"Det får du stå för"

I DN den 10 februari 2014 finns en intressant ledare om innebörden av uttrycket i rubriken. Hur många har stött på det? Det tycks sprida sig. När jag själv utsattes för det i ett för mig viktigt sammanhang, för några år sedan, blev jag förbryllad. Vad betyder det egentligen? Inget speciellt, annat än kanske "jag tänker inte diskutera med dig". Det är ju både fegt och oförskämt. Om en människa har synpunkter, och sammanhanget är viktigt för den personen, är det oartigt och fegt att svara på detta sätt. Men kanske har det börjat bli ett kryphål för dem som känner att de är i underläge i en sakfråga. Bra att vara beredd på att detta kan hända, och ha en strategi förberedd. Varför inte säga t ex "Visst står jag för mina åsikter, men du borde kunna förklara (eller försvara) dina, om du anser att du har rätt. Om du inte vill göra det utgår jag från att du inte har något försvar."

Vad kommer hända med språket?

Är det bara jag som saknar det lilla ordet "att" efter "kommer"? Vem kommer efterträda Mona Sahlin etc: Det känns som en örfil varjke gång jag ser denna konstruktion. Ungefär som "ormet kryper".Aftonbladet verkar leda den utvecklingen genom att konsekkvent utelämna att. Jag kan inte tro annat än att journalisetrna själva har en språkkänsla som säger att de skriver fel. Ändå gör det det. Varför? Miljonsvenska?

Journalisterna tar sig makten att ändra på språket, med dunkla syften och utan öppen diskussion. Jag tycker inte att det är acceptabelt. Det finns andra exempel, som införandet av verbet "stalka". Kan utvecklingen hejdas? Vad kommer hända? Vilket är nästa mål för Aftonbladets språkförstörare?

Vem har hängt parlamentet?

"Hung Parliament" som man nu fått i Storbritannien betyder naturligtvis att parlamentet saknar majoritet för ett av de två stora partierna. Hur ska man översätta den frasen? I svenska media ser man givetvis att de nu fått ett "hängt parlament". Varför har journaliser så låga ambitioner när det gäller att uttrycka sig begripligt på svenska? Andra vanliga exempel är "tillbakalutad" (laid back) eller det förfärliga "stalkare". Det slutar i att man kan förstår rotvälskan som ger sig ut för att vara svenska bara om man känner till de engelskspråkiga förebilderna.

Godis eller bus

Vi hade vänner på middag på Allhelgona och åt middag när det ringde på dörren. Efter att ringningen upprepats ett antal gånger gick jag och öppnade. Där stod två små hemskt sminkade flickor som upprepade "Godis eller bus". Tyvärr har jag inget godis hemma, sa jag vänligt och sanningsenligt, stängde dörren och glömde det hela. Tills nästa morgon då vi fann att dörrhandtaget och ringklockan var nersmetade med tandkräm.

Halloweenfirandet har vi som så mycket annat fått från USA, förmodligen för att köpmän ser en chans att sälja diverse prylar, "när vi firar Halloween". Tidningarna backar på aningslöst med massor av reportage. När ska vi också börja fira Thanksgiving (bra för dem som vill sälja kalkoner) och 4:e juli (kul för dem som säljer fyrverkerier)? Thanksgiving tycks f ö redan vara på gång, lite försiktigt.

Media har ett ansvar för att vi tanklöst tar över en annan kulturs vanor och, inte minst, språk. Det är en bra idé att ha en egen kultur, inte ta över ytan från en annan. Utveckla och bevara det egna språket. Över 60 % av svenska folket tror att de talar flytande (perfekt?) engelska. Så är inte fallet. För att kunna helt förstå svensk tidningstext mäste man idag kunna tänka efter vilka engelska uttryck de översatt. Vad betyder t ex "tillbakalutad"? (Svenska Dagbladet tycks älska det utrrycket). Jag tror det är en översättning av "laid back" men hur många vet vad det betyder? Eller ta engelska uttryck direkt och sätt dem i kursiv. Vad betyder "street creed"? (Se Svenskans ledarsida).

Att tala och skriva mycket god engelska är få förunnat. Vi kan elementa, och det är bra, men det räcker inte långt. Den som handlett doktoranders försök att skriva uppsatser på engelska vet vad jag talar om.(Enda trösten är att det är ännu sämre i Norge).

Kan man få slippa "bus" från Halloween-häxor i fortsättningen? Borde inte föräldrarna ha lite uppsikt över detta? Och kunde inte media tona ner sin USA-fixering - de går bara i ledband av ekonomiska intressen, kanske aningslöst.

"The knights who say ni" - no more

Varje gång jag sett Monte Pythons geniala sketch "The knights who say ni" har jag tänkt lite på "ni" som är ett speciellt ord för en svensk i min generation. Först fick man inte säga du till främmande människor, men inte heller ni, som också var oartigt. Massor av egendomliga omskrivningar, eller undvikandemanövrer, togs till. Det var krångligt oh lite löjligt. Sedan skulle man alltid säga du till alla. Det var på 60-talet och kändes befriande - och var det flera man tilltalade så var ni en självklarhet. Ni var inte längre tabu.

Men det höll bara sådär omkring 10 år och så kom en period när främmande skulle tilltalas med ni och det var också OK, men för oss som varit med om du-revolutionen kändes det onödigt. Men nu tycks vi vara tillbaka på ruta 1.

Vid lunchen i går frågade servistrisen: "Hinns det med lite kaffe?". Hjälp! "The knights who say ni" are no more! Ska vi börja med de gamla omskrivningarna, typ, från anno dazumal igen, liksom? Inser den unga generationen vilket träsk vi i så fall är tillbaka i? Kan någon stoppa det här?

Behöver vi "nylig"?

Till min förvåning läser jag i dagens SvD ordet "nylig" i en ledare. Det finns ju inte i någon ordlista, men däremot tycks det ibland, numera, användas i tidningstext, och t o m på Svenskans kultursida som borde veta bättre. Varför? Varifrån kommer det? Är det "miljonsvenska" i stil med att utelämna "att" efter "kommer". "Jag kommer ringa till dig i morgon". Eller är det ett ord som behövs om man läser och tänker på engelska men ska skriva på svenska? "Recent" har ju ingen bra översättning med ett enda svenskt ord om man inte hittar på ett, nämligen "nylig". Det är ungefär som med uttryck av typen "bara timmar senare" ("only hours later") i stället för "bara några timmar senare" som är den korrekta svenskan. Journalistiken översvämmas av den engelskinspirerade varianten. Mycket trist. Och fullständigt onödigt. Kan inte några språkligt engagerade tidningsmän och -kvinnor stoppa eländet?

Vad är egentligen "rött kött"?

Vad som means med den från USA importerade och allt vanligare termen "rött kött" är mycket oklart. Frågan är viktig eftersom denna term sedan en tid är vanlig i tidningarnas artiklar om kostråd och alltför mycket "rött kött" anses vara en riskfylld diet. Om inte läsarna begriper vad som menas är emellertid syftet helt förfelat. Förvirringen är stor. Se nedan två wikipediauppfattningar om "red meat" och "rött kött".

Engelskspråkiga wikipedia:
"In gastronomy, "red meat" is darker-coloured meat, as contrasted with white meat. The exact definition varies by time, place, and culture, but the meat of adult mammals, such as beef, mutton, and horse is invariably considered "red", while domestic chicken and rabbit are invariably considered "white". The meat of young mammals such as milk-fed veal and lamb, and that of pork is traditionally considered "white"; while the meat of duck and goose is considered "red",[1] though the demarcation line has been shifting. Game is sometimes put in a separate category altogether (French viandes noires 'black meats')."

Svenskspråkiga wikipedia:
"Rött kött (respektive vitt kött) är en terminologi som kommer från USA. Med rött kött menas då bland annat nöt, gris, får. Med vitt kött menas oftast kyckling och vissa andra sorters fågel, men ibland även fisk."

Som synes är båda osäkra på vad som egentligen menas, och det tycks inte alls handla om hur genomstekt köttet är (rött kött är en vanlig term i recept och syftar då ofta just på den saken). USA-definitionen tycks syfta också på köttets färg, inte bara ursprung, men anser att fläsk är "white". (Hur är det med julskinka?) Svenska wikipedia anser att fläsk är "rött".

Jag gissar att de flesta svenskar tror att rött kött är kött som är rött i rå form, men inte längre rött när det är genomstekt, och då hamnar de ganska fel i tolkningen av kostråd. De kommer at äta för mycket nötkött - som är "rött" även när det är genomstekt. Och de äter för lite fläsk, som åtminstone enligt en defintion alltid är "vitt" (oavsett färgen).

Alltsammans visar hur vettlösa effekterna blir av okritiskt anammande av en amerikansk termoinologi som i sig är oklar men som blir ännu mera förvirrande när de som skriver i tidningarna inte bryr sig om att förklara saken, eller inte själva vet vad orden betyder.