tisdag 6 januari 2009

Kollektivets kunskap

Många vet mera än en. Genom att på ett enkelt sätt sammanställa kollektivets kunskap når man längst. Min artikel i Psykologtidningen kan laddas ner här.En diskussion med en rysk journalist med anledning av min studie av valprognoserna 2006, som inom kort publiceras i Journal of Forecasting här, ledde till tankar om att experternas prognoser är sämre än allmänhetens speciellt när situationen är ny och obekant, som nu när det gäller finanskrisen. För den ryskkunnige, se denna länk till Moskvatidningen Smart Money.

2 kommentarer:

Bengt Hansson sa...

Om man hade googlat på 1800-talet, vilket hade man trott varit mest realistiskt: telepati eller television?
Om man hade googlat på 1930-talet, vilket hade man trott varit mest realistiskt: en internationell judekonspiration eller ett klonat får?
Det finns en kognitiv mekanism som tenderar att likställa det som är lättast att föreställa sig med det som är mest sannolikt. Googling visar var folk har lättast att föreställa sig och har därför värde bara i vissa vardagliga sammanhang.
Psykologer borde därför variera sig längs en annan dimension: att göra undersökningar om googleriets "kunskap" på vitt skilda typer av frågor.
Det ligger också en risk i att undersökningar av denna typ kommer att uppfattas rekommendationer att googla en massa frågor och sätta tilltro till resultatet. I vissa frågor speglar det folks förutfattade meningar mer än verkligheten, något som jag tror att LS ofta vill bekämpa.

Lennart Sjöberg sa...

Det finns omfattande forskning som visar att kollektivets kunskap fungerar, men principen gäller inte alltid. Det krävs att det finns åtminstone någon valid kunskap hos alla som ingår i kollektivet, annars blir det nonsens. Om man googlar är kollektivet=alla som sagt eller skrivit något med en anknytning till temat. Risken finns då att man får en en massa "brus" och ett kollektiv av låg kvalitet. Det var inte en så vid definition av kollektivet som jag hade i åtanke, jag hade inte föreställt mig en sådan tolkning. BH:s intressanta exempel visar på hur alla, både experter och icke-experter, går bet på viktiga typer av bedömningar som t ex har att göra med framtida händelser eller vetenskapliga utvecklingar. Knappt någon lär ha förutsett Sovjetunionens snara fall 1991 eller framväxten av islamisk terrorism, för att ta ett par exempel på sociala och politiska skeenden. Vetenskapens utveckling är full av överraskningar. BH har rätt, och samtidigt fel. Kollektivets kunskap fungerar ibland, tillräckligt ofta för att det ska vara intressant. Men vi kommer alltid att bli överraskade av det fullständigt oväntade, som ju händer hela tiden.