Debatten om boskatten går ut på att visa att det nya systemet är dåligt. Regeringens alla fiender tar tillfället i akt, och media frossar i möjligheterna att agera till fördel för vänstern. Grindvakterna ser till att oberoende debattörer som vill försvara det nya systemet inte får komma till tals. Regeringen själv ligger lågt och tar inte upp kastade handskar, som vanligt. Opinionssiffrorna rasar till nya bottenrekord, som vanligt.
Men allt är ingalunda dåligt i det nya systemet. I själva verket är det mycket bättre än det förra. Vi slipper den gamla – socialdemokratiska – straffskatten på att bo i ett område där grannarna sålt med stor vinst. Men blir det inte en ”inlåsningseffekt”, dvs. man bor kvar fast man ”egentligen” skulle vilja flytta, därför att det nya boendet blir dyrare? En sådan effekt kan kanske uppkomma om man säljer med en stor vinst, det är sant. Men det är ytterst osäkert och det gäller då troligen bara hus i hög prisklass, det är ju bara där som rejält stora vinster uppkommer så att effekten blir kännbar. Och för dessa hur sänks ju den totala skatten dramatiskt. Om taxeringsvärdet är 4 miljoner var den gamla skatten 40 000/år. Nu blir den i stället 6000. En minskad boendekostnad med 34 000/år! Av denna mycket stora vinst försvinner en del i ett nytt boende om man flyttar eftersom man ska betala ränta på den reavinstskatt som man skjuter upp. Har man en vinst på 1 miljon och skjuter upp att betala reavinstskatten (den blir 22 % eller 220 000 kronor) blir det en kostnad på 5000/år. Alltså blir boendekostnaden ändå sänkt med 29 000/år.
Det är en ekonomisk-psykologisk fråga hur man resonerar i detta läge. Bor jag kvar fast jag ”egentligen” vill flytta på grund av att min vinst blir 29 000 om jag flyttar, mot 34 000 om jag bor kvar? För personer som har så dyra hus som det rör sig om här torde det inte alls bli en inlåsning, utan tvärtom en ökad flexibilitet. De får ju mycket bättre råd att bo, och kan faktiskt köpa ett dyrare hus och ändå bo billigare än de hade gjort 2006 och tidigare. Tjatet om ”inlåsningseffekt” är ren och skär spekulation, men det har få uppmärksammat. Det har tagits som sanning . Och regeringen har ingen lust, tydligen, att ta debatt och försvara den utmärkta boskattereform som de föreslagit och som riksdagen beslutat om. Det är bedrövligt.
onsdag 2 januari 2008
"Inlåsningseffekt" på boendet?
Labels:
Finansiell psykologi,
Politisk psykologi
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar