Psykoterapi i Sverige har dominerats av psykodynamiska modeller, som ytterst bygger på psykoanalytiska teorier. Dessa teorier har ytterst svagt stöd i modern forskning, och Freuds påståenden har i många fall visat sig varar utan verklighetskontakt. Inte desto mindre rullar de psykodynamiska tillämpningarna vidare, troligen beroende på att det finns en hel subkultur med stora ekonomiska intressen av att fortsätta på den inslagna vägen. Den internationella forskningen om psykoterapieffekter har emellertid livaktig och visar på stora positiva effekter, ekonomiskt kostnadseffektiva, av kognitiv bettendeterapi (KBT). Landstingen kan inte annat än tacka och ta emot.
Mot KBT brukar hävdas ett stor antal argument av psykodynamikerna, som har mycket svårt att tänka om. Ett ska nämnas här: att det finns allmänna positiva effekter av psykoterapi, ungefär lika oavsett vilken form av terapi det är. Det är sant. Det är välkänt från medicinen att det ofta finns stora placebo- eller suggestionseffekter. Men inga läkare skulle nöja sig med att behandla enbart med sockerpiller, trots detta välkända faktum (hoppas jag). Påståendet om att alla former av psykoterapi är ungefär lika bra bygger på stora sammanställningar av forskning (meta-analyser) där många terapiformer och många beteendestörningar undersöks. Går man in i detaljer blir bilden en annan. Ett exempel: Siev och Chambless (2007) visade i en meta-analys att kogntiv terapi har specifik fördel i behandling av panikattacker, men inte för generell ångest, jämfört med avslappningsterapi. Debatten bör handla om specifika problemtyper och specifika behandlingar, och inte om de mera oinformativa sammaställningarna som greppar på en gång över ett brett spektrum av störningar och behandlingsformer. Då kan man få fram den kunskap som landstingen behöver för att veta hur de ska använda sina knappa resurser för att ge bästa möjliga hjälp till lidande människor. Hur många har råd att privat betala 900 kronor i timmen för att få den effektiva hjälp som KBT-terapeuter kan erbjuda?
Referens
Siev, J., & Chambless, D. L. (2007). Specificity of treatment effects: Cognitive therapy and relaxation for generalized anxiety and panic disorders. Journal of Consulting and Clinical Psychology, 75(4), 513-522.
tisdag 6 maj 2008
Specifika eller allmänna effekter av psykoterapi
Labels:
Psykologisk forskning,
psykoterapi
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Hej Lennart!
Tack för din intressanta blogg. Är lekman i ämnet men har kommit att intressera mig rättssäkerhetsfrågor och då - med anledning av vad som nu timat haver i Thomas Quick-fallet - kommit in på olika terapibehandlingar. Min fråga till dig är:
Vet du vilken form av psykodynamisk terapi Birgitta Ståhle använt sig av i sina sessioner med Quick? Och har du isåfall tips på litteratur eller länkar/bloggar i omkring den terapiformen?
Med vänliga hälsningar
Agneta Lindhag
Skicka en kommentar