Matematik och/eller psykologi

Besluts- och riskanalyser har utvecklats mycket långt rent matematiskt. Modellerna måste emellertid ha en "input" i form av sannolikheter för olika händelser. Det är ju hela poängen att man vill veta vad som är ett rationellt beslut i en viss situation eller hur står en risk är i ett sammansatt, komplicerat tekniskt system. Och sannolikheterna bygger i sin tur oftast på bedömningar. Om detta finns det mycket att säga utifrån psykologisk kunskap om bedömningar. Resultatet av en sofistikerad matematisk modellansats kan aldrig bli bättre än de bedömningar som den bygger på - och bedömningar är påverkade av en mängd snedvridande faktorer. Se en kortfattad populär diskussion här och en lärbok om beslutsfattandets psykologi här.
Dessa arbeten har några år på nacken, men de förefaller åtminstone mig fortfarande aktuella.

Testdata predicerar inkomst

Ny forskning om personlighetstestet Big Five Plus har gett intressanta resultat. Bland annat finner jag, i en grupp om 107 personer som tog testet i våras, att det finns ett väntat samband mellan social förmåga, enligt testet, och inkomst, se bilden. Detta är ett s k distalt samband, alltså ett samband mellan två variabler som inte har ett liknande innehåll. Det är mycket svårare att dokumentera distala samband än motsatsen, proximala samband.

Bilden visar också att männen hade högre inkomst än kvinnorna vilket väl inte förvånar någon. Intressant är att sambandet mellan social förmåga och inkomst fanns för båda könsgrupperna separat.

Resultat av den här typen är viktiga för att visa att ett test faktiskt mäter något viktigt. Social förmåga borde ju ha många positiva konsekvenser, inte minst i arbetslivet. Testets mätning av social förmåga tycks fungera enligt de förhoppningar vi hade.

Det här är förstås bara ett smakprov av de resultat som föreligger. Mera kommer!