Wisdom of the crowds

En debatt på Newsmill handlar om vadslagning om politiska val kontra opinionsundersökningar. Forskningen tyder på att vadslagningsdata ger bättre prognoser. Beror detta på att folk är klokare när deras pengar står på spel? Det kunde man tro, men forskning tyder inte på det. Belöningar tycks inte öka värdet av bedömningar. I stället är det sammanställningen av många av varandra oberoende b edömningar som ger värdefull information, se mitt inlägg i debatten här. Det är i sin tur en generell princip som gäller i många sammanhang förutom politiska val, men naturligtvis inte i alla. Kanske dock är den värd att pröva oftare än vad som varit fallet, kanske har det funnits en sorts elitistiskt tänkande som fnyser åt "massorna". Poängen i den forskning som jag hänvisar till är att "massan" fungerar, även om enskilda personer kan ha uppåt väggarna fel, se här.F ö kan även experter ha totalt fel, se bara den aktuella debatten om ekonomisk teori den av nästan inga förutsedda finanskrisen i senaste numret av Economist. Trots enorma resurser till ekonomiska teoribyggen och många nobelpris och många tusen skarpa hjärnor stod ekonomer och politiker utan insikt när kraschen kom.

Nobelpristagare om finanskrisen

Psykologen Kahneman, nobelpristagare, och Taleb, författaren till Den svarta svanen och Fooled by randomness, diskuterar finans krisen här. Fascinerande diskussion!

Självkännedom

Wilson publicerar en intressant översikt av forskningen om självkännedom. Området är stort och ganska snårigt. Det tas sällan upp i psykologikurser, trots att många nog läser psykologi just för att få bättre självkännedom. "Vem är jag?" är ju en central fråga för ungdomar och också för många andra. Vad passar jag till? Vad ska jag göra med mitt liv?

Det tycks som om självkännedom är svår att uppnå, och ju mindre man har av den desto större problem har man. Så långt är det väl ganska rimligt. Men hur ska man öka självkännedomen? Kanske genom att försöka se oss själva "utifrån", med andras ögon, eller genom att reflektera över sitt eget beteende. Det är ganska oklart hur långt man kan komma på den vägen. Fråga andra rent ut? Kanske, men människor är obenägna att ge andra feedback av den här typen. Vi är alla omgivna av en mur av tystnad.

Wilson tar märkligt nog inte alls upp psykologiska tester som en väg till självkännedom. Det är ju annars vad de ansvariga för ett sådant test som Myers-Briggs (MBTI) hävdar är ett huvudsyfte med testet. Men när det gäller MBTI tycks ingen forskning ha visat att självkännedomen faktiskt ökar (Sjöberg, 2005). Vissa personlighetstester har omfattande normdata. De kan ge svar på hur ens personlighet förhåller sig till andras. Är jag mer eller mindre noggrann, eller utåtvänd, eller målinriktad, än folk i allmänhet? Testet Big Five Plus, med sin omfattande normdatabas (nu över 1000 testningar) kan ge svar på sådana frågor, se mera information här.


Referenser

Sjöberg, L. (2005). En kritisk diskussion av Myers-Briggs testet. (A critical discussion of the Myers-Briggs test). Organisational Theory & Practice. Scandinavian Journal of Organisational Psychology, 15(1), 21-28.


Wilson, T. D.(2009). Know Thyself. Perspectives on Psychological Science, 4(4), 384-389.