Fascinerande psykologibok

Richard Wiseman, engelsk professor i ”Public Understanding of Psychology”, är känd för sin tidigare bok om tur och otur (2004) och har mera nyligen gett ut en bok med den engelska titeln Quirkology. The curious science of everyday lives. (Den finns på svenska, se referens nedan). Boken om tur och otur var spännande. Wiseman hade bjudit in människor som menade sig ha tur eller otur och undersökte vad som skilde dem. Jag skrev om den forskningen i en tidigare artikel (Sjöberg, 2003). Den leder till en del bra idéer om hur man kan leva så att man får mera "tur" - det är ingen slump att somliga klarar sig bra utan mycket en fråga om öppenhet och kreativitet.

Den senare boken är mycket bredare upplagd. Den innehåller 6 ganska omfattande kapitel som behandlar aktuella forskningsresultat inom socialpsykologi och kognitiv psykologi, i allmänhet erhållna genom studier av människor i naturliga miljöer och inte i laboratorier. Wiseman har en stor förmåga att komma på spännande idéer om fenomen som är oväntade och som få eller inga har undersökt före honom. Han har också en stor talang som skribent och det är ett nöje att läsa honom, man har svårt att lägga boken ifrån sig. Han påminner ganska mycket om Malcolm Gladwell som jag skrivit om flera gånger på denna blogg, men en stor skillnad är att Wiseman mest skriver om sin egen forskning medan Gladwell letar upp och skriver om andras intressanta resultat.

Det är ett antal disparata teman som tas upp i boken: vidskepelse, humor och stress för att nämna några. Genomgående tar Wiseman upp resultat som är oväntade utifrån ”sunt förnuft” och som hans anser är viktiga, inte bara kuriositeter.

Men man undrar lite hur viktiga resultaten är, om de kan replikeras och vilka alternativa tolkningar som kan finnas. Ta forskningen om leenden som exempel. Det finns sanna och falska leenden. I sanna leenden deltar både ögonen och munnen, i falska bara munnen. Man kan träna sig på att känna igen falska leenden. I en studie tog man fram data från en grupp kvinnor som just slutat high school många år tidigare. De som hade sanna leenden på fotografierna klarade sig mycket bättre i livet och levde längre än dem som hade falska leenden (även kallade Pan Am-leenden). Det är en spännande uppgift att fundera ut tolkningar av ett sådant samband. Ännu mera spännande att försöka replikera det.

Ett annat och relaterat exempel är om man kan avslöja lögnare. Det är svårare än de flesta tror, och särskilt svårt om man styrs av det man ser och inte det man hör. Lögnaren tenderar att göra kortare uttalanden med mindre detaljer och med färre referenser till sig själv, enligt forskning som Wiseman refererar, och det låter rimligt men är kanske lite för enkelt. Wiseman nämner inte ofta hur viktiga de faktorer är som han diskuterar och i många fall tror jag att det rör sig om svaga effekter, t ex forskningen om effekter av förnamn.

Boken är bra som läsning för den som vill kunna ta intressanta ämnen i konversation. Alla har något att säga om resultat av den typen som Wiseman skriver om. Humorkapitlet innehåller dels ett antal riktigt roliga historier som var nya åtminstone för mig och i de flesta fallen, och intressanta resultat om vad som är roligt för män och kvinnor. Ett annat exempel är annonser som skrivs för att få nya bekantskaper. Män verkar ha klarare för sig hur en bra annons ska skrivas än vad kvinnor har. Om en kvinna funderar på att skriva en sådan annons bör hon be en man om hjälp, skriver Wiseman, aningen provokativt.

Wiseman lär vara Storbritanniens mest omtalade psykologiforskare och han syns mycket ofta i media. På det hela taget tycker jag att det ger ett bra betyg till brittiska media. Wiseman är ingen opportunist eller humbugpsykolog, vilket man skulle tro utifrån den svenska titel som hans senaste bok har fått. Dålig konsumentinformation där.

Referenser

Sjöberg, L. (2003, 30 Augusti). Man kan själv vända otur till tur. Metro, sid. 6. Klicka här.
Wiseman, R. (2004). Tur eller otur. Stockholm: Wahlström och Widstrand.
Wiseman, R. (2008). Hjärnknäppt - Vår konstiga hjärnas egendomliga vanor. Stockholm: Schibsted Förlagen.

Valprognoser igen

I går publicerades SCB:s valundersökning: ca 9000 tillfrågade vara 1/3 vägrade svara eller föll bort av andra skäl. Kommentarerna tycks ha varit: "Man kan lita på denna undersökning för det är så många som har svarat". Få tycks ha insikt om vad bortfallet betyder för kvaliteten på en undersökning - det kan nämligen vara systematiskt och inte slumpmässigt, dvs korrelerat med politiska preferenser. Ännu ett tekniskt problem med SCB (och vissa andra institut) är att de viktar svaren på grundval av en fråga om hur man röstade i förra valet. Men alla vill inte tala om det, eller har glömt hur de röstade. Forskning om denna fråga visar att minnet kan vara felaktigt (Plumb, 1986). SOM-institutet har enligt uppgift svenska data på att man minns fel i 25 % av fallen. Fyra år är en lång tid och i nuläget har troligen många skiftat preferens under dessa år. Sådana skiften tycks kunna leda till minnesfel; något som var tydligt efter valet 1982 då åtskilligt flera "mindes" sig ha röstat på folkpartiet än vad som faktiskt var fallet. Data som i denna mening stödjer eller talar mot minneskorrektion antar jag finns t ex hos SCB.

SCB:s oviktade data visar en övervikt för alliansen. Det tycks inte finnas starka skäl att tro mera på de viktade. I oviktade data faller visserligen KD och C under 4 %-spärren, men allmänborgerliga väljare har tidigare ställt upp i sådana lägen för att små partier inte ska falla ur riksdagen.

Flera senare opinionsundersökningar har dessutom en seger för alliansen som prognos.Tidsfaktorn kan vara viktig eftersom det ser ut att pågå förändringar i den politiska opinionen, kanske beroende på kriserna i Sydeuropa eller på att det rödgröna budgetförslaget inte blev populärt, eller att Sveriges finanser för beröm från många håll. De rödgröna tycks inte vara trovärdiga när det gäller att sköta landets ekonomi.

Det finns numera också en firma som undersöker "valvinden", dvs vad folk tror om utgången av valet. Sådana data är bättre som underlag för prognoser än vanliga opinionsundersökningar - något som inte är allmänt känt men borde vara det, se referensen nedan. Valvinden visar nu på en klar seger för Alliansen i höst.

Två jokrar i leken är Sverigedemokraterna som ligger nära 4 % och kärnkraften som ingen diskuterar. Upploppen i storstädernas förstäder torde stärka Sverigedemokraternas chanser av uppenbara skäl. Kärnkraften kan få borgerliga kärnkraftsmotståndare att rösta på miljöpartiet. Det påstås att en hel del kvinnor har övergett tidigare centersympatier och nu föredrar miljöpartiet, det kan i så fall hänga ihop med kärnkraften. (Kvinnor tenderar att vara motståndare till kärnkraften). En liten grupp, kanske, men det kan räcka för att tippa över balansen till de rödgröna. Ännu en faktor som sällan diskuteras är det kungliga bröllopet. Med den maniska besatthet som media och samhället i stort har visat denna händelse är det lätt att tro att den kan spilla över i en känsla av lojalitet med samhällets politiska maktstruktur och med partier som är öppet anhängare av monarkin. (S) har ju lovat i 100 år att Sverige ska bli republik och (V) något liknande. (Ohly går inte ens på middagen). Miljöpartiet är också motståndare till monarkin.

Referenser

Plumb, E. (1986). Validation of voter recall: Time of electoral decision making. [doi:10.1007/BF00988434]. Political Behavior, 8(4), 302-312.

Sjöberg, L. (2009). Are all crowds equally wise? A comparison of political election forecasts by experts and the public. Journal of Forecasting, 28(1), 1-18. Klicka här.

Roliga citat

Vetlanda-Posten: “I onsdags kväll såg Henry en dansk pick-up som stod parkerad invid vägen en bit från hans gård. Men om det är något märkligt med den, vet han inte. ‘Vi vet ingenting’, säger han. Frågan folket i Erikshester ställer sig är: varför? Kriminalinspektör Göran Wahlström ställer sig samma fråga.”

Dala-Demokraten: “Folket måste sluta upp och se de föreställningar som erbjuds annars kommer det snart att vara slut på möjligheterna att ha teater som kulturellt utbud i kommunen.”

Psykologins förändringar

APS har i ett aktuellt nummer av sin tidskrift Observer (nr 4, 2010) bett författare till introduktionsböcker i psykologi kommentera ämnets utveckling i ljuset av hur böckerna har förändrats under ca 20 år. Det är ganska intressant men lite ytlig läsning. Tidsperioden är ju ganska kort. Jag jämförde över en 50-årsperiod två amerikanska läroböcker som varit standard vid Stockholms universitet, se min presentation här. Jag tror jag missade den starka tendensen till evidensbasering i nutida psykologiundervisning på collegenivå. Det där är ju en stormvind som breder ut sig också över praktisk verksamhet. Mycket sunt.

Ett uppmärksammat exempel är en monografi av Baker et al. (2009). De skriver

“Over the past 20 years, the prevalence of mental health disorders has nearly doubled in the United States. Yet despite the number of empirically supported treatments now available for a variety of disorders, most clinical psychologists and therapists elect not to use them or rely on out-of-date procedures. Some of these clinicians, coming out of training programs that did not use or teach these scientifically supported methods, may not even be aware of how effective such treatments can be.”

Skälet till att man kräver evidensbasering är troligen ökade problem som kräver psykologers insatser, men också att det numera finns evidens i stor och snabbt ökande utsträckning. För inte så länge sedan kunde en enstaka eller en handfull studier räcka för generella uttalanden i läroböcker, nu går man på metaanalyser som ofta summerar hundratals studier på ett övergripande sätt och som tar fram mått på effektstorlekar. Förr räckte det med ”statistisk signifikans” men det är faktiskt lätt att få sådan signifikans i sina data om man har ett någorlunda stort stickprov, även för pyttesmå effekter av ringa praktisk betydelse.

En annan förändring som främst märks i ett 50-årsperspektiv är mentalismen, att det har blivit acceptabelt och anses fullt möjligt att studera mentala processer, hos människor. Det har medfört en starkt minskad tilltro till experiment med djur och – inom inlärningsforskningen – memorering av meningslösa stavelser. När jag läste pedagogik 1959 var huvudboken i inlärningspsykologi en lärd lunta som var späckad med dylikt (Deese, 1957). Eftersom jag alltid varit skeptisk mot auktoriteter hade jag inga svårigheter att reagera negativt på den tidens dominans för behavioristisk inlärningsteori. Jag tyckte och tycker att man som psykolog och forskare ska vara trogen sitt sunda förnuft. Inlärning hos människor kan inte rimligen studeras hos råttor, vilket den store Skinner gjorde och blev världsberömd på. (Kanske bör man ”osäkra sin revolver” när någon forskare ges epitetet ”stor”, något som jag faktiskt sett nyligen i ett helt annat sammanhang och som enbart tycktes vara uttryck för naiv tilltro till auktoriteter. Sakfrågorna kortsluts, liksom tänkandet). Under årens lopp har jag skrivit en hel psykologikritik, en del tidiga artiklar finns samlade i en liten bok som numera kan laddas ner från nätet (Sjöberg, 1977).



Referenser

Baker, T. B., McFall, R. M., & Shoham, V. (2008). Current status and future prospects of clinical psychology: Toward a scientifically principled approach to mental and behavioral health care. [doi:10.1111/j.1539-6053.2009.01036.x]. Psychological Science in the Public Interest, 9(2), 67-103.

Deese, J. E. (1957). Inlärningspsykologi. Stockholm: Svenska bokförlaget.

Sjöberg, L. (1977). Kritisk psykologi och psykologisk kritik Stockholm: Psykologiförlaget. Klicka här.

Roliga citat

Smålandsposten: “Pålitlig flicka söker plats hos ungkarl på landet. Är van att sköta svin."

Östra Småland: “Ett 30-tal föräldrar hade samlats för att få information och droger."

Chefsframgång och personlighet

Chefer misslyckas ofta. Amerikanska data tyder på ca 50% misslyckade rekryteringar. Personlighet tycks vara en avgörande faktor. Misslyckade rekryteringar kan bli oerhört kostsamma. Personlighet är en kritisk faktor i sammanhanget. Väl fungerande test kan vara extremt kostnadseffektiva.

Hogan, Hogan och Kaiser har skrivit en utmärkt översikt av området, som ger "state of the art" . Rekommenderas! Den är ännu inte publicerad men finns på en länk, se nedan. Deras inriktning är i hög grad på Big Five. Men Big Five har gett ytterst lite vid validering i arbetslivet. Jagstyrka är ett intressant alternativ.

Begreppet jagstyrka har en omfattande teoretisk grund. UPP-testet mäter jagstyrka och korrigerar för skönmålning. Korrelationen i en grupp chefer mellan jagstyrka och av koncernledningen bedömd effektivitet var 0.63. Se bilden ovan.

Visst önskar man sig replikationer av ett sådant resultat, men onekligen är det lovande. Valideringar är ju svåra att genomföra, men mina resultat tyder på att proxyvalidering fungerar, se referens nedan. Proxyvalidering innebär att man validerar testet mot skalor som mäter arbetsmotivation, resultatorientering, förändringsvilja, balans mellan arbete och övrigt liv samt arbetsintresse. Sådana skalor finns inkorporerade i UPP-testet och mäts rutinmässigt där. Det tycks som om validering mot denna typ av skalor ger resultat som är jämförbara dem som man får vid validering mot oberoende bedömningar.


Referenser

Hogan, J., Hogan, R., & Kaiser, R. B. (2011). Management derailment APA handbook of industrial and organizational psychology, Vol 3: Maintaining, expanding, and contracting the organization. (pp. 555-575): Washington, DC, US: American Psychological Association. Klicka här.


Sjöberg, L. (2005). Ledarskap och personlighet: Testning av jagstyrka. (Leadership and personality: Testing ego-strength) (SSE/EFI Working Paper Series in Business Administration No. 2005:7). Stockholm: Stockholm School of Economics.
Klicka här.

Sjöberg, L. (2010). UPP-testet och kundservice: Kriteriestudie. Forskningsrapport 2010:6. Stockholm: Psykologisk Metod AB.
Klicka här.

Sjöberg, L. (2010). A third generation personality test (SSE/EFI Working Paper Series in Business Administration No. 2010:3). Stockholm: Stockholm School of Economics.
Klicka här.

Valprognoser igen

Det är bättre att fråga människor hur de tror att det kommer att gå i valt än vilket parti de tänker rösta på. Se forskning i den artikel som refereras nedan. Ett inslag i SvT:s Agenda för en tid sedan tog upp saken, se denna länk.Vadslagningsdata brukar ge en bra prognos, och inte bara av politiska val utan även av helt andra händelser, som Nobelpris och Oscarsvinnande filmer (Surowiecki, 2004). Vad beror det på? En till synes rimlig förklaring är att människor gör noggranna och genomtänkta prognoser om de satsar pengar på dem. Men forskningen stöder inte den förklaringen. Det verkar snarast vara så att när det gäller vissa typer av intressanta prognoser sitter många människor inne med en bit av sanningen. När man kombinerar deras prognoser (medianer) tar felen ut varandra. Enskilda personer kan ju göra helt felaktiga prognoser, men åt olika håll. [Önsketänkande spelar stor roll, se Sjöberg & Biel (1983)]. Det behöver inte alls vara "experter" som gör prognoserna. I min studie av valet 2006 var experterna sämre än en grupp från allmänheten, liksom opinionsundersökningar.

Det brittiska valet tycks ha visat på vadslagningens fördelar som prognos även om Tories inte orkade riktigt ända fram. Läget i Sverige idag stämmer hyfsat bra med det som vedslagarna tror på, nämligen en mycket liten skillnad mellan blocken, medan opinionsstudierna svänger dramatiskt. Vanliga expertprognoser har ju ända fram tills nu varit säkra på en rödgrön seger, med stöd i alla opinionsundersökningar sedan valet 2006 (med ett par undantag).


Referenser



Sjöberg, L. (2009). Are all crowds equally wise? A comparison of political election forecasts by experts and the public. Journal of Forecasting, 28(1), 1-18. Klicka här.


Sjöberg, L., & Biel, A. (1983). Mood and belief-value correlation. Acta Psychologica, 53(3), 253-270. Klicka här.


Surowiecki, J. (2004). The Wisdom of Crowds: Why the Many Are Smarter Than the Few and How Collective Wisdom Shapes Business, Economies, Societies and Nations. New York: Doubleday.

Snabbare och enklare testvalidering

Psykologiska test behöver valideras. Det finns många test på marknaden som har ingen eller ytterst svag dokumentation om hur de fungerar gentemot kriterier, alltså sådant som de ger sig ut för att kunna göra prognoser av, som arbetsresultat. Detta är speciellt fallet om vi ställer kravet att de ska visa sig fungera I SVERIGE. Många test är ju översättningar av amerikanska eller brittiska original och de svenska agenterna har sällan egen forskning eller utvärdering på schemat.

Skälen till att det förhåller sig på det sättet ligger i kraven på externa kriterier, alltså av testningen oberoende bedömningar eller mått på arbetsresultat. Sådana bedömningar är svåra att få - de kostar tid och pengar och är dessutom ofta mycket känsligt material. En enklare metod är att använda proxykriterier, alltså data som kan fungera som ersättning för oberoende bedömningar och som kan samlas in i samband med testningen. Det kan handla om mått på arbetsmotivation eller balans mellan arbete och övrigt liv. Det är väl känt från mycket omfattande forskning att sådana data är relaterade till arbetsresultat. Se t ex Judge m fl (2001) för en metaanalys av arbetstillfredsställelse och arbetsresultat. UPP-testet samlar in sådana data rutinmässigt och de har använts för att validera testet, med goda resultat (Sjöberg, 2008).

Frågan är emellertid om proxykriterier verkligen kan ersätta oberoende bedömningar. I en aktuell studie av en avdelning för kundservice i ett finansbolag fick jag tillgång till förmansbedömningar av bl a "Värde för företaget", alltså om en anställd var så bra att man ville satsa på att behålla honom eller henne, om den sortens person var vad man ville rekrytera. UPP-testdata samlades in från de anställda. (Över 80 % deltog). Validitet i betydelsen samband mellan testdata och oberoende bedömningar relaterades till validitet gentemot proxykriterier, se bilden ovan. Det framgår att sambandet är mycket starkt. Proxyvalidering ger tydligen i dessa data resultat som är jämförbara med validering mot av testningen oberoende förmansbedömning.

Om detta står sig i nya undersökningar - vilket är rimligt att förvänta - öppnas möjligheten till enklare och billigare testvalideringar, vilket i sin tur borde kunna uppmuntra testkonstruktörer och -leverantörer av utländska test att pröva värdet av sina produkter. UPP-testet finns också i form av en modul som enbart mäter proxykriterier, den kan kopplas till vilket test eller vilken annan bedömningsprocedur som helst. Se vidare en kortfattad rapport (Sjöberg, 2010) i referenslistan nedan.


Referenser

Judge, T. A., Thoresen, C. J., Bono, J. E., & Patton, G. K. (2001). The job satisfaction-job performance relationship: A qualitative and quantitative review. Psychological Bulletin, 127(3), 376-407.


Sjöberg, L. (2008). Bortom Big Five: Konstruktion och validering av ett personlighetstest. (SSE/EFI Working Paper Series in Business Administration No. 2008:7). Stockholm: Stockholm School of Economics. Klicka här.

Sjöberg, L. (2010). Proxyvalidering fungerar! Forsnkingsnotis 2010-05-25. Stockholm: Psykologisk Metod AB. Klicka här.

Sjöberg, L. (2010). A third generation personality test. (SSE/EFI Working Paper Series in Business Administration No. 2010:3). Stockholm: Stockholm School of Economics. Klicka här.

Hur ska man tolka ett överflöd av information?

Människor har begränsad förmåga att göra komplicerade bedömningar utan hjälp av datorer och analytiska beslutsregler. Detta har varit känt sedan många år. En klassiker är en ofta citerad artikel av Miller (Miller, 1956). Expertbedömningar av människor, t ex i arbetslivet vid rekrytering, är ett av många exempel där forskningen bekräftat denna tes (Grove & Meehl, 1996). Det finns viktiga undantag, och experters intuition KAN vara rättvisande, men det gäller i speciella fall, nämligen när det finns snabb och tydlig återkoppling på beslut och när dessa grundas på en teori som baserats på empirisk evidens (Kahneman, 2003).

Det är vanligt att olika bedömare kommer till olika slutsatser på grundval av information som är någorlunda mångfacetterad och komplicerad (och detta är ju mycket vanligt). En bedömare som kommer tillbaka till ett fall efter en viss tid tenderar att ändra sin bedömning. Somliga bedömare är säkert skickliga men eftersom de kommer till olika slutsatser kan inte alla vara det.

Samtidigt som vi har denna mänskliga begräsning i informationsbehandlingen är det tyvärr så att vi har en tendens att falla offer för en illusion. Ju mera information vi får desto säkrare blir vi i våra bedömningar, men i själva verket blir dessa av allt sämre kvalitet ju mera informationsmängden ökar utöver ett visst optimalt värde. I min bok om beslutsfattande har jag beskrivit denna illusion (Sjöberg, 1978).

De flesta personlighetstest ger en komplicerad bild av den testade personen. Detta är ju fullt rimligt eftersom alla ”vet” att människor är komplicerade varelser. Ofta använda moderna test ger resultatprofiler med 30-40 dimensioner. Kanske är detta en populär och accepterad standard på grund av den illusion som nämndes ovan: ju mera information desto säkrare blir vi i våra bedömningar. Forskningen om bedömningar har emellertid visat att man får ett bättre resultat om man använder en tydlig regel för att väga samman informationen. En sådan regel kan helt enkelt vara grundad på beslutsfattarens, eller testanvändarens, egna uppfattningar om hur betydelsefulla dimensionerna i testet är för en viss användning, t ex för rekrytering till en viss befattning. Med hjälp av bedömningar av dimensionernas betydelse kan man aggregera testinformationen till en sammanfattande bedömning av en persons lämplighet för en viss befattning. Detta förenklar i hög grad uppgiften att utifrån testet komma fram till en slutsats. Det är ett effektivt sätt att svara på den vanliga frågan inför ett komplicerat testresultat: ”Hur ska jag tolka det här”? Det finns personlighetstest som har en funktion av den här typen inbyggd. Jag tror att det innebär ett stort framsteg om man på detta sätt tillgodogör sig forskningen om bedömningars tillkortakommanden.

Referenser
Grove, W. M., & Meehl, P. E. (1996). Comparative efficiency of informal (subjective, impressionistic) and formal (mechanical, algorithmic) prediction procedures: The clinical-statistical controversy. Psychology, Public Policy, and Law, 2, 293-323.

Kahneman, D. (2003). A perspective on judgment and choice - Mapping bounded rationality. American Psychologist, 58(9), 697-720.

Miller, G. A. (1956). The magical number seven, plus or minus two: Some limits on our capacity for processing information. Psychological Review, 63, 81-97.

Sjöberg, L. (1978). Beslutsfattande. Psykologiska studier av valsituationer. Stockholm: Natur & Kultur. Hämta boken
här.

Roliga citat

Borås Tidning: ”Slagsmål utbröt tydligen och grannen fick ytliga skärsår. Klart står att det var mycket sprit med i bilden och att polisen därför ännu har ett mycket dimmigt begrepp av händelseförloppet.”

Göteborgs-Posten: “Allt fler tror att de finns.”

Klassiker: "Vårt land har läge stått vid kanten av en avgrund. Nu har vi äntligen tagit ett steg framåt".

Pastor Jansson i Brasilien

Paulo Coelho är en av världens mest framgångsrika författare med mer än 100 miljoner sålda böcker på 56 olika språk. ”Alkemisten” är kanske hans mest kända bok. Enligt ett citat från The Times:”His books have had a life-enhancing impact on millions of people”. Den senaste heter “The winner stands alone” och är en thriller som utspelar sig i Cannes under filmfestivalen där.

Som thriller är boken inte lyckad. Historien om en tämligen galen rysk miljardär som blir seriemördare – helt slumpmässiga mord men en perverterad kristendom ursäkt - för att locka tillbaka sin fru som lämnat honom för en annan man är långsökt och osannolik. I stort sett alla figurer i boken är mer eller mindre osympatiska, inte bara superskurken. Läsaren har svårt att identifiera sig med någon av dem. Jag antar att Coelhos namn ändå räcker långt för att försäljningen ska gå bra. Den glittrande miljön lockar väl också.

Boken vill också ge en kritisk belysning film- och modeindustriernas glittrande världar. Kärnan i boken analys av samtiden fångas bra av ett citat på bokens baksida:

”They are so very cultivated, so very rich and so utterly charming. And at the end of each day, they all ask themselves: ’Is it time that I stopped?’ And they all reply: ‘If I did, there would be no meaning to my life”.
Man kommer osökt att tänka på Hasse Alfredssons pastor Jansson i revyn Gröna Hund: ”Livet är som en påse: Tomt och innehållslöst om man inte fyller den med något”. Radions ”Tankar inför dagen” ger numera många liknande exempel på kommentarer kring ”Den stressade nutidsmänniskan”. Coelhos framgångar, som onekligen är enorma, tycks inte ha sin grund i originalitet eller djupt tänkande. Vad beror de i så fall på?

En annan mega-författare är Stieg Larsson, men det finns få likheter mellan honom och Coelho. Larsson skrev rafflande thrillerböcker som är svåra att lägga ifrån sig när man väl börjat läsa dem. Han använde sig av klassiska dramaturgiska knep och en huvudfigur som efter många svårigheter besegrar motståndare som till en börjar verkar vara henne övermäktiga. Något sådant finner man inte i Coelhos senaste bok, som är tämligen sövande med sina långa utläggningar i bästa pastor Janssonstil. Kanske har The Times rätt i att hans böcker höjer miljontals människors livskvalitet, men tillåt mig tvivla. Det handlar ju om klyschor, allt verkar bekant från de åsikter om samhällets ”ytlighet och materialism” som förs fram rutinmässigt i media. Pastor Jansson is alive and well. Hasse fick oss att skratta åt honom 1962, och Ringarens monolog är en verklig klassiker, men den hade tyvärr ingen annan effekt, verkar det som. Ingen behöver riskera att få sina förutfattade meningar ifrågasatta i de enormt framgångsrika texter som Coelho skriver. Kanske ligger en av nycklarna till hans framgång där.

Bristen på originalitet är nog inte så viktig, egentligen. Många vill troligen höra budskapet om att vi jagar efter vind. Det finns en dröm om ett annat liv där jakten på framgång inte längre är viktig och sökandet efter en mening med livet och högre värden kan få en central plats. När den institutionaliserade religionens budskap tappat sitt tidigare grepp om människorna är fältet fritt för de ”vargar” som Selma Lagerlöf beskriver i sina lysande romaner om folket från Dalarna som sålde sina hemman för att flytta till Jerusalem. Det gick illa för många dem, som det tenderar att göra för dem som faller för guru-sekter. Se min artikel om exploateringen av ångestkapitalet.

Ett intressant ämne för en uppsats är at undersöka entusiastiska läsare av ”Alkemisten”. Har deras livskvalitet verkligen höjts och varför? Eller?

Referens

Sjöberg, L. (2000). Exploatering av ångestkapitalet. Folkvett, 18(3-4). Klicka här.

Wetterstrand eller kärnkraft?

Opionsläget inför höstens val tyder på att (v) och (s) knappast attraherat flera väljare än de hade 2006, medan miljöpartiet kraftigt ökat sin andel av väljarna. Det är deras ökning som har skapat en bekväm övervikt för oppositionen. Det är då naturligt att fråga vad den kan bero på. En vanlig uppfattning tycks vara att det är språkröret Maria Wetterstrands personliga förtjänst. Hon är, sägs det, en kunnig och charmig person. Men är personfaktorn verkligen så viktig? Reinfeldt ligger skyhögt över Mona Sahlin i förtroende som statsminister men det tycks inte räcka långt när det gäller vilket parti man tycker är bäst.

En gammal segsliten fråga är kärnkraften. Där skiljer sig blocken och troligen har särskilt miljöpartiet en stor trovärdighet i sitt motstånd mot kärnkraften. Vi ska utveckla och använda andra och miljövänliga energikällor, säger de, och vem vill inte det? Frågan är bara vad det kostar och om det är alls möjligt, på kort eller medellång sikt. För den hårda kärnan av kärnkraftsmotståndare spelar tekniska och ekonomiska argument troligen ganska liten roll. Kunskapen om hur stor roll kärnkraften spelar för vår tillgång till el (ca 50 %) är nog inte så utbredd som man kunde önska. För den som tror att det handlar om 5-10 % vore det ju enkelt att ersätta den med vindkraft baserad på dagens teknik, låt vara att vinkraften stöter på allt mera lokalt motstånd. Även om kunskaperna är goda är hos somliga, är övertygelsen om de stora riskerna med kärnkraften djupt förankrad. Emotionella reaktioner spelar stor roll (Sjöberg, 2008). En person som i övrigt föredrar Alliansen kan av det skälet lägga sin röst på just miljöpartiet, som kanske inte framstår som lika fullt ut socialistiskt som (s) och (v). Och man kan ju ”kompensera” i valen till kommun och landsting.

Ett fel i Alliansens strategi tror jag har varit att man utgått från att det är OK att satsa på kärnkraften eftersom opinionen i stort blivit betydligt mera positiv till den under de senaste åren. Men det gäller bara väljarna som helhet, inte speciella, mindre, grupper, som kan vara tillräckligt stora för att tippa balansen från det ena blocket till det andra. Vanliga opinionsundersökningar går inte in på detaljer i attityderna och vad som påverkar dem, se referensen nedan, och de undersöker sällan mindre grupper som kan få kritisk betydelse i ett kommande val.

Referens
Sjöberg, L. (2008). Attityden till kärnkraften (SSE/EFI Working Paper Series in Business Administration No. 2008:6). Stockholm: Stockholm School of Economics. Klicka här.

Vem har hängt parlamentet?

"Hung Parliament" som man nu fått i Storbritannien betyder naturligtvis att parlamentet saknar majoritet för ett av de två stora partierna. Hur ska man översätta den frasen? I svenska media ser man givetvis att de nu fått ett "hängt parlament". Varför har journaliser så låga ambitioner när det gäller att uttrycka sig begripligt på svenska? Andra vanliga exempel är "tillbakalutad" (laid back) eller det förfärliga "stalkare". Det slutar i att man kan förstår rotvälskan som ger sig ut för att vara svenska bara om man känner till de engelskspråkiga förebilderna.

Roliga citat

El Mundo om "mördarmaneter";
"Det är 10 år sedan någon såg en sist i området, men nu har de dykt upp två år i rad"

Roliga citat

Aftonbladet: ”Kriminalvårdsanstalten i Österåker är Sveriges i särklass bästa fängelse. Och det tuffaste. De interner som brukar våld eller narkotika åker ut omedelbart.”

Göteborgs-Posten (GP): “Lördagens utökade börs- och fondsidor utgår på grund av ett tekniskt fel. Nästa lördag är ordinarie fyra börssidor tillbaka. GP beklagar detta.”