Klockartro och plånböcker - vem är Anders Borg?

Anders Borg passade förra veckan på att reta upp pensionsspararna genom att hota med att deras avdragsrätt skullen tas bort. Det uppgivna skälet var att pensionsförmåner får folk att inte vilja arbeta. Det är en fullständigt lös spekulation, dessutom undrar man om det inte är BRA att människor går i pension med tranke på att många ungdomar har svårt att få jobb. Liknande tankegångar från den märklige Borg såg vi i våras när det var privata sjukförsäkringar som skulle avskaffas, eller i idén att värnskatten, som man lovat avskaffa och före valet var starkt emot, absolut måste finnas kvar. Borg och hans chef Reinfeldt gör allt han kan, och det är mycket, för att alienera väljarna. Listan är lång. Borg har märkliga värderingar för att vara borgerlig minister, långt ut på vänsterkanten. Vanliga socialister, utan hästsvans, är oftast mycket smartare än Borg. De vet att man måste ha väljarna på sin sida, åtminstone så många att man kan bilda regering. Borg & Co tycks tro att de mindre skattesänkningar de genomfört kommer att leda till vinst i valet 2010. Det är ytterst osannolikt. Plånbokseffekten av jobbavdrag mm är för den enskilde marginell, och inträffar samtidigt med andra negativa ekonomiska händelser som kraftigt ökade priser på mat och bensin, och stegrade priser på fastigheter och lägenheter. Även om den senare trenden vänder inom kort kvarstår att många troligen får en försämrad ekonomi till 2010, recessionen slår till. Borgs klockartro på att vinna valet med hjälp av små, för den enskilde knappt märkbara skatesänkningar, eller för att några procent fler är i arbete, framstår som mer än lovligt naiv. Tyvärr verkar regeringschefen smittad av samma illusioner. Om inte regeringen tänker om blir valet 2010 en enorm katastrof för dem.