Mätning av emotionell intelligens - state of the art

En mycket omfattande och intressant genomgång av forskningen om emotionell intelligens (EI) har nyligen publicerats av Joseph och Newman (Joseph & Newman, 2010). De har gjort en sammanställning av resultat med prestationsmätning av EI, och självrapportformulär. De anser som så många andra forskare att prestationsmätning är den teoretiskt mest tillfredsställande metodiken, eftersom det rör sig om en sorts ”intelligens”. Självrapportmetoder är de mycket kritiska till på samma teoretiska grund. Sambandet mellan prestationsmått och självrapportmått är nästan noll, i metaanalysen uppskattat till en korrelation på 0.12. Om man går vidare till validering mot arbetsprestation visar det sig emellertid att prestationsmått har ett mycket svagt samband med sådana kriterier, och inte ger något utöver kognitiva test och det traditionella Big Five.

De skiljer mellan två typer av självrapportformulär: sådana som har ett mycket heterogent innehåll av typ ”lite av varje” (mixed models – exempel finns i många allmänt använda EI-test) och sådana som mäter den självbedömda förmågan att klara EI-uppgifter. Bara den senare typen av självrapporter har ett tydligt samband med kriterier och något att ge utöver annan information. Sambanden är särskilt starka för arbetsuppgifter som är emotionellt påfrestande, t ex i serviceyrken där det gäller att alltid vara ”glad och trevlig”.

Denna artikel är en milstolpe i litteraturen om EI. Slutsatserna bygger på hundratals empiriska studier som författarna noga analyserat. Den är nedslående för dem som tror på prestationsmått av typ MSCEIT, och den pekar framåt mot konstruktionen av nya och bättre typer av självrapportskalor. Prestationsmåttens dåliga egenskaper har ju varit kända ganska länge men många forskare har ändå hållit fast vid dem på grund av deras teoretiska fördel. Det är dags att tänka om.

Resultaten stämmer bra med vår egen forkning, se referenser nedan för ett aktuellt arbete som bl a jämförde självrapportmått med två nya skalor med prestationsinriktning. Självrapportmåttet fungerade mycket bättre i förhållande till kriterier i arbetslivet (Sjöberg & Möller, 2009). Teori- och expertbaserade nycklar för utvärdering gav klent resultat.

Det kan noteras att Goleman, som med sin bok från 1995 (Goleman, 1995) skapade en marknad för konsultverksamhet i EI-branschen, återigen hudflängs för sina påståenden om att EI är av överlägset stor betydelse. Data motsäger honom på ett övertygande sätt, vilket inte betyder att EI helt saknar betydelse. Joseph och Newman visar ju att EI-skalor kan ge ett värdefullt tillskott av information, om mätningen görs på rätt sätt och speciellt i emotionellt relevanta arbetssituationer.


Referenser

Goleman, D. (1995). Emotional intelligence. New York: Bantam Books.

Joseph, D. L., & Newman, D. A. (2010). Emotional intelligence: An integrative meta-analysis and cascading model. Journal of Applied Psychology, 95(1), 54-78.


Sjöberg, L., & Möller, K. (2009). Sociala arbetsfunktioner och personlighet. Rapport 2009:1. Stockholm: Psykologisk Metod AB.Klicka här.

Hur man räddar SAS

SAS går med stora förluster. Nya pengar ska ständigt skjutas till. Hur vore det med nya idéer i stället?

Ryanair och Norwegian bygger sina framgångar på nya idéer. Varför hade inte SAS kunnat göra samma sak? Det är mycket begripligt att affärsresenärer inte längre vill betala hutlösa priser för några få fördelar som de lätt kan få för en bråkdel av priset av andra flygbolag. Vad finns då kvar? Maten? Men den är ändå av mycket låg kvalitet. Sprit? Det blir dyra droppar.

Alltså. Sätt igång med idégenerering i stor skala. Svenska folket sjuder av uppslag där det kan finnas rena guldklimpar för SAS. Locka fram dem med nationell pristävling. Skaffa uppmärksamhet genom att ge "Nobelpris" till bästa förslaget på 10 miljoner kronor (efter skatt). Gör det i två klasser; en för SAS-anställda och en för alla andra, såväl företag som privatpersoner. Anlita en priskommitté med känt folk inom branschen och en och annan kreativitetspsykolog. Det här kommer att fungera!

Att "massorna" har en enorm samlad kunskap har forskningen om "The wisdom of the crowds" visat och allt fler företag utnyttjar detta. Komplettera gärna med upplysning om hur man skapar kreativa idéer. Det finns mycket att hämta också i den forskningen.

Gör så här nu SAS och ta chansen! Mitt förslag är helt gratis.

Referens

Surowiecki, J. (2004). The Wisdom of Crowds: Why the Many Are Smarter Than the Few and How Collective Wisdom Shapes Business, Economies, Societies and Nations. New York: Doubleday.

Mångfald gynns av väl fungerande personlighetstest

Invandrare möter många problem på vägen mot att få ett jobb. Ett av dem är psykologiska test. Personlighetstest är ju mycket känsliga för skönmålning. Många ger inte helt uppriktiga svar om sig själv utan svarar som de tror är mest taktiskt. Den här tendensen varierar givetvis och den kan mätas. Det är vad som görs i UPP-testet, som också har en inbyggd, validerad, korrektion för skönmålning. I en aktuell studie av ca 1800 arbetssökande, varav 250 var invandrare, fann jag att invandrarna skönmålade mindre än övriga, se rapport här. Om man korrigerade för skönmålning blev resultaten mera positiva för invandrarna. Se bild för ett exempel.

Trots att effekten i genomsnitt var liten var chansen till en extremt stor förbättring genom korrektion dubbelt så stor för invandrarna. Det betyder en hel del i en arbetsmarknad där det är många sökande per ledigt jobb.


Referens

Sjöberg, L. (2010). UPP-testet: Mångfald gynnas av korrektion för skönmålning. Stockholm: Psykologisk Metod AB. Rapport 2010:2. Klicka här.