tag:blogger.com,1999:blog-5880215529924416077.post1179182651536185298..comments2023-02-15T09:18:25.033+01:00Comments on Psykologi samhälle kultur: Passiv aggression - en aspekt på personlighetens "mörka sida"Lennart Sjöberghttp://www.blogger.com/profile/16238631297369469848noreply@blogger.comBlogger8125tag:blogger.com,1999:blog-5880215529924416077.post-7552299874389011982010-03-16T18:19:53.235+01:002010-03-16T18:19:53.235+01:00För min del är jag i första hand intresserad av at...För min del är jag i första hand intresserad av att förstå verkligheten och inte mig själv som forskare. Jag förstår att man kan inta den ståndpunkt du gör och önskar dig all lycka med den.Lennart Sjöberghttps://www.blogger.com/profile/16238631297369469848noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-5880215529924416077.post-76496474817141179922010-03-16T10:12:50.212+01:002010-03-16T10:12:50.212+01:00Fel. Skulle åtminstone en och annan vetenskapsteor...Fel. Skulle åtminstone en och annan vetenskapsteoretiker säga. En forsknings värde är i alla högsta grad avhängigt motivet, perspektivet, ontologin. Åtminstone om man får tro vetenskapsteoretiker och professionsforskare. <br /><br />(se exempelvis Brante, T (2004)Diskussioner samhällsvetenskap, gränser, innehåll och framtid, Elzinga, Medicinens vetenskapsideal, Läkartidningen. Vol 96, nr 35 s 3654 ff)<br /><br />När du använder ordet kopplat till empiri framstår det som din bestämning och tänkande av forskning endast bottnar i "empiri". I vilken grad problematiserar du i din forskning; bevekelsegrunderna som din empiri, din egen tolkningshorisont, det tankekollektiv ditt vetenskapliga seende vilar på? <br /><br />Eller anser du att dessa bevekelsegrunder, utsiktspunkter som "empirin" tolkas och systematiseras ska förbli - dolda?<br /><br />http://samtidsanalys.blogspot.comsamtidsanalys.blogspot.comhttps://www.blogger.com/profile/01614907230943234894noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-5880215529924416077.post-66894440519856134762010-03-16T03:43:16.849+01:002010-03-16T03:43:16.849+01:00Vilka motiv som driver forskning är en intressant ...Vilka motiv som driver forskning är en intressant fråga i sig, men säger inte så mycket om forskningens värde. Om ett visst begrepp tillför viktig kunskap är en empirisk fråga. Att det finns många andra begrepp betyder inte att det inte ska få en chans. Och när det gäller just passiv aggression finns det mycket som talar för dess betydelse, något som jag försökte visa i mitt blogginlägg.Lennart Sjöberghttps://www.blogger.com/profile/16238631297369469848noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-5880215529924416077.post-25051079799353113462010-03-16T00:30:36.922+01:002010-03-16T00:30:36.922+01:00DSM-IV har redan ett 300-tal psykiatriska diagnose...DSM-IV har redan ett 300-tal psykiatriska diagnoser. Varför skulle ytterligare en diagnos vara meningsfull? Frågan sätter psykologiforskningens motiv till att hitta på/formulera fler diagnoser i fokus. Så varför vill psykiatri eller psykologiforskare hitta på nya diagnoser? Här kommer några förslag. Är det: <br /><br />a) ett genuint intresse för människans psyke och själ och en vilja att hjälpa individer att utvecklas? <br /><br /><br />b) ett effektivt sätt att positionera sig som forskare i tidskrifter genom att bli The Big Inventor av den nya diagnosen/sjukdomen?<br /><br /><br />c) ett effektivt sätt att hjälpa företagsledare att sortera fram den mest kostnadseffektiva och åtlydande arbetskraften? <br /><br /><br />d) ett uttryck för en forskningstradition som allt mer kommit att fjärmar sig från "den omätbara människan" då kontakten med det individuellt unika, människan i sitt komplexa livdrama - både är (för) kostsamt och icke-skalbart? <br /><br /><br />e) en plattform för att motivera fortsatta forskningsmedel för att efter definition av diagnos - utveckla/presentera en "framgångsrika" och mätbara behandlingsmodeller, mediciner eller analysredskap för sortering av "kompetens"/människor/humankapital/mänskliga resurser?<br /><br /><br />Självklart finns det kombinationer. Och självklart finns det säkerligen också andra tänkbara motiv till varför drivkrafterna (föreslå gärna några!) bakom vågen av växandet av antalet diagnoser . Men det hela tål att reflekteras över.(DSM-diagnosernas antal gått från 100 till ca 300 under från 1900-talets mitt till 2000-talet). <br /><br />En väg till att sätta detta i perspektiv vore att göra en studie:<br /><br /><br />Utgår man från att varje diagnosforskare har sina egna motiv, skulle man kunna göra en studie över vilka motiv som grupper av diagnosforskare eller hela yrkesgruppen diagnosforskare har.<br /><br /><br />Vilket motiv tror du skulle dominera?<br /><br /><br /><br /><br />hälsn<br /><br />http://samtidsanalys.blogspot.com/samtidsanalys.blogspot.comhttps://www.blogger.com/profile/01614907230943234894noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-5880215529924416077.post-8856609108645678322010-03-14T14:31:25.320+01:002010-03-14T14:31:25.320+01:00Till dessa kommentarer:
1. Om diagnosen passiv ag...Till dessa kommentarer:<br /><br />1. Om diagnosen passiv aggression fungerar i praktiken är en empirisk fråga. Det finns som jag skrev stöd för funktionen, men den är inget slutligt eller uttömmande.<br /><br />2. Vanlig missnöjdhet är något mera specifikt och tillfälligt än passiv aggression, dessutom inte alls så dramatiskt irrationellt.Lennart Sjöberghttps://www.blogger.com/profile/16238631297369469848noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-5880215529924416077.post-85448049367688093202010-03-14T13:48:13.132+01:002010-03-14T13:48:13.132+01:00http://samtidsanalys.blogspot.com/2010/02/vagar-du...http://samtidsanalys.blogspot.com/2010/02/vagar-du-sticka-ut.html<br /><br />Frank Furedi, Therapy Culture <br />Ekeland, Tor Johan (2001): Den biomedisinske arkitekturen som maktdiskurs. I: Fokus. Vol.29 s. 308–23.<br />Ekeland, T-J. (2007). Evidens og nypositivisme. Forskningspolitikk, 2<br />Ekeland, T-J. (2007). Evidenstyranniet. Dagens Medisin, 10/11.samtidsanalys.blogspot.comhttps://www.blogger.com/profile/01614907230943234894noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-5880215529924416077.post-11334383237987726442010-03-14T13:25:29.237+01:002010-03-14T13:25:29.237+01:00Vilket underlag finns det för att passiv aggressio...Vilket underlag finns det för att passiv aggression som en personlighetsstörning? Det mesta av det din beskrivning passar ju in på vem som helst som är missnöjd med sitt arbete och sina arbetsuppgifter och som inte lägger ner 100% på jobbet.Anonymousnoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-5880215529924416077.post-18704301007881837372010-03-14T13:15:30.054+01:002010-03-14T13:15:30.054+01:00Hej Lennart!
Visst finns det många fördelar med ...Hej Lennart! <br /><br />Visst finns det många fördelar med faktoranalys och att urskilja personlighetsdrag genom olika former och tester. Fungerade alldeles utmärkt under Ekmans 1940 och 1950-tester och fram genom 1960-talets arbetspsykologi. Testerna kan vara användbara både i psykiatri, terapi och rekryteringshänseende. Men precis som under 1940-1970 får man i retrospekt nog säga att de brukades något i hästväg för teknokratiskt. Riskerna med detta resonemang du för kvarstår även i vår tid:<br /><br />Problemet med den här typ av "personifiering" (hänskjutande av mänsklig interaktion till personlighetsdrag) är att den är och förblir vilande på en etnocentrisk blick. Riskerna är att den används av normerande hegemoniska intressen för att sortera människor inom och utanför arbetsliv.<br /><br />För den med en starkt nyttoarationalistisk människosyn kan te sig bra och effektivt. <br /><br />För en person med en ett ideologiskt, diskursivt, konfliktanalytisk blick på människa och system kan dessa tester uppfattas starkt normerande (och till mindre del analyserande).<br /><br />Ska man spetsa till det kan man fråga sig:<br />Kanske finns en diagnos för andra samhällsvetenskapliga fakulteter, inriktningar och forskningsperspektiv som inte överensstämmer med diagnoskonstruktörens eget? Och i så fall, vilken samhälls- och människouppfattning ska diagnoskonstruktionen i så fall lämpligen vila på?<br /><br />Mvh <br />samtidsanalys<br /><br />Mer läsning i frågan och forskning om detsamma kommer framgent på min blogg.<br /><br />http://samtidsanalys.blogspot.comsamtidsanalys.blogspot.comhttps://www.blogger.com/profile/01614907230943234894noreply@blogger.com