Mera om personlighet och ledarskap

Femfaktormodellen ("Big Five") fortsätter att intressera forskare som sysslar med ledarskap och chefers arbetsinsats. Ng, Ang och Chan (2008) påpekar att aktuella metaanalyser hamnar på 0,39 (korrelation med ett kriterium) som en uppskattning av validiteten hos en uppsättning personlighetsmått som mäter Big Five. Detta är betydligt bättre än enskilda test, som ligger på nivån 0,20-0,30. Men vad är det som åstadkommer detta samband? Tidigare forskare har föreslagit att effekterna medieras av motivation och attityd, t ex självförtroende. Ng, Ang och Chung redovisar en noggrann studie av LSE, upplevd förmåga att sköta chefsuppgifter, som medierande faktor och de får betydande stöd för den tanken. Nu finns det förmodligen flera andra medierande dimensioner, t ex förändringsvilja eller motstånd mot förändringar och detta är variabler som vi mäter i det nya testet Big Five Plus. Forskningen utvecklas på ett intressant sätt mot positioner ligger bakom konstruktionen av vårt test. Personlighet framstår allt tydligare som ett viktigt begrepp i arbetslivet (något som alla utom forskarna begripit sedan Hedenhös). I samma numnmer av Journal of Applied Psychology finns ett flertal artiklar som tar upp en helt annan medierande variabel, nämligen balans mellan arbete och familjeliv. Även denna aspekt är av stor betydelse för chefens fungerande och karriär - och även den är en aspekt som vi har med i testet Big Five Plus.

Referens

Ng, K.-Y., Ang, S., & Chan, K.-Y. (2008). Personality and leader effectiveness: A moderated mediation model of leadership self-efficacy, job demands, and job autonomy. Journal of Applied Psychology, 93(4), 733-743.