Personlighet och studieframgång

En ambitiös sammanställning mycket omfattande data på studieframgång och femfaktormodellen (FFM) visar att sambanden är mycket svaga (Poropat, 2009. Den enda dimensionen i FFM som har en antydan till samband (på nivån 0,19) är noggrannhet. Å andra sidan är konventionell intelligens inte mycket högre korrelerad (0,23) vilket är lite förvånande.

Att FFM-dimensionerna är bara svagt relaterade till viktiga framgångskriterier är känt från annan forskning (Sjöberg, 2008, ger en översikt och många referenser). Detta betyder inte alls att "personligheten" är oviktig - bara att FFM-dimensionerna är det. I mitt projekt fann jag att åtskilliga mera fokuserade och emotionsanknutna personlighetsdimensioner hade betydande förklaringskraft. FFM har lett personlighetsforskarna, och många praktiker som använder FFM-test av typ HPI (säljs i Sverige i en översatt version och påstås vara ganska ofta använd i arbetslivet, se referens nedan till rapport av Mabon), på fel spår. Popropats aktuella artikel stödjer denna slutsats.

Forskning

Det behövs mera forskning som går utöver FFM. Så länge man nöjer sig med enbart dem kommer man att hamna i nollkorrelationsfällan. Det går bra att genomföra projekt med t ex mitt test Big Five Plus som mäter FFM, men också en serie andra mera effektiva dimensioner, och kriterier. För forskning och uppsatsarbete kan gratisanvändning diskuteras. Stort normmaterial finns, och dessutom inbyggd korrektion för skönmålning. Emotionell intelligens mäts både med självskattningsitem och som prestation. Se min rapport nedan för mera information.

Referens

Mabon, H. (2002). Hogans personlighetsinventorium av Robert Hogan och Joyce Hogan. Svensk version av Hunter Mabon. Stockholm: Psykologiförlaget AB.

Poropat, A. E. (2009). A meta-analysis of the five-factor model of personality and academic performance. Psychological Bulletin, 135(2), 322-338.

Sjöberg, L. (2008). Bortom big five: Konstruktion och validering av ett personlighetstest (SSE/EFI Working Paper Series in Business Administration No. 2008:7). Stockholm: Stockholm School of Economics. Här.