: på vilken ideologisk grund står Lennarsjoberg? Och appropå beslutsunderlag, hur problematisard är detta?
Tack för en intresant blogg!
http://samtidsanalys.blogspot.com
Olika professorer brukar ha olika åsikter i det mesta. Prognos av politiska händelser är något oerhört svårt och forskning har visat att experter inte är bättre än vem som helst som följer media. Visst slår ideologin igenom, ofta pinsamt tydligt. Jag är rädd att det gäller även mig...
Beslutsunderlag i form av opinionsundersökningar borde diskuteras mera kritiskt än vad som sker. Bortfallet är alltid betydande men förtigs. Att fråga människor om vad som var viktigt för deras valhandling är i och för sig meningsfullt, men människor kan eller vill inte alltid tala om motiven till sina handlingar. Omfattande psykologisk forskning handlar om just detta.
PS Se min artikel Sjöberg, L. (2009). Are all crowds equally wise? A comparison of political election forecasts by experts and the public. Journal of Forecasting, 28(1), 1-18.
Skicka en kommentar