söndag 14 december 2008

Nobelpristagarnas problemlösning

Varför blir vissa forskare mera framgångsrika än andra? Heller (2007) har publicerat en användbar översikt av forskningen på området, som är ganska omfattande. Personliga egenskaper som är ganska starkt relaterade till framgång är intelligens, kreativitet och intresse samt naturligtvis kunskaper inom det område som man arbetar. Miljön är också mycket viktig. Den ska vara stödjande och konstruktiv men inte okritisk. Ju mera specifika dimensionerna är, desto starkare är relationen till framgång. Det är t ex tveksamt om allmän intelligens (g-faktorn) har prognosvärde. Ju mera tid man ägnar åt verskamheten desto större är chansen att lyckas. Här kommer intresset in. Så mycket tid som behövs ägnar bara den som har ett starkt och brinnande intresse. I forskarens utvckling är det också viktigt att han eller hon får positiv feedback på sitt arbete. De flesta ger upp om de ständigt möts av kritik och ointresse. Den risken är högst reell för den som är myck självständig och originell.

De mest framgångsrika forskarna inom fysik, kemi och medicin återfinns i de flesta fall bland Nobelpristagarna. Marton et al. (1994) samt Shavinina (2004) har skrivit om just Nobelpristagare och deras intuitiva skapande. De flesta av pristagarna anser att mycket av deras problemlösning är omedveten, att lösningar plötsligt bara finns där i medvetandet, efter en lång tids tänkande och arbete. De poängterar hur viktigt det är att formulera bra problem, att prolemlösningar har en estetisk kvalitet. Värdet hos en problemlösning måste kontrolleras logiskt, men den skapas inte av logik. Allt handlar om kreativitet och brinnande intresse.

De stora skillnaderna mellan länder när det gäller antalet forskare som fått Nobelpris visar att organisation och kultur har en enorm betydelse. EU har t ex betydligt större totala resurser än USA men ligger ändå långt efter. Pengar betyder en del men långtifrån allt. Vad det där andra är - det är kärnfrågan för dem som hoppas få fram ledande forskning inom sitt land, som kineserna. Och eurepéerna.


Referenser
Heller, K. A. (2007). Scientific ability and creativity. High Ability Studies, 18(2), 209-234.
Marton, F., Fensham, P., & Chaiklin, S. (1994). A nobels eye view of scientific intuition - discussions with the Nobel prizewinners in physics, chemistry and medicine (1970-86). International Journal of Science Education, 16(4), 457-473.
Shavinina, L. V. (2004). Explaining high abilities of Nobel laureates. High Ability Studies, 15(2), 243-254.

Inga kommentarer: