Prediktion

I många situationer kan man få en bra prognos genom att aggregera ett antal oberoende bedömares val. Observera att de ska vara oberoende! (I Delfimetoden gör man tvärtom vilket torde vara mycket sämre). I senaste numret av Science pläderar ett antal ledande ekonomer, några Nobelpristagare, för att man ska tillåta prediktionsmarknader, dvs en sorts vadhållning, om intressanta händelser, t ex presidentval. De presenterar slående resultat från prognoser av ett antal presidentval i USA. Prediktionsmarknaden kom mycket nära slutresultatet, och blev bättre ju närmare i tiden som bedömningarna gjordes. Det gällde också opinionsundersökningar, men prediktionsmarknaden var hela tiden bättre. Observera att detta gällde trots att de som deltog i marknaden ingalunda var ett representativt stickprov av populationen. (Troligen blir opinionsundersökningar sämre på grund av metodproblem som bortfall och ovilja att svara ärligt).

Idén med en prediktionsmarknad bygger på att folk kan tjäna pengar på att göra rätt prognos. Detta är emellertid inte nödvändigt. I min undersökning av prognoser av det svenska riksdagsvalet 2006 fanns inga ekonomiska belöningar för dem som gissade rätt. Ändå blev resultaten helt jämförbara med de amerikanska: folk i allmänhet gjorde en bra prognos, och den var bättre än opinionsundersökningar dagen före valet, och bättre än valu-undersökningen som gjordes när folk lämnade vallokalerna efter valet. Det kan vara intressant att också notera att jag byggde på en ganska liten grupp av svarande, varför kostnaderna för den här typen av prognos - som alltså kan förväntas vara bättre än en dyrbar opinionsundersökning - är mycket små. Tilläggas kan att folk i allmänhet gjorde bättre prognoser än experter. Min artikel är under publicering, se nedan, men den som är intresserad kan få ett förhansdsex - skriv ett mail i så fall.

Referenser

Arrow, K. J., Forsythe, R., Gorham, M., Hahn, R., Hanson, R., Ledyard, J. O., et al. (2008). The promise of prediction markets. Science, 320, 877-878.

Sjöberg, L. (in press). Are all crowds equally wise? A comparison of political election forecasts by experts and the public. Journal of Forecasting.

Debatten om evidensbaserad psykoterapi

I senaste numret av Psykologtidningen (nr 7/2008) finns intressant material om kravet på evidensbasering. Det sprider sig alltmer och det bekymrar professorerna Rold Sandell och Gudrun Olsson som intervjuas om saken. (Inga professorer med andra åsikter kommer till tals). Deras invändningar går bl a ut på att kravet på evidensbasering är "naturvetenskapligt". Det där är vid det här laget ett mycket gammalt argument. Kravet på kontrollerade studier än en fråga om logik, inte om naturvetenskap. Naturvetenskapåen använder logik, men allt som använder logik är inte naturvetenskap. Elementärt så det förslår. Problemet, som Sandell och Olsson helt förbigår, med subjektiv "evidens", av den typen att terapeuten själv "upplever att det fungerar", är att den sortens evidens kan fabriceras för VAD SOM HELST. Sockerpiller har effekter. KBT däremot, VET man leder till förbättringar för många patienter - och här finns det slutliga och definitiva kriteriet. Lidande människor har rätt att få hjälp, med metoder som har effekter som har vetenskapligt dokumenterats. En självklarhet? Inte alls. sandell och Olsson är exempel på det hårda motståndet mot evidensbasering. Det har sin grund i decennier av dominans för psykoanalys/psykodyanmik, och universiteten har negligerat sitt ansvar. Det är därför det är en skriande brist idag på terapeuter som kan ge effektiv hjälp. Men det är gott om terapeuter som inte kan det.

Specifika eller allmänna effekter av psykoterapi

Psykoterapi i Sverige har dominerats av psykodynamiska modeller, som ytterst bygger på psykoanalytiska teorier. Dessa teorier har ytterst svagt stöd i modern forskning, och Freuds påståenden har i många fall visat sig varar utan verklighetskontakt. Inte desto mindre rullar de psykodynamiska tillämpningarna vidare, troligen beroende på att det finns en hel subkultur med stora ekonomiska intressen av att fortsätta på den inslagna vägen. Den internationella forskningen om psykoterapieffekter har emellertid livaktig och visar på stora positiva effekter, ekonomiskt kostnadseffektiva, av kognitiv bettendeterapi (KBT). Landstingen kan inte annat än tacka och ta emot.

Mot KBT brukar hävdas ett stor antal argument av psykodynamikerna, som har mycket svårt att tänka om. Ett ska nämnas här: att det finns allmänna positiva effekter av psykoterapi, ungefär lika oavsett vilken form av terapi det är. Det är sant. Det är välkänt från medicinen att det ofta finns stora placebo- eller suggestionseffekter. Men inga läkare skulle nöja sig med att behandla enbart med sockerpiller, trots detta välkända faktum (hoppas jag). Påståendet om att alla former av psykoterapi är ungefär lika bra bygger på stora sammanställningar av forskning (meta-analyser) där många terapiformer och många beteendestörningar undersöks. Går man in i detaljer blir bilden en annan. Ett exempel: Siev och Chambless (2007) visade i en meta-analys att kogntiv terapi har specifik fördel i behandling av panikattacker, men inte för generell ångest, jämfört med avslappningsterapi. Debatten bör handla om specifika problemtyper och specifika behandlingar, och inte om de mera oinformativa sammaställningarna som greppar på en gång över ett brett spektrum av störningar och behandlingsformer. Då kan man få fram den kunskap som landstingen behöver för att veta hur de ska använda sina knappa resurser för att ge bästa möjliga hjälp till lidande människor. Hur många har råd att privat betala 900 kronor i timmen för att få den effektiva hjälp som KBT-terapeuter kan erbjuda?


Referens
Siev, J., & Chambless, D. L. (2007). Specificity of treatment effects: Cognitive therapy and relaxation for generalized anxiety and panic disorders. Journal of Consulting and Clinical Psychology, 75(4), 513-522.

De negativa emotionernas dominans

Det finns mycket som stödjer tesen att negativa emotioner och riskupplevelse dominerar över den positiva sidan. Media skriver om risker, men sällan om chanser. Kanske finns det grundlägga skäl till detta i utvecklingen av människan och anpassningen till en farlig miljö. När vi studerade sambandet mellan förväntningar och emotioner fann vi att det var lätt att definiera negativa situationer, eller situationer med stora negativa komponenter och hot, men svårt att hitta exempel som var entydigt positiva. Vi kunde lätta hitta negativa scenarier även med sådant som bröllop och julfester, eller spännande resoer till exotiska platser. Den forskningen finns sammanfattad i referensen till vårt arbete nedan. Vaish et al. ger nu en ny belysning av problemet med det negativas dominans i ett utvecklingspsykologiskt perspektiv - intressant för många och inte minst för riskforskare.


Referenser

Sjöberg, L. (1989). Mood and expectation. In A. F. Bennett & K. M. McConkey (Eds.), Cognition in individual and social contexts (pp. 337-348). Amsterdam: Elsevier.
http://www.dynam-it.com/lennart/pdf/File0019.PDF

Vaish, A., Grossmann, T., & Woodward, A. (2008). Not all emotions are created equal: The negativity bias in social-emotional development. Psychological Bulletin, 134(3), 383-403.

Mångkulturella miljöer och kreativitet

Variation i miljön är positiv för att skapa nya kreativa idéer. Det är lätt att förstå att det är på det sättet eftersom kreativa idéer uppkommer genom associationer mellan det nya och vad man redan kan och vet. Kreativitet handlar om att skapa nya kombinationer som på ett radikalt sätt bryter med de invanda tankesätten. En viktig form av variation i den sociala miljön är variationen mellan människors kulturella bakgrunder. Tyvärr kan det gå snett om man inte kan eller vill förstå varandra och fördomar kan utvecklas, i stället för tolerans och intresse. Men om man är öppen för det mångkulturela som en möjlighet och inte som ett hot kan resultatet bli radikalt ökad kreativitet. Se nedanstående intressanta artikel av Leung et al.

Referens
Leung, A. K.-y., Maddux, W. W., Galinsky, A. D., & Chiu, C.-y. (2008). Multicultural experience enhances creativity: The when and how. American Psychologist, 63(3), 169-181.

Bortträngning

Bortträngning är ett centralt begrepp i psykoanalysen, en försvarsmekanism, sägs det, som håller borta ångestladdat innehåll från medvetandet. Bortträngningen sker enligt teorin omedvetet och kan ha stora, negativa, effekter: den kan leda till neuroser och en förvrängd verklighetsbild som i sin tur är orsak till misanpassning. Denna teoretiska analys av Freud har penetrerat mycket av tillämpad psykologi och även "common sense" i vår tid; antalet filmer och romaner som utnyttjar begreppet i den psykoanalytiska meningen är mycket stort. Hitchcock ger goda exempel. Den vetenskapliga debatten om psykoanalysen och den besläktade psykodynamiska psykologin är emellertid intensiv, och många av Freuds och hans efterföljares teser har i modern forskning visat sig ohållbara. Ett av de begrepp som inte håller för en noggrann empirisk granskning är bortträngning. En aktuell översikt av Rofé summerar forskningsläget.

Trauma trängs inte bort, man minns det normalt bättre än andra händelser. Glömska av trauma förekommer men tycks styras av medveten önskan att glömma, inte av en omedveten "försvarsmekanism". Förvrängd verklighetsuppfattning är ofta positiv - att se verkligheten som den är förknippas icke sällan med depression. Det omedvetna är en realitet med inte av det slag Freud postulerade. Det är en enklare och mera primitiv process. Neuros har inte kunnat knytas till bortträngning. Psykoanalytisk/psykodynamisk terapi har möjligen positiva effekter (men sällan bättre än placebo eller sockerpiller), dessa har dock inte kunnat relateras till att bortträngda minnen återkallats i terapin. Bortträngda minnen av trauma har varit centrala i debatten om sexuella övergrepp, men de kan inte vetenskapligt beläggas. De borde därför inte ges juridisk eller administrativ betydelse, om man inte har annan och oberoende evidens för övergrepp.

Referens

Rofé, Y. (2008). Does repression exist? Memory, pathogenic, unconscious and clinical evidence. Review of General Psychology, 12(1), 63-85.

Teater och opera - för publiken eller för institutionerna?

Stockholm lär vara världens teatertätaste stad. Det är bra, många av småteatrarna ger spännande, stimulerande och intressanta pjäser. Jämfört med Dramaten och Stadsteaterna är de mera inriktade på att ge publiken positiva upplevelser. Institutionerna, som lever högt på anslag och kan negligera publiken, de är inte särskilt intresserade av den, är kanaler för elitistisk finkultur och mer eller mindre krampaktiga försök att vara originella och politiskt korrekta. Strindberg och andra klassiker ska omtolkas för "vår tid". Nyligen slaktade Dramaten Strindbergs drömspel och la till "rappare" etc. Varför inte skriva om hans böcker också? Operan (den kungliga alltså) anfäktas av liknande attityder. Älvornas dans i Glucks Orfeus utförs delvis av storvuxna män i tyllkjolar - för att ställa in sig hos queerkulturen? Resultatet är sammanbrott för denna höjdpunkt i Glucks opera. Den som sett en live-föreställning på någon av de digitala biograferna som visar Metropolitan-operan i all sin glans inser genast skillnaden mellan världsstjärnor och provinsiell självgodhet. Att gå på Metropolitan i Kallhäll eller Spånga kostar dessutom mycket mindre än att köpa en biljett på Stockholmsoperan.

http://www.teaterlistan.se/ ger information om utbudet av gratisbiljetter (eller starkt rabatterade biljetter) i Stockholm och Göteborg. Det är tänkvärt att den bara har 7500 prenumeranter av de ca 2 miljoner som bor i dessa städer med förorter. Digitala biograferna finns över hela landet och man kan informera sig om Metropolitian på http://www.fhp.nu/frameset.asp?id=3641

Hur man får idéer

Idéer är det som driver all verksamhet framåt, och ju originellare de är desto större kan effekten bli, även om originalitet alls inte är en garanti för positiva effekter. Alla kan få bra idéer!!!. För psykologisk forskning har jag diskuterat vad som är bra och mindre bra idéer i referensen nedan. Men frågeställningen är mera generell än så.

Ett enkelt knep när man kört fast är att associera fritt till t ex ett slumpvis valt ord. Det fungerar ofta. Ännu bättre är att styra associationerna i en viss riktning genom att tänka efter: vilka lyckade exempel finns på det jag vill åstadkomma? Tänk på några sådana exempel. Försök hitta exempel som är så olika som möjligt. Har de något gemensamt? Styr dina associationer i den riktningen. Det kan ta en stund, kanske flera dagar innan lösningen kommer. Kanske kommer den i en dröm om du tänker på ditt problem och den riktning du styr dina associationer innan du somnar. Eller du har den klar för dig just när du vaknar upp, eller står i duschen.

Mångra spännande idéer inom de mest skilda områden samlas på http://www.globalideasbank.org/site/home/

Guidning av associationer beskrivs som en teknik för författare på denna länk
http://johnideas.blogspot.com/2005/04/directed-association-type-of-free.html

Var de här råden till nytta? Skriv gärna en rad till mig i så fall, lennartsjoberg@gmail.com

Referens

Sjöberg, L. (2003). Good and not-so-good ideas in psychological research. A tutorial in idea assessment and generation. VEST: Journal for Science and Technology Studies, 16, 33-68.
http://www.dynam-it.com/lennart/pdf/sjoberg%20korrektur%2018%20aug%202003.pdf

Kan sexualförbrytare behandlas?

Det finns ganska omfattande internationell forskning om behandling av sexualförbrytare. Statistiken ger andledning till pessimism, men vilken slutsats som dras beror förstås på vilken typ av behandling som tillämpas. I vårt land har man traditionellt haft stor tilltro till olika former av "psykodynamisk" terapi, men inom detta område liksom andra har den ingen eller obetydlig effekt, förutom att den är mycket dyrbar och kräver lång tid. Kognitiv beteendeterapi (KBT) har däremot lovande effekter; även medicinska behandlingar kan minska återfallsbenägenheten. Referensen nedan ger en aktuell översikt av området. Återfallen tycks kunna minskas med ca 40 %. Kravet på evidensbasering av behandlingen är en självklarhet när det handlar om så stora risker som det är fråga om i fallet med sexuella övergrepp.

Referens

Schmucker, M., & Lösel, F. (2008). Does sexual offender treatment work? A systematic review of outcome evaluations. Psicothema, 20(1), 10-19.

Emotionell intelligens - mätning

Emotionell intelligens (EI) är sedan 15 år något av ett modebegrepp. Det talas mycket om EI, men många forskare är skeptiska. Finns det verkligen något sådant, och är det verkligen så viktigt som påstås av konsulter och populära författare som Goleman? Sanningen ligger någonstans mittemellan. EI finns och kan mätas, och är viktigt, men inte allena saliggörande. EI är en viktig del av social kompetens, inte minst för chefer. Vem har inte haft en chef som tycks helt ha saknat insikt i hur andra människor tänker och känner?

Kvinnor har i genomsnitt högre EI än män. Äldre har högre EI än yngre. Personer som förnekar betydelsen av sitt eget och andras känsloliv ("känslopjunk") har själva lägre EI än andra. "Ge mig en ekvation så ska jag tro på dig", som en teknikforskare en gång sa föraktfullt till mig.

Test som mäter EI är av två slag: förmåga och självrapport. Test på förmåga innehåller uppgifter där man t ex ska identifiera den känsla som uttrycks i ett ansikte. Det finns riktiga och felaktiga svar, precis som på ett vanligt intelligenstest. Främsta exemplet är amerikanska MSCEIT-testet. Andra test mäter EI med hjälp av självrapporter, exempel har konstruerats av Bar-On och Schutte et al. Sambandet mellan sådana test och test på EI-förmåga brukar vara svaga, men samtidigt kan man konstatera att självrapporttesten har flera starka och intressanta samband med anpassning och arbetsprestation, vilket MSCEIT inte har i samma utsträckning.

Jag har översatt Schutte-testet och gjort en förkortad version som mäter EI nästan lika bra som hela testet. Jag har också utvecklat EI-test som beygger på förmåga, och bättre självrapporttest i mitt test Big Five Plus. För några år sedan använde jag EI-test vid urval av studerande till Handelshögskolan och efter det har metodiken utvecklats vidare för näringslivet. Forskningen om EI, som nu är omfattande, har visat att EI-test har ett betydande prognosvärde i arbetslivet, och att de ger viktiga tillskott utöver vad andra test, t ex personlighetstest, bidrar med. EI samvarierar också med värderingar. Manipulativa personer, och personer som främst strävar efter makt och egna ekonomiska vinster, har låg EI.

Referenser

Sjöberg, L., & Engelberg, E. (2003). Emotionell intelligens - teori och empiri i ett psykologiskt perspektiv. (Emotional intelligence - theory and empirical research in a psychological perspective) (SSE/EFI Working Paper Series in Business Administration No. 2003:6). Stockholm: Stockholm School of Economics.
http://swoba.hhs.se/hastba/abs/hastba2003_006.htm

Sjöberg, L. (2001). Emotional intelligence: A psychometric analysis. European Psychologist, 6, 79-95.
http://www.dynam-it.com/lennart/pdf/Psychometric%20analysis%20of%20emotional%20intelligence.pdf

Sjöberg, L., & Engelberg, E. (2004). Measuring and validating emotional intelligence as performance or self-report (SSE/EFI Working Paper Series in Business Administration No. 2004:3). Stockholm: Stockholm School of Economics.
http://swoba.hhs.se/hastba/abs/hastba2004_003.htm

Engelberg, E., & Sjöberg, L. (2005). Emotional intelligence and interpersonal skills. In R. D. Roberts & R. Schulze (Eds.), International handbook of emotional intelligence (pp. 289-308). Cambridge MA: Hogrefe.
http://www.dynam-it.com/lennart/pdf/EI_e_Ch14_Engelberg_Sjoeberg.pdf

Engelberg, E., & Sjöberg, L. (2007). Money obsession, social adjustment, and economic risk perception. Journal of Socio-Economics, 36(5), 689-697.
http://www.dynam-it.com/lennart/pdf/j%20soc%20ec%202007.pdf

Passionerade intressen

Psykologin har länge ignorerat en del begrepp som alla, utom psykologer, anser vara viktiga. Ett sådant begrepp är intresse. Vi styrs av våra intressen – men man får leta i psykologiböckerna efter en analys av det begreppet. Silivia (2006) har emellertid nyligen publicerat en utmärkt översikt av området. Vallerand (2008) går ett steg längre. Han studerar passioner, mycket starka intressen. Sådana tycks ha varit vanliga i av honom undersökta grupper. Den som har ett passionerat intresse kan därmed ha gjort ett livsavgörande val. Vallerand skiljer mellan harmonisk passion och besatthet. Dessa kan båda vara lika starka, det är kvaliteten som skiljer. Harmonisk passion är resultatet av autonom "internalisering" av en aktivitet (”jag gör detta på grund av mitt fria val”) medan besatthet är följden av att intresset uppkommit under inflytande av extern kontroll, t ex löften om belöningar eller hot om straff. Den harmoniska passionen leder till positiva emotioner och med dem följer god social anpassning. Besattheten är rigid, man kan inte låta bli aktiviteten, går samman med skamkänslor och sociala konflikter, och kan leda till sociala problem och ensamhet. Den kan också leda till risktagande och skador. Båda typerna av passion leder till att man ägnar mycket tid åt en aktivitet och därmed följer också bättre prestationer. Harmonisk passion har många positiva sidor fram besatthet, men leder inte nödvändigtvis till bättre prestation. Utvecklingen av passioner tycks ha att göra med uppväxtförhållanden. Harmonisk passion går samman med att föräldrarna uppmuntrat till autonomi. Hos vuxna utvecklas harmonisk passion hos personer med autonoma mål, medan de som arbetar får att få externa belöningar av olika slag utvecklar besatthet om de blir passionerade.

Passionerat engagerade medarbetare vill nog alla företag ha, men inte att de ska vara besatta och offra allt för sin karriär. Vallerands analys är originell och stimulerande och kan leda till bättre hantering av frågorna om arbetsmotivation och balans mellan arbete och övrigt liv. I utbildningen handlar det om att ge eleverna valfrihet. Inget i Vallerands analys tar emellertid upp frågan varför vissa typer av innehåll i verksamheter är lockande eller frånstötande; det är samma problem som Silvia har i sin analys av intressen. Dem klassiska indelningen av intressetyper (Spranger) är fortfarande värd att fundera över.

Referenser
Silvia, P. J. (2006). Exploring the psychology of interest. New York: Oxford University Press.

Spranger, E. (1925). Lebensformen : geisteswissenschaftliche Psychologie und Ethik der Persönlichkeit. Halle: Niemeyer.

Spranger, E., & Pigors, P. J. W. (1928). Types of men. Oxford, England: Niemeyer.

Vallerand, R. J. (2008). On the psychology of passion: In search of what makes people's lives most worth living. Canadian Psychology/Psychologie canadienne, 49, 1-13.

Se också
Sjöberg, L. (2006). What Makes Something Interesting? (Review of the book, Exploring the Psychology of Interest by Paul J. Silvia). PsycCRITIQUES, 51 (46, Article 4), No Pagination Specified.
http://www.dynam-it.com/lennart/pdf/What%20Makes%20Something%20Interestin1.pdf

Framgång i förhandlingar, perspektivtagande och empati

Två faktorer är viktiga i förhandlingar: att förstå motpartens tänkande och perspektiv och empati, att förstå och känna hans eller hennes känslomässiga reaktioner. I en serie experiment har nu Galinsky et al. (2008) jämfört perspektivtagande och empati. Båda faktorerna är av betydelse, men perspektivtagande är viktigast. Detta är forskning av vikt för kommunikationsproblem också mera allmänt, t ex om risker. Riskkommunikation är lika svårt som det är viktigt i många centrala samhälls frågor - kärnkraften och kärnavfallet, mobiltelefoni och nanoteknologi för att nämna några.

Empati är en del av den emotionella intelligensen, ett begrepp som gått fram på bred front i den populära debatten men också i forskningen där många intressanta resultat har rapporterats. I vår egen forskning har vi utvecklat test för att mäta emotionell intelligens, en central komponent i socialt fungerande, bl a i ledarskap.

Referenser

Adam D. Galinsky, William W. Maddux, Debra Gilin, and Judith B. White (2008). Why it pays to get inside the head of your opponent. The differential effects of perspective taking and empathy in negotiations. Psychological Science, 19, 378-384.

Engelberg, E., & Sjöberg, L. (2005). Emotional intelligence and interpersonal skills. In R. D. Roberts & R. Schulze (Eds.), International handbook of emotional intelligence (pp. 289-308). Cambridge MA: Hogrefe.
Kan laddas ner från http://www.dynam-it.com/lennart/pdf/EI_e_Ch14_Engelberg_Sjoeberg.pdf

Sjöberg, L. (2001). Emotional intelligence: A psychometric analysis. European Psychologist, 6, 79-95.
Kan laddas ner från http://www.dynam-it.com/lennart/pdf/Psychometric%20analysis%20of%20emotional%20intelligence.pdf

Få bättre betalt för huset (och allt möjligt annat) med hjälp av precision i priset

Kahneman och Tversky (1974) visade redan på 1970-talet är förankringspunkten har stor betydelse för beslut och bedömningar. Ju mer man begär för en vara desto bättre betalt får man efter förhandling, "up to a point". Om man går över det trovärdigas eller möjligas gräns blir det ingen affär alls, förstås. Principen om förankringspunkten tycks gälla också så stora och viktiga affärer som husförsäljning (Northcraft och Neale, 1987). Ju högre begärt pris desto högre slutpris. Janiszewski och Uy (2008) för analysen vidare genom att även ta in precisionen i priset i bilden. Ett pris i runda tal är mindre trovärdigt än ett mera exakt pris, och inbjuder till misstanke om att det är för högt och att det finns betydande prutmån. Flera av deras experiment bekräftade att det prutas mera om priset är angivet i runda tal, alltså 20 dollar i stället för 19,95 för att ta ett exempel. Statistik över många husförsäljningar i Florida (5 år, 25 564 försäljningar) visade att säljare som angav ett begärt pris mera exakt fick ungefär 5% mera betalt än dem som angav priset i runda tal. Effekten tycktes vara större för mera svårsålda hus som det tog längre tid att sälja. För ett hus i prisklassen 4 miljoner handlar det alltså om att tjäna ca 200 000 för den som läser denna blogg och tar till sig den forskning som diskuteras här! Begär inte 4 miljoner exakt utan 4 125 000, eller
3 875 000.

Valet mellan de två senare beror på hur stor vikt man lägger vid att passera en "tröskel", i detta fall 4 miljoner. Är det avskräckande dyrt om man går över tröskeln, eller är det rent av bra för att det upplevs som en indikation på kvalitet och prestige? Kanske spelar läget en roll för hur viktig prestigeaspekten är. Liknande resonemang kan föras för många typer av produkter och tjänster.

Referenser

Janiszewski, C., & Uy, D. (2008). Precision of the anchor influences the amount of adjustment.Psychological Science, 19, 121-127.
Northcraft, G. B., & Neale, M. A. (1987). Experts, amateurs, and real estate: An anchoring-and-adjustment perspective on property pricing decisions. Organizational Behavior and Human Decision Processes, 39, 84-97.
Tversky, A., & Kahneman, D. (1974). Judgment under uncertainty: heuristics and biases. Science, 185, 1124-1131

Hitlers psykologi

Det har skrivits hektakomber om Hitler, med all rätt med tanke på hans historiska betydelse och de fasansfulla gärningar som han var ytterst ansvarig för. Kershaws stora biografi är lysande (se referens nedan). Det är naturligt att man har letat efter förklaringar till Hitlers politik i hans personlighet och uppväxt. "Den svarta pedagogiken" var ett uttryck som byggde på spekulationer om att han skulle ha varit utsatt för fysisk misshandel i stor skala av sin far, men vi vet ytterst lite om hur det var med den saken. Det var troligen vanligt att barn fick mycket stryk på den tiden. "Spare the rod and spoil the child", sa man i England. Det är i själva verket mycket svårt att hitta förklaringar i barndomen till vuxna människors personlighet (Paris, 2000).

I efterhand kan man se Hitlers beteende under andra världskriget, och särskilt anfallet på Sovjetunionen 1941, som ett enda långt självmord (Harry Schein) men när det skedde var det en vanlig uppfattning att han snabbt skulle lyckas att krossa Sovjet. De första månaderna av "Operation Barbarossa" såg det också ut att gå på det sättet.

Hitler var naturligtvis inte "normal", men vidden av hans personliga ondska står inte i proportion till vad Nazityskland åstadkom under hans ledning. Det var den historiska slunmpen som gav honom instrumenten, hans personlighet hade lika gärna kunnat leda till att han hade blivit en utslagen, misslyckad artist och driftkucku, vilket han faktiskt var ända till 1914. Många spekulationer om Hitlers psykologi misslyckas dels därför att vi vet så litet om hans uppväxt, dels därför att det historiska skeendet där han var en central gestalt inte kan förstås exklusivt psykologiskt utan måste ses i ett mycket större perspektiv.

Svenska kulturpersonligheter som Fredrik Böök och John Landquist, kända och inflytelserika personer i Sverige på sin tid, kunde totalt misstolka Hitler och nazismen, trots att det mycket tidigt fanns gott om information som visade vad som var på gång när diktaturen etablerades i Tyskland fr o m januari 1933. Det finns intressanta psykologiska problem här - hur kan intelligenta och kunniga personer falla i farstun för tyranni och bli tyranniets tjänstvilliga språkrör? Den saken gäller inte bara hur nazismen beskrevs och tolkades av en del kulturpersonligheter med tillgång till centrala media, utan i ännu större omfattning synen på Stalin, och senare också Mao, Pol Pot och Castro.

Referenser

Böök, F. (1933). Hitlers Tyskland. Sockholm: Norstedts.
Kershaw, I. (1998). Hitler 1889-1936: Hubris. New York: Norton.
Kershaw, I. (2000). Hitler 1939-45: Nemesis. New York: Norton.
Landquist, J. (1933, 11 Juli). Fredrik Böök om Hitlers Tyskland. Aftonbladet.
Paris, J. (2000). Myths of childhood. New York: Brunner-Routledge.
Sjöberg, L. (2000). Psykologiseringen av Hitler.Opublicerat manuskript. Se länken http://www.dynam-it.com/lennart/pdf/PSYKOLOGISERINGEN%20AV%20HITLER.pdf

Sexuell stimulering fungerar olika för män och kvinnor

Män och kvinnor reagerar på sexuell stimulering på olika sätt. Både hetero- och homosexuella män tycks ha en entydig reaktion på antingen kvinnor som sexobjekt (heterosexuella) eller män som sexobjekt (homosexuella). Kvinnor har en mera diffus reaktion och kan bli sexuellt stimulerade av både män och kvinnor. Detta gäller både heterosexuella och lesbiska kvinnor.

Chivers, M. L., Rieger, G., Latty, E., & Bailey, M. (2004). A Sex Difference in the Specificity of Sexual Arousal. Psychological Science, 15, 737-744.