Visar inlägg med etikett Ekologisk psykologi. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Ekologisk psykologi. Visa alla inlägg

torsdag 14 maj 2009

Tvärvetenskap behövs, och inte bara som honnörsord

Tvärvetenskap är ett honnörsord som sällan leder till något mer än respektfulla bugningar. Bakom det officiella lovprisandet av tvärvetenskap döljer sig i själva verket ganska ofta motsättningar och polemik, revirtänkande och kamp om forskningsresurser till den egna disciplinen, något som av och till märks i sakkunnigutlåtanden om ansökningar om forskningsanslag.

Stokols et al. (2009) har publicerat en intressant artikel om individen i den globaliserade världen med dess överflöd av information, miljökriser och växande sociala klyftor. Kan psykologin bidra till förståelse av det som sker? Svaret på frågan är förstås att det psykologiska perspektivet är en viktig pusselbit. En djupare förståelse av hur individerna relaterar sig till sin miljö i vid mening är självklart av värde och det är helt onödigt och ofruktbart att polemisera mot den ena eller andra vetenskapens sätt att forska om dessa ting. Sociologi behövs, liksom ekonomiska vetenskaper och många andra, men inte i stället för psykologi utan tillsammans med psykologi.

Forskning

Riskbegreppet är centralt för att förstå den värld vi lever i. Det gäller miljö, IT och sociala konflikter. Alla dessa områden är tillgängliga för intressanta studier av hur människor upplever riskerna och agerar i förhållande till dem. Se min hemsida här.


Referens

Stokols, D., Misra, S., Runnerstrom, M. G., & Hipp, J. A. (2009). Psychology in an age of ecological crisis: From personal angst to collective action. American Psychologist, 64(3), 181-193.

torsdag 26 februari 2009

Internet och ungdomars sociala liv


Har Internet en negativ eller positiv inverkan på ungdomars sociala liv? En del forskning har gett negativa effekter som ökad ensamhet (Engelberg & Sjöberg, 2004). För mycket tid framför datorn. Men Valkenburg och Peter (2009) har sammanfattat många studier och funnit motsatsen. De har en nyanserad diskussion av problemen. Om man får positiva eller negativa effekter beror tydligen på vilken sorts Internetfunktion som studeras. Slutna möten ger en chans att ta upp mycket personliga teman och detta är till hjälp, särskilt för pojkar. En helt annan sak är ensamt surfande eller att man tillbringar timme efter timme med spel.

Internet inbjuder till att vara mer personlig än verkliga möten med andra; man får en illusion av anonymitet. Men lägger man ut alla sina tankar och känslor på nätet är man maximalt exponerad och konsekvenserna kan bli mycket negativa. En del bloggare ägnar sig åt denna typ av andlig striptease. Slutna möten är en helt annan sak. Man kommunicerar med vänner. På kort sikt kan man få belöning för sin exponering genom många besök på bloggen, på lite längre sikt är situationen en annan.

Ett aktuellt specialnummer av Developmental Psychology tar upp dessa frågor, se här.

Forskning

Här finns en guldgruva av intresanta forskningsuppgifter. Det finns många olika varianter på Internetfunktioner, och det tycks som om de kan ha dramatiskt olika effekter. Det blir en allt viktigare aspekt på livet allt eftersom vi tillbringar mer och mer tid med datorn, och mindre med traditionell TV. Handlingssampling kan användas för att få en uppfattning om hur det verkligen ser ut, inte bara svar på enkäter eller i intgervjuer. Se ett exempel hos Sjöberg och Magneberg (2007). Man kan gissa att traditionellt TV-tittande tillhör det mest passiviserande och socialt negativa. En poäng att försöka visa: Internet har medfört en frigörelse från att sitta och såsa i TV-soffan.

Referenser

Engelberg, E., & Sjöberg, L. (2004). Internet use, social skills and adjustment. CyberPsychology & Behavior, 7(1), 41-48.
Här.

Sjöberg, L., & Magneberg, R. (2007). Action sampling of tv viewing: A favorite waste of time. Journal of Media Psychology, 12(2).
Här.

Valkenburg, P. M., & Peter, J. (2009). Social consequences of the internet for adolescents. A decade of research. Current Directions in Psychological Science, 18(1), 1-5.

söndag 21 december 2008

Övertron på stora organisationer

Stora institutioner och organisationer kan ha ekonomiska fördelar, och politiker och administratörer lyssnar gärna till det budskapet, kanske mycket därför att det skapar mera makt och karriärmöjligheter för dem. Men små organisationer, senast var det små skolor, har många fördelar. Ekologiskt orienterade psykologer visade för ganska länge sedan just detta: alla får vara med, alla behövs, i de små skolorna, se en redogörelse för den ekologiska psykologin, nu orättvist bortglömd och negligerad, här. Schoggens arbete från 1989 ger emellertid en uppdatering av Barkers grundläggande insatser, se referens nedan. Mina egna arbeten med slumpmässiga stickprov av beteenden i den naturliga miljön inspirerades av den ekologiska psykologin (se nedan) och böcker som "One boy's day" (Barker & Wright, 1951) som försöker följa allt som händer i miljön. Psykologisk forskning har annars nästan aldrig intresserat sig för den saken.

Motivationen kan öka enormt bland personal som marginaliserats och sjukskrivit sig för att inget brytt sig om dem eller trott på dem, om de finner att de fyller en viktig funktion.

Idén om att skapa större enheter tycks alltid dyka upp efter en tids verksamhet - ingen verkar ifrågasätta budskapet att det är ekonomiskt effektivt. Men det är inte ens det om människor marginaliseras och deras skapande förmåga ignoreras. Många fler än en liten elit kan bidra, men den som möts av likgiltighet ger snabbt upp.


Referenser
Barker, R. G. (1968). Ecological psychology. Stanford: Stanford University Press.
Barker, R. G., & Gump, P. (1964). Big school, small school. Stanford: Stanford University Press.
Barker, R. G., & Wright, H. F. (1951). One boy's day. New York: Harper & Row.
Schoggen, P. (1989). Behavior settings. A revision and extension of roger g. Barker's "Ecological psychology". Stanford, CA: Stanford University Press.
Sjöberg, L. (1982). Ekologisk psykologi. In L. Sjöberg (Ed.), Upplevelse och prestation. Några utvecklingslinjer inom teoretisk psykologi (pp. 64-82). Lund: Doxa. Här.
Magneberg, R., & Sjöberg, L. (1995). A study of the everyday behavior of problem drinkers. In R. Magneberg (Ed.), An evaluation of the method of random action sampling (pp. 77-100). Stockholm: Center for Risk Research. Här.
Sjöberg, L., & Magneberg, R. (1990). Action and emotion in everyday life. Scandinavian Journal of Psychology, 31(1), 9-27. Här.
Sjöberg, L., & Magneberg, R. (2007). Action sampling of tv viewing: A favorite waste of time. Journal of Media Psychology, 12(2). Här.